Men, ſäger man, Riksdagen har ju redan
anwiſat medel till byggande af jernwäg ſrän
Upſala till Sala. Sannt, men deraf följer
alldeles ide, att under de förändrade ſörhällan-
den, ſom nu uppkommit, desſa medel owilkor-
ligen ſola dertill anwändas. Om penningar
anwiſats till ett ändamäl, oh det ſedermera
ﬀfulle wiſa ſig att ändamälet pä annat ſät
ﬀfulle kunna ernás utan att de dertill affatta
penningarne behöfde utgifwas, wore det dá klokt
oh riktigt att ändo> gifwa ut dèm, endaſt för
det att man en gäng under helt andra omſtän-
digheter beſlutit ſig derför? Säkerligen ide.
Gälde frägan att nu upprifwa förra Niksda-
gens beſlut för att beſtämma en annan ſträ>-
ning för den beſlutade ftambanän, exempelwis/
öfwer Sewalla i ftället för Sala, dä ffulle,
äfwen wi finna ſädant wara te>en till inkonſe-,
qvens o<h wad>lande hos repreſentationen, Men
derom är alldeles ide fräga, endaſt om att pâ!
flokaſte ſätt begagna ſig af de nya förhällanden, |
ſom ſedan ſiſta Riksdagens beſlut uppkommit
o< om hwilka man dä i>e hade nâgon aning.
Ide heller kan man förebära, att arbetet pä norra |
ſtambanans fortſättning redan ſulle wara bör-
jadt i öfwerensſtämmelſe med förra beſlutet, ty
detta kan ſá my>et mindre wara fallet, ſo:n/
arbetsplanen ännu ide lärer wara af K. Mtt.
faſtſtäld. Man förlorar ſäledes intet pä ett
fränträdande af det förra beſlutet. Man be
l
|
S
¡
V
n
n
r
-
-
r
a
