Konsert. Hrr L. J. Zetterquist och Jean
Tolbecque gâfvo i gâr i Vetenskapsakademi-
ens hörsal en Konsert af mér än vanligt
intresse. Med skäl kan man anmärka, det
programmet Kkunnat vara af nâgot solidare
beskaffenhet. En duett för violin och vio-
loncell, hopkommen pà motiv ur »Huge-
notterna>», en fantaisie ur »Trubaduren»
för violin samt en bravourfantaisie för vio-
loncell af Ang. Tolbecque, sà talangfullt
och effektrikt den än är skrifven, blir dock
för mycket pà en afton. — För första gän:
gen i Stockholm efter sin utländska resa
uppträdde offentligen hr Zetterquist, en ung
man, vid hvilken mänga och stora förhopp-
ningar äro fästade. Det vackraste och mest
framstäende draget i hans violinspel är hans
rena och vackra intonation; hvad-hans sträk-
föring, hans tóôn, hans föredrag ‘beträffar,
skulle man gerna velat finna nâgot mer
kraft och eénergi, mera Kkänsla och själ i
det musikaliska âtergifvandet.. Men hr Zet-
terquist är en ännu mycket ung. man, som har
framtiden för sig, och den vi, med hans stora
begâfning, en dag kunna âterfinna s0m en
ator artist.
