Så snart konungens stämma tyst
nat, höjde utställningens generalkom:.
missarie, frih. Tamm, ett >»lefve ko
nungen>, hvilket besvarades med fyr
faldigt hurra. Uch så smattrade fan:
farer från minareternas krön, musiken
stämde upp, salutskott dånade och
klockorna på Skansen och vestra ut-
ställningsfältet klingade i rymden, som
äfven genomstrålades af frambrytande
majsol.
