Den ryſka bondhufirun betraîtas ide fä-
ſom en med mannen jemnbördig warelſe,
utan ſnarare ſâſom ett laſtdjur, beſtämdt att
arbeta för ſin herre o< hwilket man efter
behag kan oftraffadt lá, om det ide arbetar
à my>et, ſom man anſer ſig berättigad att
fordra af detſamma. Om bondhuſtrun will
gifta bort ſin ſon, ſäger hon i wanligaſte
fall: "Jag börjar bliſwa gammal; jag fall
derför wälja dig en huſtru, ſom kan arbeta
ât dig." Man fâr nemligen i>e förgäta, att
ſonen, dà han gifter ſig, med fä undantag
ſtannar i föräldrahemmet o< i>e agrundar
ett eget husháll. Man kan lätt föreſtälla ſig
de näſtan oundwikliga följderna af ett dylikt
ſamlif mellan en merendels herſklyſten ſwär-
moder o< ſfonhuſtrun, o< ännu wärre ge
