#D IMM.

#T IMM.

En giftfri miljö i havet krävs för framtida fiske.

#P IMM.

Regeringens satsning på att städa haven, som delvis innefattar sanering av kustområden med förorenade fiberbankar från tidigare utsläpp från pappers- och massaindustrin, är viktig för att uppnå en giftfri miljö och säkra livsmedel på våra tallrikar. Även tillväxten inom flera näringar är helt beroende av ett friskt och rent hav, såsom, fiske, vattenbruk och bioteknologi, skriver forskare vid SGU med flera institutioner.

#P IMM.

Ett av det största miljöproblemet i Bottniska viken är miljögiftsbelastning längs kusten och i inlandet. Gifterna härrör bland annat från tidigare utsläpp från pappers- och massaindustri som har gett upphov till att stora mängder träfibrer och processkemikalier ligger på bottnarna i recipienterna, oftast helt orenat. Fibrerna och giftiga ämnen bundna till dem, till exempel kvicksilver, PCB och dioxiner, formar så kallade fiberbankar med omkringliggande fibersediment spridda runtomkring över stora ytor på havsbottnarna. Dessa förekommer oftast nära tätorter och har negativ social och ekonomisk inverkan på ekosystemtjänster som utnyttjas av lokalbefolkning, turister och näringsliv.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Exakt hur många fiberbankar som finns längs vår kust är inte känt. Men enbart de kartlagda fibersedimenten beräknas innehålla bland annat 9 ton kvicksilver, 510 kilogram PCB och 720 gram dioxiner. Volymmässigt skulle de fylla ungefär 30 stycken Globen. Dioxinmängden i de nu kända fiberbankarna kan jämföras med de 70 gram dioxin som finns i Oskarshamns hamnbassäng och som uppskattas vara den enskilt största källan till dioxiner i egentliga Östersjön. För denna mängd ska en halv miljon ton sediment, förorenade av dioxiner och tungmetaller, saneras från havsbotten och tas hand om på land.

#P IMM.

Magnus Karlssons påstående (SvD Debatt 8/9) att den stora källan till dioxin i fisk i Östersjön härstammar från atmosfäriskt nedfall är inte vetenskapligt belagt. Även om tidigare forskning visat att atmosfäriskt nedfall är en källa till dioxiner i Östersjön så gällde den slutsatsen Östersjön som helhet (inte kusten) och inflödet till havet (vattnet), det vill säga inte med hänsyn taget till lokala och regionala variationer och inte med särskild hänsyn tagen till den exponering som fisk utsätts för.

#P IMM.

Ny forskning visar att påverkan på fisk från historiska miljögifter i mark och sediment, såsom fibersediment, är viktiga för upptag av dioxiner i fisk (doktorsavhandling av Anteneh Assefa, Umeå universitet). En annan studie har visat att sedimenthalter av dioxiner i Östersjöns kustområden styr halterna i abborre. Mycket tyder alltså på att exponeringssituationen för fisk har stark koppling till förorenade sediment. Det pågår för närvarande ytterligare arbete kring hur Östersjöns fisk exponeras för dioxiner. Resultaten ska sammanställas i en rapport till Naturvårdsverket.

#P IMM.

Påståendet kring att fiberbankarna är åtgärdade "genom sanering eller naturliga sedimentologiska processer" är inte heller korrekt. SGU:s undersökningar visar tydligt att fiberbankar och fibersediment i många fall inte överlagras av nya sediment. Det sker alltså ingen naturlig självrening av dessa bottnar utan det behövs åtgärder i form av sanering, övertäckning eller andra åtgärder för att bli av med dessa "gamla synder".

#P IMM.

Vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och bäst lämpade för fibersediment utreds nu i flera forskningsprojekt finansierade av bland annat Formas och Vinnova. Andra länder, som exempelvis Kanada, har samma typ av problematik med förorenade fiberbankar. Här kan svensk forskning stärka vårt lands miljöprofil och leda till utveckling av hållbara tekniker och metoder för åtgärder.

#P IMM.

Skribenten efterlyser också en tydligare prioritering av stora och små miljöproblem. Det är helt riktigt att miljösituationen i skogsindustrirecipienten blivit bättre under de senaste decennierna till följd av miljöförbättrande åtgärder som bidragit till minskade utsläpp. Vid bedömningen av behovet av efterbehandlingsåtgärder är det däremot även viktigt att beakta framtida spridningsförutsättningar, med faktorer såsom skredrisk och landhöjning, i ett längre tidsperspektiv. För fibersediment finns nu en utvecklad metod för riskklassning. Den kommer länsstyrelserna att ha som underlag för prioritering av fortsatta utredningar för de fiberområden som hittills inventerats och som har högst riskklass. Detta är ett viktigt arbete för att säkerställa att de mest relevanta fiberbankarna saneras först och att vi lägger resurser där de mest behövs.

#P IMM.

Det är viktigt att stegen mot en giftfri havsmiljö grundas på kunskap och erfarenhet och i fortsatt dialog med branscherna. En integrerad syn, som tar hänsyn till både vatten- och sedimentmiljö, behövs för Sveriges genomförande av flera EU direktiv så som Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet.

#P IMM.

Vi är nu på god väg att få en överblick över omfattningen på problemet med fiberbankar och dess påverkan på miljön, genom den forskning och miljöövervakning som genomförts. Vi behöver nu komma ett steg vidare mot åtgärder av problemet. Den satsning som regeringen nu föreslår ökar avsevärt möjligheterna att systematiskt, och på vetenskaplig grund, hantera problemet i praktiken.

#P IMM.

Lovisa Zillén.

#P IMM.

dr, enhetschef SGU.

#P IMM.

Johan Norrlin.

#P IMM.

statsgeolog SGU.

#P IMM.

Sarah Josefsson.

#P IMM.

dr, statsgeolog SGU.

#P IMM.

Anna Apler.

#P IMM.

industridoktorand SGU.

#P IMM.

Ian Snowball.

#P IMM.

professor, Uppsala universitet.

#P IMM.

Karin Wiberg.

#P IMM.

professor, SLU.

#P IMM.

Anteneh Assefa.

#P IMM.

dr, SLU.

#P IMM.

Yvonne Ohlsson.

#P IMM.

dr, forskningssamordnare SGI.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

