#D IMM.

#T IMM.

Nya skollagen sätter   
elevers hälsa på spel.

#P IMM.

Rektorn – inte skolläkaren – har numera huvudansvaret för elevernas hälsa. Samtidigt avskaffas skolläkare som egen medicinsk specialitet. Förändringarna kan leda till att elever med inlärningssvårigheter inte upptäcks i tid, skriver skolöverläkarna Josef Milerad och Cecilia Renman.

#P IMM.

Sverige har kanske världens friskaste barn mycket tack vare vår utbyggda barnhälsovård. Barnavårdscentralerna och skolhälsovården utgjorde fram till 2010 en sammanhängande vårdkedja som erbjöd alla barn kostnadsfria hälsoundersökningar och vaccinationer från födelsen till skolavslutningen.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Den nya skollagen från år 2010 har utan att det väckt debatt avskaffat den skolhälsovård som funnits i Sverige sedan 1840–talet och ersatt den med begreppet "elevhälsa". Elevhälsan ska genom en kombination av pedagogiska, psykologiska och medicinska insatser skapa en helhetssyn på skolhälsa. Intentionen är god, men i praktiken kan förslaget försämra de medicinska hälsoinsatserna för skolans drygt 1,5 miljoner elever.

#P IMM.

I skolhälsovården hade skolläkaren det medicinska ledningsansvaret men i den nya organisationen är det rektorn som är chef för hela elevhälsan. En rektors huvudansvar är att leda undervisningen, men dagens rektorer är främst administratörer som dessutom tvingas balansera mellan ofta oförenliga krav från föräldrar, personal, och ekonomichefer.

#P IMM.

Att flytta det yttersta ansvaret för hälsofrågor från oberoende läkare till ekonomiskt pressade lekmän väcker farhågor.

#P IMM.

Nu är det mindre sannolikt att rektorer skulle lägga sig i skolans vaccinationsprogram, men de får ett stort inflytande över en viktig del av skolläkarens arbete – att bedöma om elever som inte klarar skolans mål behöver utredas för underliggande medicinska problem.

#P IMM.

Det är väl belagt att elever som inte klarar kunskapsmålen ofta har problem som adhd, dyslexi, Aspergers syndrom eller lindrig utvecklingsförsening. Räknar man samman de intellektuella och fysiska svårigheter som påverkar inlärning eller förmågan att fungera socialt så behöver närmare 10 procent av alla skolelever någon form av stöd för att klara kunskapskraven i dagens skola. Dessa väl underbyggda forskningsresultat är inte alltid politiskt gångbara och därför ifrågasatta.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Ju tidigare man identifierar problemen och ger rätt hjälp desto större chans att uppnå goda skolresultat. Trots detta möter man som skolläkare alltför många elever som aldrig utretts trots uppenbara och mångåriga svårigheter. I vissa skolor finns en oro att utredningar som ledertill diagnos ska skapa ekonomiskaproblem eftersom de ger eleven rätt till omfattande stödåtgärder som den enskilda skolan kanske inte anser sig ha råd med.

#P IMM.

I andra skolor finns en ideologisk skepsis mot medicinska diagnoser som förklaringar till skolproblem. Att ärftliga faktorer skulle vara orsak till skolsvårigheter ses som "rasbiologi" eller "fel människosyn". Underlåtenhet att utreda och hjälpa elever blir därmed något positivt: "vi stämplar inte barn med medicinska diagnoser".

#P IMM.

Samtidigt som begreppet skolhälsovård försvinner avskaffar Socialstyrelsen skolläkare som en egen medicinsk specialitet. Därmed försvinner kravet på speciella kunskaper och utbildning för de läkare som ska ha det medicinska ansvaret för landets över 1,5 miljoner elever. Att den medicinska standarden sjunker när man avskaffar formella krav på utövarna säger sig självt.

#P IMM.

Vad kan man göra för att förhindra att elevhälsans medicinska kompetens och läkarbemanning nedrustas? Erfarenheter från andra områden inom vården talar för att tydliga och bindande myndighetskrav har bäst effekt.

#P IMM.

Två statliga verk har delat ansvar för elevhälsan. Skolverket som även arbetar med psykologiska och medicinska hälsofrågor gör det utan att anlita forskare inom medicin eller utvecklingspsykologi som sakkunniga. Ett statligt verk som har uppdraget att stärka barn och ungdomars hälsa måste ta vara på expertkunskap som finns inom hälsoprofessionerna.

#P IMM.

Socialstyrelsen, som förtjänstfullt verkat för en kunskapsstyrning av vården, har varit mindre aktiv när det gäller att ställa krav på skolhälsan.Inom vuxenvärldens motsvarighet till elevhälsa, företagshälsovården, skulle man aldrig acceptera att arbetsrelaterade hälsoproblem inte utreds eller åtgärdas. Att elever med inlärningsproblem orsakade av medicinska funktionsstörningar inte utreds och behöver lämna skolan utan elementära kunskaper får inga större konsekvenser för den ansvariga kommunen.

#P IMM.

Som tillsynsmyndighet har Socialstyrelsen ett ansvar för att elevhälsan inte avskärmar sig från den medicinska utvecklingen och aktivt arbetar för att överföra forskningsrön till hälsoinsatser som hjälper elever att lyckas bättre.

#P IMM.

Med färre läkare och mindre fokus på det medicinska finns stor risk att ny kunskap inte kommer skolelever till godo.

#P IMM.

JOSEF MILERAD.

#P IMM.

skolöverläkare och universitetslektor vid institutionen Barns och kvinnors hälsa, Karolinska Institutet.

#P IMM.

CECILIA RENMAN.

#P IMM.

skolöverläkare, ordförande Skolläkarföreningen.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

