#D IMM.

#T IMM.

Därför ska 15-åringar kunna byta kön.

#P IMM.

Transsexualism innebär i många fall, inte minst bland unga, ett psykiskt lidande för personen i fråga på grund av problem som möter i vardagen. Därför behöver lagstiftningen förändras, skriver utredare Lotta Vahlne Westerhäll och sekreterare Therese Bäckman.

#P IMM.

I Sverige behöver man visa legitimation eller ange sitt personnummer för de mest vardagliga saker, för att kunna köpa tågbiljett, hyra film eller gå till läkare.**Lotta Vahlne Westerhäll och Therese Bäckman **.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Utredningen om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet har i dagarna överlämnat sitt betänkande "Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering". Utredningens uppdrag har varit att utreda om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras. Motivet till detta är att transsexualism i många fall, inte minst bland unga innebär ett psykiskt lidande för personen i fråga på grund av problem som möter i vardagen.

#P IMM.

Idag regleras frågor om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering i 1972 års könstillhörighetslag, som innehåller en åldersgräns på 18 år för både ändrad könstillhörighet och medicinsk könskorrigering.

#P IMM.

**Levnadsförhållandena **för gruppen transpersoner aktualiserar skydd för mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering. Frågan om ändring av en persons juridiska kön uppmärksammas på den internationella arenan, där mänskliga rättigheter och diskriminering står i fokus. Respekten för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet innebär, att det ska stå individen fritt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen. Processen att ändra juridisk kön ska vara snabb, enkel och transparent.

#P IMM.

Vidare är det viktigt att de lagar som reglerar den juridiska ändringen inte uppställer några direkta eller indirekta krav på medicinsk vård och behandling för att den enskilde ska få till stånd en ändring av det juridiska könet. Ingen ska tvingas genomgå någon form av medicinsk eller psykologisk behandling, process eller prövning på grund av könsidentitet.

#P IMM.

En ändring av en persons juridiska kön är en förutsättning för att vederbörande ska få tillgång till officiella handlingar såsom pass eller andra identitetshandlingar, som speglar den egenidentifierade könsidentiteten. I Sverige behöver man visa legitimation eller ange sitt personnummer för de mest vardagliga saker, för att kunna köpa tågbiljett, hyra film eller gå till läkare.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

För transpersoner som lever i sin egenidentifierade könsidentitet, utan motsvarande identitetshandlingar, uppkommer i många fall problem när de måste legitimera sig med ett kvinnligt eller manligt personnummer eller namn, som inte stämmer överens med den egna könsidentiteten. Det finns risk för att personen blir ifrågasätt eller bemött på ett kränkande sätt. Vardagen för transpersoner är kantad av situationer där vederbörande riskerar att inte kunna styrka sin identitet.

#P IMM.

Ett beslut om ändrad könstillhörighet är idag en förutsättning för att den enskilde ska erhålla tillstånd till vissa kirurgiska ingrepp, nämligen operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna. Den nu gällande könstillhörighetslagen syftar till att skydda personer från att fatta felaktiga beslut avseende könskorrigerande operationer och således förhindra felaktig vård och behandling inom hälso- och sjukvården, ett mycket behjärtansvärt syfte.

#P IMM.

Anmärkningsvärt utifrån ett perspektiv om mänskliga rättigheter är dock att lagen kan ses om ett led i medicinskt beslutsfattande. För ändrad könstillhörighet tvingas därmed den enskilde till kontakt med hälso- och sjukvården. Processen rörande den juridiska könstillhörigheten blir då långt ifrån enkel, snabb och transparent.

#P IMM.

Fråga uppkommer om barn, det vill säga personer under 18 år kan ställas utan möjligheter till ändring av juridiskt kön enbart på den grunden att de är barn. Ett barnperspektiv, med utgångspunkt i barnets bästa, mänskliga rättigheter och principen om icke diskriminering innebär att ungas behov av att i förekommande fall kunna ändra juridisk kön måste erkännas. Vidare måste vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter tas i beaktande.

#P IMM.

För att kunna avgöra om unga ska kunna få till stånd en ändring av sitt juridiska kön måste mognadsgraden vid en tilltänkt ålder ställas i relation till svårighetsgraden och betydelsen av det beslut som ska fattas. Om unga vid en viss ålder kan anses mogna nog att tillgodogöra sig information och överblicka konsekvenserna av ett beslut om ändring av juridiskt kön, kan bestämmanderätten tillkomma den unge själv. Detta har utredningen ansett vara fallet vid 15 års ålder. Ett beslut om ändring av juridiskt kön är ett rent administrativt beslut avseende personens personnummer. Ändringen har ingen koppling till irreversibel könskorrigerande behandling.

#P IMM.

En konsekvens av åldersgränsen i nu gällande könstillhörighetslag är att unga transsexuella inte får tillgång till samma medicinskakönskorrigering som vuxna. Åldersgränsen på 18 år är ensamt avgörande för frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Det spelar ingen roll om den unge, vårdnadshavaren och det medicinska teamet är överens om att ett ingrepp är i enlighet med barnets bästa. Särskilt viktigt att uppmärksamma i detta sammanhang är att det förekommer att unga transsexuella tar sitt eget liv i väntan på kirurgiska ingrepp.

#P IMM.

Därmed inte sagt att den rätta vården för unga i alla fall är ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna. Utredningens bedömning är dock att ungas behov av kirurgiska ingrepp i vissa fall måste erkännas och att det bör finnas en möjlighet för dem att erhålla tillstånd till de aktuella ingreppen.

#P IMM.

Därför föreslås införandet av en lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Lagen stipulerar en lägsta åldersgräns på 15 år, det ska vara vårdnadshavaren som ansöker och ingreppet ska vara förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare ska den unge ha tillräcklig mognad att själv samtycka till ingreppet.

#P IMM.

Förslaget till en ny lag om ändring av juridiskt kön är inte begränsad till en viss grupp personer i samhället. Det ska stå den som önskar fritt att ansöka om ändring av juridiskt kön. I praktiken kommer den att gälla transpersoner, där gruppen transsexuella ingår.

#P IMM.

**När den gäller **medicinska ingrepp, och särskilt de ingrepp som avses i förslaget till en lag om tillståndsprövning, görs bedömningen att det är nödvändigt att uppställa krav på diagnos för att tillstånd ska beviljas. Detta är framför allt motiverat av att ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna är ingrepp av särskild karaktär, som förutsätter noggranna medicinska utredningar och bedömningar.

#P IMM.

En tydlig målgrupp är personer med könsdysfori, där transsexualism utgör den huvudsakliga diagnoskoden. En förutsättning för tillstånd enligt den föreslagna lagen är således att personen har erhållit diagnosen könsdysfori.

#P IMM.

LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL.

#P IMM.

utredare för Utredningen om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet.

#P IMM.

THERESE BÄCKMAN.

#P IMM.

sekreterare.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

