#D IMM.

#T IMM.

Sex konkreta åtgärder som ger bättre tågtrafik.

#P IMM.

Mycket talar för att svensk järnväg lider av ett systemfel. Men det finns flera åtgärder som snabbt kan genomföras för bättre kapacitet i järnvägssystemet, skriver trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M).

#P IMM.

Återigen tågkaos. Denna gång midsommarhelgen. Tiotusentals drabbade. Denna gång var en tragisk arbetsplatsolycka orsaken, men att tågtrafiken havererar hör tyvärr inte till ovanligheterna. Under senare år har vi återkommande sett hur brister i den svenska järnvägen skapar stora problem för människor och samhälle. De samlade kostnaderna för oplanerade eller planerade tågstopp uppgår nu årligen till miljarder i samhällsekonomiska förluster. Därtill läggs allt större belopp på ersättningstrafik och olika garantier till drabbade resenärer.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

För något år sedan uppgick antalet förseningsminuter för pendeltågstrafiken i Stockholm under en enskild månad till 22 000, vilket motsvarar 15 dygn. Analyser visade då att ansvaret för 90 procent av kvalitetstappet kan hänföras till staten genom Trafikverket. Denna vår har stundtals gått i samma spår. Trasiga spår, nedrivna kontaktledningar och misskött underhåll frestar med rätta på resenärernas tålamod.

#P IMM.

Tyvärr förenklas svensk infrastrukturdebatt ofta till frågan om mer pengar. Inte sällan kryddad med en ideologiskt enögd diskussion om huruvida det ska vara offentligt monopol eller ej när det gäller arbetet på järnvägen. Ingen debatt förs om hur resurserna används eller hur järnvägssystemet i sig är utformat och hanterar sitt uppdrag. Det är ett fattigdomsbevis som samtliga partier och aktörer i debatten har att ta till sig.

#P IMM.

Mycket talar för att svensk järnväg lider av ett systemfel. Tidigare och nu sittande regering har kraftigt ökat resurserna till drift, underhåll och investeringar i järnvägen. Finanspolitiska rådet ifrågasätter samtidigt om satsningarna verkligen görs där de behövs och prioriterats effektivt. Kritik har också riktats i forskning från SNS, där en granskning av den statliga investeringsplanen för 2010–2021 visade att 62 procent av budgeten hade räckt för att finansiera de projekt som är samhällsekonomiskt lönsamma. Om regeringen hade prioriterat utifrån samhällsekonomisk lönsamhet hade nyttan blivit 42 miljarder kronor högre.

#P IMM.

Att ständigt anslå mer pengar, utan att göra nödvändiga omtag när det gäller hur resurserna fördelas, prioriteras och samhällsekonomiskt motiveras är inte hållbart. Genom att bättre styra, granska och följa upp hur järnvägens resurser använder kan miljarder frigöras till nödvändiga drifts- och underhållsinsatser. Därtill finns flera åtgärder som snabbt kan genomföras för bättre kapacitet i järnvägssystemet, liksom för att skapa tydligare incitament att göra rätt gentemot skattebetalare och resenärer:.

#P IMM.

1. Höj kvalitetsavgifterna kraftigt. Dagens bötessystem för tågförseningar orsakade av järnvägens aktörer behöver fortsatt skärpas. I dag kostar det 50-75 kronor per förseningsminut för den som orsakar fel eller problem i tågtrafiken. Den avgiften bör höjas kraftigt. Avgifterna bör därtill avsättas till en gemensam reparationsfond istället för att som i dag slussas runt mellan järnvägens olika entreprenörer.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

2. Ta fullt betalt för tåglägen som inte nyttjas. I dag kostar det inget eller förhållandevis lite att boka tåglägen på järnvägen som sedan avbokas eller inte används. Det leder till stor överbokning av kapacitet. En avbokningsavgift bör därför införas, med stöd av 7 kap. 7 § järnvägslagen, som innebär att hela avgiften bör tas ut för tilldelad kapacitet som inte utnyttjats. Därmed skapas incitament för att effektivare nyttja järnvägen. Frigjord kapacitet kan användas till den som faktiskt tänker köra tåg eller för att underhålla infrastrukturen så att förseningarna minskar.

#P IMM.

3. Låt Trafikverket bära skadeståndsansvar för förseningar de orsakar. Att hundratals miljoner betalas i banavgifter, men järnvägens skick omöjliggör trafik, bör få konsekvenser. Kostnaden för SL:s ersättningstrafik för tågstörningar har på bara något år mer än fördubblats. Även kostnaderna för resegarantin till resenärerna har ökat kraftigt. Samma utveckling ser vi också i andra delar av landet. Andra trafikoperatörer som inte levererar som avtalat får bära merkostnaderna de orsakar. Det är rimligt det gäller även Trafikverket.

#P IMM.

4. Förstärk trafikinformationen. Dagens situation innebär inte bara att resenärer tvingas uppleva växande problem med störningar, förseningar och inställda tåg. De kan inte heller lita på att de får tillförlitlig information när problemen uppstår. En tydlig förstärkning av trafikinformationen måste ske. Det är också rimligt att tydligare öppna informationen för andra aktörer än Trafikverket att ta del av för sin planering och kommunikation.

#P IMM.

5. Ge pendeltåg företräde. I dag finns oklarheter om det är pendeltåg, kommersiella tåg eller godståg som ska prioriteras vid såväl större som mindre störningar eller planerade avstängningar på järnvägen. Stockholms över 300.000 dagliga pendeltågsresenärer drabbas hårt av detta systemfel. Det är dags att markera att pendeltågen och därmed antalet resenärer alltid prioriteras i trafiken.

#P IMM.

6. Ta samlat grepp kring järnvägens sidosystem. Trafikverket låter i dag järnvägsföretag boka tåglägen för att parkera tåg, trots att det finns såväl privata som statliga företag som på kommersiell grund säljer depå- och underhållskapacitet. Till nära obefintlig kostnad upplåter alltså Trafikverket spårkapacitet med statlig anslagsfinansiering som stöd, trots att det finns marknadsaktörer som tillhandahåller samma funktion till kommersiella villkor och utan subventioner. För att frigöra järnvägskapacitet och få en utveckling av järnvägens sidosystem måste detta upphöra.

#P IMM.

Människor måste kunna lita på att järnvägen och dess trafik fungerar. Det kräver ett långsiktigt ansvarstagande som säkerställer att statens resurser för järnvägen används på ett optimalt sätt. Mer pengar får inte fortsatt bli det enkla svaret på problem som går att spåra till brister i effektivitet, felaktiga incitament och missad samhällsekonomisk nytta.

#P IMM.

Dessa insatser löser inte det faktum att akuta situationer likt den vid midsommar kan uppkomma. En ökad effektivitet och robusthet är dock viktigt för att minska konsekvenserna vid liknande händelser, snabbare kunna åtgärda dem och få järnvägen som helhet att till vardags fungera bättre.

#P IMM.

I Stockholm län genomför vi nu en historisk satsning för bättre pendeltågstrafik med nya tåg, tågdepåer, stationer och nödvändiga underhållsinsatser. Därtill ska läggas kostnaden och ansvaret för den nya Citybanan. Detta är miljardsatsningar som riskerar att omintetgöras av en järnväg som inte går att lita på. Det är hög tid att riksdag och regeringen nu tar ett nödvändigt omtag för att styra upp den svenska järnvägen. Det är det minsta som resenärer och skattebetalare har rätt att förvänta sig.

#P IMM.

Kristoffer Tamsons (M).

#P IMM.

trafiklandstingsråd och styrelseordförande i SL.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

