#D IMM.

#T IMM.

Kinesiska som språkval   
kräver nysatsningar.

#P IMM.

Att Sverige nu inför kinesiska som ett språkval i grundskolan är vällovligt, men otillräckligt. Sverige behöver uppvärdera kunskaper om Kina och omgående formulera en övergripande Kinastrategi, skriver 18 undertecknare från akademi och näringsliv.

#P IMM.

Jan Björklunds initiativ om kinesiska som språkval i grundskolan visar att det finns en medvetenhet om Kinas betydelse, men vem ska utbilda alla dessa elever?18 undertecknare från akademi och näringsliv.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Sverige berömmer sig gärna för att vara en kunskapsnation. Men det är en falsk självbild, åtminstone när det kommer till vår förmåga att förstå och vilja lära oss mer om jättelandet Kina. Att Sverige nu inför kinesiska som ett språkval i grundskolan är vällovligt, men otillräckligt. Sverige behöver en övergripande strategi för att öka kapaciteten att förstå och bemöta Kina inom såväl näringslivet som inom den akademiska världen.

#P IMM.

Kunskaper om Kina värderas märkligt lågt på den svenska arbetsmarknaden. Inte för att de runt 10 000 svenska företag som exporterar till Kina, eller de 600 företag som är etablerade i landet inte behöver kompetensen, utan för att deras personalavdelningar och rekryteringskonsulter inte förstår värdet av kunskap om det land som så kraftigt påverkar världsekonomin. Det borde rimligen vara stor efterfrågan på kompetens om Kina, men många med specialisering på Kina kan vittna om hur andra kompetenser regelmässigt prioriteras högre.

#P IMM.

Detta problem är inte isolerat till kunskap om Kina. Hemvändande svenskar med många års erfarenhet av utmanande arbetsuppgifter i utlandet söker närmast desperat tjänster långt under deras bevisade prestationsförmåga eftersom deras utlandskompetens värderas så lågt. Här finns det likheter med de välutbildade invandrare som också har svårt att hitta rätt jobb i Sverige. I integrationsdebatten förklaras jobbmatchningsproblemen med bristande kunskaper i svenska språket, men de hemvändande svenskarna visar att det inte är en fullständig förklaring.

#P IMM.

Svensk rekryteringskultur är orimligt försiktig och kräver en närmast slavisk lojalitet till karriärsregelboken, som inte premierar utlandserfarenhet. Detta skadar Sveriges förmåga att konkurrera internationellt och de många företag som avstår från utlandskompetens. Men även i de fall där företag aktivt söker Kinakompetens har de svårt att hitta rätt medarbetare, eftersom rekryteringsföretagen som agerar mellanled inte ser utlandskompetensen som en strategisk produkt som de kan sälja.

#P IMM.

På den akademiska sidan är läget ännu värre. Utbildningsminister Jan Björklunds initiativ om kinesiska som språkval i grundskolan visar att det finns en medvetenhet om Kinas betydelse, men vem ska utbilda alla dessa elever? De satsningar som görs för att få fram nya pedagoger brister, i både omfattning och ambitionsnivå. Inom universitetsvärlden råder det förvirring över hur många terminers nybörjarstudier som egentligen krävs för lärarbehörighet i kinesiska, och det kan vara så att det räcker med endast tre. Det är alldeles för lite för att tillnärmelsevis behärska språket. Samtidigt har flera lärosäten fått sin examinationsrätt på lärarutbildningen indragen på grund av bristande kvalitet. Skolorna har redan nu svårt att hitta skickliga och behöriga lärare. Utan en förbättrad och utökad utbildning av lärare i kinesiska är Björklunds vision tyvärr en omöjlighet.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

På forskningssidan finns det bara fem doktorander i kinesiska i hela Sverige. På åttiotalet fanns det bara vid Stockholms universitet ett tjugotal. Det krävs att ett tillräckligt stort antal personer specialiserar sig inom smala frågeställningar för att skapa de kunskapskluster som får vårt lands samlade kunskapsbank ska växa. Den välmenade åtgärden att införa lönekrav för doktorander och full finansiering som är säkrad på förhand har därför inneburit en katastrof för humanioraforskningen. Antingen måste regelverket tillåta fler möjligheter att bedriva doktorandstudier, eller också krävs en ordentlig satsning på forskningsfinansiering. Vad innebär det annars för Sveriges förmåga att utveckla spetskompetens och analysförmåga i frågor som rör Kinas språk och samhälle?.

#P IMM.

Näringslivets och den akademiska världens tillkortakommanden rörande Kina hänger naturligtvis samman. Många studenter som börjar läsa kinesiska söker sig vidare till andra utbildningsvägar som ger bättre chanser till ett bra jobb. Andra lämnar Sverige för att söka sig till länder som satsar mer på sin forskning om Kina och värderar Kinarelaterad kunskap högre.

#P IMM.

Sverige behöver omgående formulera en övergripande strategi om Kina, som relevanta aktörer inom näringsliv, statsförvaltning och akademi kan ställa sig bakom. Detta strategiarbete bör även utreda hur de resurser som ärvts från tidigare generationer, såsom Östasiatiska biblioteket som i dag för en tynande och halvt bortglömd tillvaro, kan utnyttjas bättre för att stärka svensk kunskap om Kina och vårt lands förmåga att bemöta denna globala bjässe.

#P IMM.

Mycket står på spel och det finns stora vinster för Sverige om vi gör rätt. Se bara på möjligheterna som den ökande kinesiska utlandsturismen innebär, med kinesiska grupper som vill upptäcka norrsken och midvintermörker vid Ishotellet och i Abisko. Fortsätter vi att göra självmål i Kinarelaterade frågor kommer vi däremot att straffas med fortsatt minskande marknadsandelar i Kina, svårigheter att konkurrera med kinesiska företag i övriga världen och okunskap som skapar diplomatiska problem i onödan.

#P IMM.

MATS HARBORN.

#P IMM.

ordförande, Svenska handelskammaren i Kina.

#P IMM.

ELISABET SÖDERSTRÖM.

#P IMM.

vd, Sweden-China Trade Council.

#P IMM.

THOMAS LAGERQVIST.

#P IMM.

ordförande, Sweden-China Trade Council, Senior Counsel, Mannheimer Swartling.

#P IMM.

PER-OLOF BJÖRK.

#P IMM.

vice ordförande, Sweden-China Trade Council.

#P IMM.

FRÉDÉRIC CHO.

#P IMM.

vice ordförande, Sweden-China Trade Council, Special Advisor, Handelsbanken Capital Markets.

#P IMM.

HANS ODSBERG.

#P IMM.

vice ordförande, Sweden-China Trade Council, vd, SKF Coupling Systems.

#P IMM.

CECILIA LINDQVIST.

#P IMM.

författare, professor, införde 1971 kinesiska som C-språk i den svenska gymnasieskolan.

#P IMM.

JOAKIM ENWALL.

#P IMM.

professor i kinesiska, Uppsala Universitet.

#P IMM.

JOHAN LAGERQVIST.

#P IMM.

docent i sinologi vid Stockholms universitet, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

#P IMM.

FREDRIK FÄLLMAN.

#P IMM.

docent i sinologi, Stockholm/Hongkong.

#P IMM.

MARIANNE RAMEL.

#P IMM.

Partner och head of China Desk, Advokatfirma DLA Nordic.

#P IMM.

ÅSA HANSSON.

#P IMM.

fil.kand. kinesiska, projektledare Teknikföretagens Branschgrupper AB.

#P IMM.

PÄR CASSEL.

#P IMM.

Ph.D., ordförande i Östasiatiska biblioteksföreningen.

#P IMM.

LOUISE BROWN.

#P IMM.

fil.kand. i kinesiska, post-grad. dipl. International Management & China, kassör Östasiatiska Biblioteksföreningen.

#P IMM.

KRISTINA SANDKLEF.

#P IMM.

Makroekonom, East Capital.

#P IMM.

ANNA GUSTAFSSON CHEN.

#P IMM.

fil.dr. i kinesiska, översättare, styrelseledamot Östasiatiska biblioteksföreningen.

#P IMM.

HÅKAN FRIBERG.

#P IMM.

lärare i kinesiska, läromedelsförfattare.

#P IMM.

NILS HEDBERG GRIMLUND.

#P IMM.

fil.mag. i kinesiska, författare, styrelseledamot Östasiatiska biblioteksföreningen.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

