#D IMM.

#T IMM.

Jakt på kvalitet i högskolan missar målet.

#P IMM.

Är det kvalitetsutveckling när universitet och högskolor överhopas med överambitiösa men ändå otydliga formulär? Den verkliga kvaliteten uppstår i kontakten mellan studenter och lärare. Låt oss få förtroendet att lägga tiden på dem i stället för på administrativa kringverk, skriver Kristina Julin, SLU.

#P IMM.

Men om man läser vad som står är det mycket text och fraser som upprepas, klippa och klistra, en egen kvalitetsliturgi.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det nya kvalitetssystemet för högre utbildning som drivs av UKÄ (Universitetskanslerämbetet) har börjat gälla. Inledningsvis ska sägas att grundtanken är utmärkt och bra; universitet och högskolor erkänns sitt ansvar att självständigt utveckla och ta ansvar för kvalitetssäkring av utbildningen, och detta ska granskas av UKÄ.

#P IMM.

Problemet är att denna grundprincip inte tillämpas genomgående eftersom det finns särskilda utvärderingar vid sidan av (forskarutbildning, teman, särskilt angelägna utbildningar) trots att dessa ska ingå i den egna kvalitetssäkringen. Problemet är också på vilket sätt de här extra utvärderingarna genomförs.

#P IMM.

För närvarande drar utvärdering av forskarutbildningen i gång, samtidigt som en tematisk utvärdering av hållbar utveckling är under uppstart och högskolorna arbetar för fullt internt med att utveckla sina övergripande system för kvalitetssäkring. För ett universitet av storlek som Lund, Uppsala eller Göteborg är det förmodligen hanterbart. Där finns tillräckligt många administratörer som kan samordna och sammanställa, det finns också fler lärare och forskare som kan bidra med de konkreta exempel som förväntas. På många universitet och högskolor är det emellertid samma lärare, forskare och administratörer som ska bidra – vid sidan av att utbilda, forska och bereda underlag för egna styrelser och nämnder, skriva årsredovisningar och svara på remisser från andra myndigheter med egna regeringsuppdrag. UKÄ är alls icke ensamt på banan, det växande utvärderingslandskapet har uppmärksammats i andra sammanhang.

#P IMM.

I dagarna har UKÄ skickat ut sina bedömningsgrunder och vägledningar. De är mycket systematiskt utarbetade och uppställda enligt en ordning med aspektområden och bedömningsgrunder, varav alla ska belysas ur tre perspektiv. Man känner igen sig, det finns en återkommande logik och det ser i sanning både gediget och genomarbetat ut – åtminstone när man betraktar det. Men om man läser vad som står är det mycket text och fraser som upprepas, klippa och klistra, en egen kvalitetsliturgi.

#P IMM.

(UKÄ säger) -bedömningsgrund:.

#P IMM.

SvD:s NYHETSBREV VALET 2018 – veckans viktigaste fördjupningar och granskningar.

#P IMM.

Lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för samverkan med studenter i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen.

#P IMM.

Vägledning (till de församlade högskolorna):.

#P IMM.

Beskriv, analysera och värdera i vilken utsträckning lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för samverkan med studenter i arbetet med att främja hållbar utveckling inom utbildning.

#P IMM.

Dessa satser upprepas ett oräkneligt antal gånger med objekt och subjekt utbytta. Låt oss avstå från att fördjupa oss i vad som menas med att "verka på en strategisk nivå" när det gäller samverkan med studenter respektive näringsliv. Det kanske inte är så strategiskt att detta stannar hos universitetsstyrelse eller –ledning, som vanligen är den strategiska nivån. Eller kanske "nivå" ska förstås bildligt?.

#P IMM.

Nå, vi släpper det och betraktar i stället en annan av dessa tjugo vägledande fraser:.

#P IMM.

"Beskriv, analysera och utvärdera med hjälp av exempel i vilken utsträckning lärares och forskares sammantagna kompetens bidrar till studenters lärande för hållbar utveckling.".

#P IMM.

Nu inställer sig frågan: Räcker det att skriva "i hög utsträckning"? Hur ska bedömarna förhålla sig till om det är olika saker som ligger grund för högskolornas bedömning av utsträckningen? Menas alla studenter, eller studenterna inom det valda exemplet (som råkar bli programmet Sustainable Development)? Alla som någon gång försökt konstruera en fråga inser vad UKÄ:s expertgrupp kommer att stå inför när svaren från alla lärosäten ska bedömas. Det finns tjugo ungefär likadana frågor, alla högskolor ska svara enligt samma mall – oavsett om det är hållbar utveckling i utbildningen på Försvarshögskolan, Kungliga musikhögskolan eller Uppsala universitet.

#P IMM.

Den viktigaste frågan, den om varför just detta tema ska redovisas och bedömas så in i minsta detalj, kvarstår obesvarad. Vem är mottagare av all denna information om hållbar utveckling i utbildningen med därtill hörande bedömning? Det var ursprungligen ett regeringsuppdrag. Vad ska regeringen göra med uppgifterna, för den ska inte väl inte styra över högskolornas prioriteringar och utbildningarnas innehåll?.

#P IMM.

Snarlika problem blir det när frågekonstruktören valt "hur arbetet ser ut" som återkommande begrepp i liturgin i stället för "i vilken utsträckning". Här vill man också ta reda på något som inte enkelt låter sig mätas och bedömas. Det är utvärderingen av forskarutbildningen, där UKÄ vill veta något om handledarna och deras möjligheter att vara bra sådana.

#P IMM.

(UKÄ säger) - bedömningsgrund:.

#P IMM.

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

#P IMM.

Vägledning (till de församlade högskolorna):.

#P IMM.

Beskriv analysera och värdera.

#P IMM.

- Handledarnas och lärarnas möjlighet att följa den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för deras handledning och undervisning.

#P IMM.

- Hur arbetet ser ut för att långsiktigt säkra att det finns tillräckliga handledarresurser.

#P IMM.

Vi låter bli att fundera på "hur arbetet ser ut", vad som är samhällsutveckling i övrigt (i vårt fall med betydelse för nationalekonomer respektive veterinärer), och huruvida de har möjlighet att ta del av denna övriga samhällsutveckling. De flesta handledare har förtroendearbetstid och de är ofta externfinansierade. Gränsdragningen mellan kompentensutveckling, samhällsutveckling och relevant samhällsutveckling i övrigt är antagligen lika flytande och lösligt hållen som deras arbetstid kan kopplas till olika uppdrag. Återigen infinner sig frågan vad mervärdet är av denna vägledning och detaljeringsnivå.

#P IMM.

Hur kunde det bli så här när ursprungstanken var så bra? Är det kvalitetsutveckling när högskolorna överhopas med överambitiösa, men ändå otydliga formulär som leder till dokument varur experter ska försöka göra bedömningar, vars inflytande på den egentliga verksamheten kommer att vara högst varierande – om ens önskvärd? Den verkliga kvaliteten uppstår i kontakten mellan studenter och lärare. Tänk, om universitet och högskolor skulle få förtroendet att lägga all den här "kvalitetstiden" på dem i stället för på detta administrativa kringverk.

#P IMM.

Kristina Julin.

#P IMM.

avd. dir, Sveriges lantbruksuniversitet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

