#D IMM.

#T IMM.

Det personliga ansvaret för hälsan glöms bort.

#P IMM.

Skandalen med bröstimplantat gör det tydligt att många människor idag tar större risker med den egna hälsan. När företagen inte vill betala för att byta ut farliga implantat, ställs krav på den offentligt finansierade sjukvården. Men istället borde vi diskutera det personliga ansvaret, och var gränsen för sjukvården går. Det skriver professor Stig Bengmark.

#P IMM.

Skall en individ få utsätta sin kropp för vilka risker som helst och ändå kunna förvänta att samhället solidariskt ställer upp med kostnadsfri vård? Finns det möjligen en gräns, som när den överskrids, kräver att individen själv tar över också kostnadsansvaret för sin kropp?.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Frågor av detta slag har dramatiskt aktualiserats av den så kallade bröstimplantatskandalen. Det aktuella franska företaget producerade sina sista 12 månader 300000 implantat, 40000 i Storbritannien, 2000 av den statliga sjukvårdsgivaren NHS, enbart vid bröstcancer, resterande 38000 sattes in av privata kliniker med verksamhet inom så kallad estetisk kirurgi. NHS har snabbt deklarerat sin avsikt att gratis byta ut de implantat de satt in. Samtidigt uppmanar landets hälsominister Andrew Lansley alla privata aktörer att göra detsamma.

#P IMM.

Med enstaka undantag ställer sig branschen helt negativ till detta och fortsätter kräva betalning (I Storbritannien cirka 40000 kronor). Man hänvisar till att samhället årligen betalar åtskilliga miljarder för skador som uppkommit genom tobak- och alkoholmissbruk och att det är rimligt att samhället också tar dessa kostnader. Därtill har flera av de aktuella klinikerna redan hunnit försvinna. Patienterna, många med liten budget, som genom omfattande reklam övertalats att köpa dessa ingrepp, upplever sig strandsatta och uttrycker stor förtvivlan.

#P IMM.

När det gäller tobak- och alkoholskador så anses samhället genom speciella skatter erhållit så betydande inkomster, att det åtminstone delvis kan anses täcka de ökade vårdkostnader, som missbruket anses kräva. Så är inte fallet vid estetisk kirurgi. Varje kirurg är ålagt att innan ingrepp utförs noggrant redogöra för både kortsiktiga och långsiktiga risker, något som sannolikt också har skett. Bland annat har kunderna då fått veta att det är stor risk att implantaten i framtiden kan komma att behöva bytas ut.

#P IMM.

Estetisk kirurgi är bara toppen på ett isberg av ökat risktagande i samhället. På några få år har 25 procent av amerikanerna och 10 procent av européerna låtit tatuera sig. Ett betydande antal kommer med åren att ångra sig och vill få det forttaget. Under hänvisning till psykisk ohälsa eller äktenskapliga problem söker man få sjukvården att ställa upp. Allergier men också cancer har rapporterats. Man kan inte utesluta att de färger som användes med tiden uppvisar sjukdomsframkallande egenskaper. En sak är säker, dessa färger finns inte bara kvar i huden, där de deponerats, många av dem finns med största säkerhet, om än i små mängder, också i inre organ som hjärna och lever, något som sker med det mesta av det som vi deponerar i eller på vår hud. En framtida hälsokatastrof kan i vart fall inte säkert uteslutas.

#P IMM.

Dagens matmissbruk leder ofta till extrem övervikt. Fetma i sig och dess olika följdsjukdomar åstadkommer säkert vårdkostnader, som redan idag vida överstiger de sammanlagda kostnaderna för tobak- och spritmissbruk, och de kommer att dramatiskt öka, också i framtiden. I Storbritannien steg kostnaderna för enbart fetmavård med mellan 300 och 400 procent under senast uppmätta 5-årsperiod. Också själva behandlingen av fetma, speciellt den kirurgiska, medför i sig betydande risker för framtida ohälsa.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Men också avancerad utövning av idrott medför betydligt ökade hälsorisker. Som exempel rapporterar forskningen att åtminstone en tredjedel av unga idrottsflickor och dansare "på hög nivå" lider av ett syndrom kallat "young female athlete triade" (menstruationstörning, skeletturkalkning och ätstörningar), vilket i värsta fall får konsekvenser senare i livet då man i dessa grupper finner en ökad benägenhet till tidig debut av diabetes och ökad incidens av hjärtkärlsjukdom.

#P IMM.

När man köper en vara som kan medföra oväntade kostnader i framtiden så tecknar man vanligen som skydd en försäkring. Kanske borde estetkirurger och tatuerare, tillverkare och försäljare av kalori-kondenserad mat, alkohol och tobak, liksom ledare och utövare av avancerad Idrott med flera överväga att förmedla sådana försäkringar?.

#P IMM.

Viktigast av allt: Vår svenska sjukvård får inte försättas i en än värre "krissituation". Redan som det nu är står den inför enorma framtida finansieringsproblem. Om dessa frågor inte löses är risken är stor att "vanliga" sjukas intresse får stå tillbaka. Det är hög tid att vi alla tar ett betydligt större personligt ansvar för vår hälsa.

#P IMM.

Hälsa är inte gratis!.

#P IMM.

STIG BENGMARK.

#P IMM.

professor Med Fak Lunds Universitet 1970-1994, Honorary Visiting Professor Londons Universitet 1999 – “Hälsans Villkor".

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

