#D IMM.

#T IMM.

DO måste genomföra diskrimineringstester.

#P IMM.

Händelsen med den romska kvinnan som nyligen avvisades från Sheraton är tragisk men inte unik. Diskrimineringsombudsmannen måste arbeta med skarpare verktyg, som diskrimineringstester, skriver Esabelle Dingizian (MP).**.

#P IMM.

Det handlar inte om att provocera fram brott. Testning däremot tydliggör de brott som är en alltför stor del av vardagen för alltför många stockholmare.Esabelle Dingizian.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Ett Stockholm City för alla. Så ser vi gärna på vår vackra huvudstad. Men för unga killar i stadens förorter är verkligheten en annan.  Många av dem väljer bort citykärnan och stannar i förorten. Ofta frågar vi vad som gått snett i deras liv, varför denna isolering? Det är dags att vända på frågan – vad är det i Stockholm City som gör att de inte åker dit?.

#P IMM.

Vi kan inte längre acceptera att det offentliga rummet tränger undan personer som skiljer sig från majoritetsnormen. Senast i förra veckan upplevde vi bland det absolut värsta som kan hända när det gäller diskriminering – en romsk hotellgäst blev bortschasad från frukosten på Sheraton. Förnedringen var total. För många är sådana situationer vanliga.

#P IMM.

**Jag träffar ofta unga, **speciellt killar, som vittnar om svårigheten (eller jag skulle vilja säga omöjligheten) att få komma in på Stockholms krogar. Det är så vanligt i dag att de flesta har slutat prova eller ens prata om det. För hur många gånger är man beredd att förnedra sig? En ung kille berättade för mig att det vanligaste är att man blir anklagad för att vara berusad. Förslaget från honom var: lagstifta om att ha alkoholtest på krogen.

#P IMM.

Jag är djupt oroad över utvecklingen i det svenska samhället. Segregationen blir allt mer påtaglig för den unga svensken med rötter i andra länder. Gör 20-minutersresan från Botkyrka till Vasastan så ser du själv. Det är två olika Sverige.

#P IMM.

Parallellt med bostads- och arbetsmarknadsdiskrimineringen pågår en avspärrning av det offentliga rummet. Något som ska vara öppet för oss alla. På samma villkor. Det kan vi nog skriva under på som demokrater.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Problemet bottnar i att många svenskar inte känner sig som en del av samhället. Ibland väljer man andra identiteter. Och så må det vara i dagens globaliserade värld. Vår identitet är ju aldrig statisk utan förändras med tiden, omvärlden och våra upplevelser. Men det ligger också mycket i det faktum att samhället inte alltid välkomnar människor som avviker från normen. Det går inte längre att gömma sig bakom argument som att hon eller han talar "dålig svenska" eller "de gillar att leva ihop med människor av samma typ". Nej, för sanningen är att väldigt många ungdomar som är födda och uppvuxna i vårt samhälle känner sig som outsiders.

#P IMM.

**Jag menar att **Diskrimineringsombudsmannen (DO) måste arbeta med skarpare verktyg som diskrimineringstester. Vi vet att DO redan har befogenhet att agera. Men ännu har inte mycket skett i just den här frågan. Exempel på diskrimineringstest är när jämförbara individer försöker komma in på en nattklubb. Den enda skillnaden mellan dem kan vara sådant som hudfärg, etnicitet och kön. I de fall då diskriminering inträffar kan testet komma att användas som underlag till domare eller för andra insatser. Tre saker som bör göras:.

#P IMM.

1. Diskrimineringstester har lett till positiva utfall i domstol, inte bara i Sverige utan i många länder inom EU. Somliga av oss minns juridikstudenterna som 2004 genomförde diskrimineringstester på krogar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Deras videoinspelningar kunde senare användas i anmälningar till DO som resulterade i förlikningar och skadestånd. Erfarenheten pekar på att testerna har effekt. Därför bör DO också i större utsträckning utveckla metoden inom ramen för sitt arbete och nuvarande lagstiftning.

#P IMM.

**2. Därutöver behövs mer forskning. **Efter 50-60 års invandring har diskrimineringstester under 2000-talet visat att diskriminering är ett problem även i Sverige. Sådan forskning kan ge indikationer på de förändringar som krävs.

#P IMM.

**3. Till slut bör man **fundera på hur diskrimineringstester kan användas för att kvalitetssäkra en offentlig policy mot diskriminering. I andra länder – både inom det privata näringslivet och i den offentliga sektorn – kvalitetssäkrar man i vissa branscher genom så kallade mystery shoppers. Här är det inte frågan om att sätta dit någon. Syftet är att kvalitetssäkra policyns effekter och bedöma om det eventuellt krävs åtgärder, till exempel utbildningsinsatser.

#P IMM.

Händelsen med den romska kvinnan som avvisades från Sheraton är tragisk men inte unik. I den nyligen utgivna kartläggningen av afrosvenskars situation kan man läsa om rasismens spridning i det offentliga rummet. Exempel på exempel radas upp. En lördag eftermiddag vägrar servitören servera tre etiopiska män på en krog i Stockholms innerstad. Ska vi acceptera att sådant händer? Personligen får jag rysningar och tankar på 1950-talets Amerika. Apartheid-likt på något vis. Just fallet med de etiopiska männen inträffade för flera år sedan men även i dag sker alltså diskrimineringen på ett likartat sätt.

#P IMM.

**Låt oss därför utveckla **diskrimineringstester som kan hjälpa oss att identifiera diskriminering och därmed lägga grunden för aktiva insatser. Det handlar inte om att provocera fram brott. Testning däremot tydliggör de brott som är en alltför stor del av vardagen för alltför många stockholmare. Grundtanken är att DO istället bör verka tillsammans med krogbranschen för att komma till rätta med problemen. I en studie hänvisar Ibou Andersson Jobe till Holland där kommunen, den lokala branschen, polisen och den lokala antidiskrimineringsbyrån samverkar för att reglera hur en nattklubb tillåts neka tillträde. Även i Storbritannien har man genomfört tydligare kontroller.

#P IMM.

Vi vet som sagt att DO redan i dag har mandat att agera. Men om man, från offentligt håll, väljer passivitet är det kanske bättre om det civila samhället – till exempel antidiskrimineringsbyråer tillsammans med organisationer som företräder diskriminerade grupper – genomförde tester, gärna i samverkan med krogbranschen. Detta skulle öka utsatta gruppers egenmakt och stimulera DO och andra delar av den offentliga sektorn till handling. Tydligt är att DO behövs i arbetet.

#P IMM.

Professor Isabelle Rorive konstaterade för inte länge sedan att "rasism och diskriminering inom nattlivet är ett av de första områden inom vilka unga människor först möter exkludering".

#P IMM.

Vad säger ni, ska vi ta tag i saken och motverka exkluderingen?.

#P IMM.

ESABELLE DINGIZIAN (MP).

#P IMM.

riksdagsledamot och ungdomspolitisk talesperson.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

