#D IMM.

#T IMM.

Bedömning bättre än att gissa på ålder.

#P IMM.

Experten Håkan Mörnstad svarar på kritiken, och menar att diskussionen inte blir bättre av okunniga och vinklade inlägg.

#P IMM.

Klingbergs, Aschers och Hjerns inlägg är så okunnigt och vinklat att det inte kan få bli oemotsagt (SvD Debatt 29/10). De börjar med att påstå att jag menar att tandåldersbedömning är en bra metod. Har aldrig påståtts, men den är bättre än en gissning.Det är också viktigt att veta att repliken, liksom tidigare inlägg, är skriven av barnläkare och barntandläkare. Vilken är deras speciella kompetens i 18-20-åringar?.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det gäller två helt olika frågeställningar. Den ena gäller yngre barn, vars mognadsgrad är viktigare än kronologisk ålder. Det är primärt viktigare att de kommer i rätt skolklass än födelseår. Dock kan en tidig medicinsk åldersbedömning vara bra att ha gjord så tidigt som möjligt då säkerheten är bättre ju yngre barnet är.

#P IMM.

Det är emellertid inte detta saken gäller. Vad den här diskussionen gäller är en legal ålder, som inte har med psykosocial mognad att göra, utan endast: över eller under 18 år. Lagstiftningen har fullt av legala åldrar. Du får ditt körkort på 18-årsdagen oavsett hur mogen eller omogen du är.

#P IMM.

De börjar med att kritisera användningen av tabeller från Nordamerika. Inte även Europa som de påstår. De har inte ens läst denna studie (Mincer et al 1963) ordentligt. Det må vara en lapsus att de skriver att tabellerna baseras på personer födda där, men vad som gäller är etnisk bakgrund, det vill säga i grunden genetisk uppsättning. De tabeller som används bygger på "whites". Den genetiska uppsättningen hos vita i norra Amerika får väl ses som en häxbrygd av gener. Det skall kanske här påpekas att i dessa tabellverk finns också "blacks" som emellertid generellt får en lite högre ålder. Dessa senare tabeller används för individer från Västafrika.

#P IMM.

Sedan hänvisar de till en tysk studie (Olze 2007) där de skriver att utvecklingen av visdomständer kan skilja upp till fyra år i olika populationer. Denna studie handlar inte om utvecklingen utan om frambrottet. Åtminstone tandläkaren borde veta hur oregelbundet detta kan vara, om visdomständer överhuvud taget bildas eller kommer fram. Detta borde egentligen räcka för att misstänka att de har andra syften än en sträva efter ett objektivt, kallt vetenskapligt underlag för en legal bedömning. Det legala beslutet tas inte av den medicinska professionen utan av domstolen. "Benefit of doubt" används av domstolen och inte av sakkunniga, vilka endast har att lägga fram objektiva resultat av sina undersökningar. Författarnas okunskap kan i bästa fall bero på brist på insikt i rättsmedicinskt arbetssätt.

#P IMM.

Det finns inga vetenskapliga studier på etniska skillnader i visdomstandens utveckling. Författarna tolkar detta som att osäkerheten därför är stor; och närmast som om skillnader finns.  Det finns enstaka studier som pekar på populationsskillnader, men de är vetenskapligt osäkra och skillnaderna är så små att de drunknar i den individuella variationen.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Det finns inga studier från de aktuella länderna, men väl från Egypten. Att den inte nämns på grund av att medelåldern för visdomstandens färdigbildande befanns var 26 år och med 100 procent säkerhet visade en ålder över 18 år (i jämförelse med 20 år i den amerikanska studien), visar antingen på okunskap om litteraturen eller att den inte passade deras syften, det vill säga "lita på de uppgifter som den asylsökande lämnar".

#P IMM.

Strålskyddsmyndigheten menar att stråldosen är försumbar. Den godkänner försäkringsteknisk röntgen om den är frivillig (SSMFS 2008:35). Citatet som anges i repliken är från en snabbt hopsatt promemoria som lite förnumstigt slutar med att "inte endast röntgenundersökningen kan ligga som grund för en åldersbestämning". Helt riktigt, beslutet fattas av Migrationsverk/Migrationsdomstol med hjälp av all tillgänglig information.

#P IMM.

Att använda en psykosocial modell är säkert alldeles riktig på barn upp till puberteten, men olämplig på äldre då den aldrig kan bli objektiv. Den täta kontakt som då behövs ger hög risk för "norrmalmstorgssyndromet". Fördelen med en bedömning av utvecklingen i en röntgenbild är att undersökaren inte behöver träffa individen, vilket borgar för en objektiv bedömning.

#P IMM.

I ett annat avsnitt menar man att risken finns att individen vid en felbedömning undantas en rad fördelar. Det är riktigt, men man säger inget om att det kan gå i andra riktningen också. I de utlåtanden jag skrivit hittills har Migrationsverket sannolikt gjort en felaktig bedömning i 1/4 av fallen, hälften därav säkert och hälften möjligtvis. Genom att dessa individer genomgått en medicinsk undersökning har de fått en chans till rättelse.

#P IMM.

Även jag välkomnar en översyn av Socialstyrelsen, men resultatet av den ligger långt bort i tiden, och det är nu det brinner.Det bästa i nuvarande situation är att Migrationsverket tar tillbaka ansvaret och låter alla med tveksam ålder undergå en så vetenskaplig bedömning som överhuvud taget är möjligt med dagens kunskap. Advokatsamfundet slipper då också att bekymra sig för att inte få betalt för utlåtanden som kan tala emot den sökande (SvD Debatt 25/10).

#P IMM.

Återigen, en medicinsk åldersbedömning kan inte ge ett födelsedatum, men den kan ge ett underlag till beslutande myndigheter som är bättre än den gissning som nu används.

#P IMM.

Håkan Mörnstad.

#P IMM.

professor em oral patologi och oral medicin, före detta rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

