#D IMM.

#T IMM.

Vi håller vad vi lovar!.

#P IMM.

”Det finns en opportunistisk vilseledande kritik mot svensk sjukvård. Sanningen är att vår vård inte bara erbjuder mycket hög kvalitet vid internationella jämförelser. Den kostar dessutom mindre än i många länder i Europa.”.

#P IMM.

Den som skriver dessa rader är inte en socialdemokratisk politiker, utan Svenska Dagbladets förre chefredaktör, Mats Svegfors.

#P IMM.

Den vilseledande kritiken mot sjukvården kommer med all sannolikhet att bli allt grövre ju närmare valet vi kommer. Men s läsare kunde redan 14/7 få en fingervisning av denna typ av verklighetsvidrig kritik i en artikel av två företrädare för den borgerliga alliansen. Den grovkorniga tonen i artikeln anges redan i dess rubrik – ”Vänstern ljuger om vården!”. Tonen blir allt grövre ju längre artikeln fortskrider och kulminerar i ett makalöst påstående som inte bara är vilseledande, utan rent av ett fantasifoster: ”I fyra år har den socialdemokratiska regeringen lovat att införa en nationell vårdgaranti. Men genomförandet dröjer. Av valtaktiska skäl sopas problemet under mattan?? Regeringen borde inte komma undan med detta löftesbrott.”.

#P IMM.

Vi socialdemokrater lovade att under denna mandatperiod genomföra en nationell vårdgaranti för att ta bort köerna till planerad vård. Vårdgarantin infördes 1 november 2005. Den omfattar alla diagnoser och innebär att alla patienter ska erbjudas vård för en beslutad behandling inom högst 90 dagar. Om det inte kan ordnas i hemlandstinget ska behandling erbjudas i annat landsting inom garantitiden.

#P IMM.

Sedan vi tog över regeringsmakten 1994 har inget annat område prioriterats så högt som sjukvården. De samlade resurserna till vården ökade med hela 97 miljarder kronor under denna period – från 125 miljarder kronor år 1994 till 222 miljarder kronor år 2005. Dessa stora satsningar har varit en viktig förutsättning för införandet av en nationell vårdgaranti.

#P IMM.

Två rapporter, som tar upp hur vårdgarantin fungerat under de första sex månaderna, bekräftar att den har varit framgångsrik. Resultaten visar att antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling har halverats sedan augusti 2005. Det är särskilt glädjande att vi kan se stora förbättringar inom tidigare svåra områden med långa väntetider, som till exempel kirurgi och ortopedi. Även inom gynekologin finns stora förbättringar.

#P IMM.

Vårdgarantin har inte bara minskat väntetiderna, den har också stimulerat till nya arbetsformer. Runt om i Sverige pågår ett intensivt arbete för att öka tillgängligheten. Väntelistor ses över. Rutinerna för remisser och tidsbokning moderniseras. Villkoren för behandling preciseras så att det blir lika över hela landet.

#P IMM.

En viktig förutsättning för vårdgarantin är att patienterna är informerade och att de som vill söka vård på annat håll får stöd att göra det. Vården har inrättat speciella funktioner för att ge sådant stöd och flera landsting har skapat särskilda valfrihets- och vårdcoacher för patienter och personal.

#P IMM.

Svensk sjukvård genomgår nu en stor förändring. Vi går mot en framtid där väntetiderna är möjliga att få grepp om, både för patienter och för sjukvårdspersonal. Vårdgarantin har inte minst bidragit till att stärka grunden för vår solidariska sjukvårdspolitik. Genom att precisera hur länge en patient som mest ska vänta på vård har principen om vård efter behov och på lika villkor för alla patienter fått större genomslag.

#P IMM.

Erfarenheterna hittills med en nationell vårdgaranti är optimistiska, men det återstår fortfarande mycket att göra. Reformen innebär ett långsiktigt förändringsarbete inom hela vården. Vi har anledning att glädjas över de första resultaten, men vi är samtidigt medvetna om att det krävs ett fortsatt målmedvetet arbete för att befästa vårdgarantins vinningar och göra dem till en självklar del av svensk sjukvård.

#P IMM.

Ylva Johansson.

