#D IMM.

#T IMM.

REPLIK Brott och straff.

#P IMM.

Hägglund glömmer nämna hur brotten ska minskas.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Paulina Neuding (25/3) har helt rätt i att dagens kriminalpolitik präglas av en blandning av brist på idéer, plakatpolitik och uppgivenhet. Göran Hägglund illustrerar detta väl (1/4) när han ägnar en hel artikel åt att sjunga straffets lov.

#P IMM.

För det första: Hägglund för en pseudodebatt eftersom ingen har förespråkat ett straffritt samhälle. För det andra: Hur kan en socialminister, tillika ledare för ett kristet parti, skriva en kriminalpolitisk artikel utan att med ett enda ord nämna hur han vill minska brottsligheten? Många av de förebyggande åtgärder som skulle minska antalet brottsoffer finns ju inom hans ansvarsområde, socialpolitiken.

#P IMM.

Om Hägglund dessutom verkligen menar att den enskilde normalt oavsett omständigheter är en moralisk person som har i sin makt välja mellan rätt och fel, det vill säga att brott bara beror på bristande moral, så måste han mena att invandrare har 2,5 gånger sämre moral än svenskarna, att lågutbildade har 5,7 gånger sämre moral än högutbildade och att socialhjälpstagarna har 6,1 gånger sämre moral än övriga. Detta är skillnaderna i registrerad brottslighet mellan dessa grupper.

#P IMM.

Vi är däremot mycket glada åt att årets pristagare i Stockholm Prize in Criminology, David Weisburd, uppmärksammas. Hans forskningsfynd visar att kunskapsbaserade polismetoder kan minska brottsligheten. Detta betyder naturligtvis inte att riktade polisinsatser mot så kallade hot spots, är de enda effektiva åtgärderna mot brottslighet. Brottsprevention handlar om insatser på flera nivåer. Davis Olds, en tidigare pristagare av det ovan nämnda priset, har till exempel visat att insatser i form av stöd till socialt utsatta mammor ger effekter i form av minskad brottslighet både mot och av dessa barn.

#P IMM.

Hägglunds teori tycks vara att straffet underlättar för den brottslige att återinträda i samhällsgemenskapen och leva ett laglydigt liv. De flesta vet att i praktiken så innebär ett avtjänat fängelsestraff dels en hög återfallsrisk, dels stora svårigheter att till exempel erhålla ett lagligt arbete.

#P IMM.

JERZY SARNECKI.

#P IMM.

professor i allmän kriminologi och ordförande i juryn för Stockholms Prize in Criminology.

#P IMM.

Björn Fries.

#P IMM.

Socialpolitisk rådgivare åt S i Stockholm.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

