#D IMM.

#T IMM.

Så kan brexit bli en fördel för Europa.

#P IMM.

Brexit kan faktiskt vridas till att gynna Europa. Det må vara svårt att tro efter de stora börsfallen och den politiska turbulensen. Men det är ändå inget långsökt scenario. Däremot innehåller det överraskningar för många som röstat för brexit, skriver nationalekonomen Stefan Fölster.

#P IMM.

Om Storbritannien med en ny tillväxtpolitik blir än mer framgångsrikt än tidigare, så dröjer det inte länge förrän Nederländerna och fler också lämnar.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I dessa dagar är det lätt glömma att Europas framgångar var som störst under några sekel av stor splittring i små länder, delvis hertigdömen, med många stridigheter och krig. Ändå lyckades denna mosaik bättre än det stora sammanhållna kinesiska riket, eller det tidigare romerska riket, vilka båda hade ett vetenskapligt försteg och på många sätt var mer civiliserade. En vanlig tolkning är att Europas splittring skapade en experimentverkstad där tankar och system kunde konkurrera. Columbus kunde söka hos olika kungahus för att få riskkapital. Galileos idéer kunde spridas på andra håll i Europa när dessa förbjöds av inkvisitionen. Storbritannien kunde experimentera med näringsfrihet och friare handel, och bli först i världen med en storskalig industrialisering.

#P IMM.

En sådan "institutionell" konkurrens kan vara mycket värdefull, och var även grunden för svenskars beslut att bli medlemmar i EU. Många hoppades på draghjälp från EU för att reformera Sveriges ekonomiska politik. Så blev det också enligt en omfattande inventering i boken "Vad har EU gjort för Sverige – och vad kan Sverige göra för EU?", som jag skrev tillsammans med Fredrik Erixon.

#P IMM.

För Sverige blev medlemskapet väldigt gynnsamt. Med ny konkurrenslag och öppnare gränser exponerades många för hårdare konkurrens och tvingades sänka sina priser. Till exempel sjönk livsmedelspriserna i Sverige med ungefär 20 procent jämfört med andra priser. Eftersom livsmedel står för en större del av låginkomsttagares utgifter har dessa gynnats särskilt av prispressen. Reala inkomster fick ett rejält uppsving i och med Sveriges EU-medlemskap.

#P IMM.

Farhågorna för välfärden, jämlikheten och miljön kom på skam. EU:s miljöinsatser blev betydligt mer aktivistiska än förväntat. Systemet med utsläppshandeln, gemensamma utsläppsmål och kemikaliedirektivet Reach är exempel på detta.

#P IMM.

Medlemsavgiften till EU är i dag ungefär 10 miljarder kronor (eller en tredjedel) mindre per år än vad som beräknades från början. Därtill sjönk räntekostnader på statsskulden direkt efter medlemskapet, vilket gav stora besparingar, och mer pengar till välfärden.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Det fanns också en oro för ökad ojämlikhet till följd av fri rörlighet för arbetskraft – att höginkomsttagare skulle lämna Sverige och låginkomsttagare migrera till Sverige. Så blev det heller inte. Lönespridningen ökade framför allt före medlemskapet men har sedan 1995 varit tämligen oförändrad. En något större arbetskraftsinvandring från EU kom först efter att EU utvidgades till Östeuropa, och flera studier har visat att den ökade arbetskraftsinvandringen inte har lett till negativa löne- eller sysselsättningseffekter.

#P IMM.

Av allt detta kan man förledas till slutsatsen att alla länder vinner på att vara med i EU. Så är dock inte fallet. Schweiz, till exempel, för en ekonomisk politik som i nästan alla avseenden är bättre än EU-ländernas, och belönas med högst sysselsättningsgrad i Europa, bland de högsta inkomsterna, de bästa Pisaresultaten och en förstklassig sjukvård. De har väldigt lite att vinna på medlemskap.

#P IMM.

Med Labourpartiet söndertrasat är det mycket möjligt att nästa Toryledare lyckas flytta Storbritannien i samma riktning som Schweiz. Det kan lätt motiveras med hänvisning till den extraordinära utmaningen som landet står inför. Några stora, olönsamma investeringar kan skrotas, bland annat höghastighetståget till norra England, liksom bidrag till Storbritanniens stålindustri. Storbritannien kan närma sig USA och bygga ut frihandeln och tillåta en selektiv arbetskraftinvandring från andra delar av världen. Många som röstat för Brexit kommer att känna sig överkörda av allt detta, men landets tillväxt får bättre fart.

#P IMM.

Om Storbritannien med en ny tillväxtpolitik blir än mer framgångsrikt än tidigare, så dröjer det inte länge förrän Nederländerna och fler också lämnar. Det blir därför väldigt angeläget för EU att visa upp en konkurrenskraftig politik. Detta kan bli en starkare kraft än de protektionistiska och överreglerande tongångar som ofta hörs från länder som Frankrike.

#P IMM.

Brexit kan alltså leda till ett starkare Europa med bättre tillväxt och arbetsmarknad. Mörkare scenarier infrias främst om Stefan Löfven och andra europeiska ledare sneglar mer mot Frankrike än mot Schweiz som förebilder för EU:s ekonomiska politik.

#P IMM.

Stefan Fölster.

#P IMM.

chef för Reforminstitutet, adjungerad professor i nationalekonomi, KTH.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

