#D IMM.

#T IMM.

Forskare: Genusgapet bör tas på allvar.

#P IMM.

Män utgör den överväldigande majoriteten inom alla större kategorier av invandring till Sverige. Genusgapet är ett problem som bör tas på stort allvar, skriver statsvetarna Michael Karlsson och Nujin Tasci.

#P IMM.

Den pågående flyktingkrisen har gett upphov till en debatt om det faktum att flertalet av de flyktingar som kommer till Sverige är män (se till exempel Göteborgs-Posten 13/9 och SVT Opinion 13/9). En närmare granskning av SCB:s statistik visar dock att genusgapet varken är begränsat till flyktinginvandringen eller till den kris som pågår i dag. Sedan tio år finns nämligen ett generellt genusgap i invandringen till Sverige. Detta är ett problem eftersom kvinnor i dag utgör hälften av de internationella flykting- och migrationsströmmarna.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det finns goda skäl att tala om ett genusgap eftersom män utgör den överväldigande majoriteten inom alla större kategorier av invandring till Sverige. År 2014 låg andelen män bland arbetskraftsinvandrare och egna företagare på cirka 75 procent, flyktingar 65 procent och studerande 60 procent (SCB:s statistikdatabas). För två av de mest uppmärksammade grupperna under senare tid är andelen män ännu högre: ensamkommande flyktingbarn 88 procent (Migrationsverket 1/9) och hemlösa EU-migranter 80 procent (Socialstyrelsen 28/5 2013).

#P IMM.

Bilden av ett genusgap förstärks av att den enda större kategori där kvinnor är i klar majoritet är anhöriginvandring (59 procent). Med tanke på att utvecklingen går mot högre trösklar för just den gruppen kan gapet också komma att växa snabbt. År 2010 infördes ett försörjningskrav vid anhöriginvandring som innebär att anknytningspersoner ska kunna försörja sig själva och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard. I våras höjdes också flera röster i riksdagen, främst från Sverigedemokraterna och enskilda ledamöter från Moderaterna, för att utsträcka och skärpa kravet.

#P IMM.

Särskilt oroväckande är flyktingflickornas situation.

#P IMM.

Ett andra skäl för varför det är relevant att tala om ett genusgap är att dominansen av män har visat sig varaktig över en längre tid. SCB:s statistikdatabas visar att det sedan millennieskiftet har invandrat drygt 1,3 miljoner människor till Sverige. Åren 2000–2004 var fördelningen mellan manliga och kvinnliga immigranter mycket jämn. Könens andel låg då stadigt mellan 49 och 51 procent, det vill säga skillnaden var aldrig större än 2 procentenheter. Under ett par år (2003–2004) var kvinnorna i knapp majoritet.

#P IMM.

Sedan år 2005 har dock majoriteten av invandrarna varje år utgjorts av män. Storleksmässigt handlar det om en skillnad på i genomsnitt drygt 5 procentenheter per år (2005–2014). Skillnaden mellan könen tenderar dessutom att öka över tid och förra året var gapet det största hittills, 9 procentenheter. Befolkningsstatistiken för första halvåret 2015 talar för att skillnaden kommer att bli minst lika stor i år.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Det intressanta med den svenska utvecklingen är att internationell statistik knappast ger stöd för ett genusgap i invandringen. UNHCR, som är FN:s flyktingorganisation, publicerade i juni en rapport som visar att könsfördelningen bland världens flyktingar under förra året var helt jämn: 50,2 procent män mot 49,8 procent kvinnor (UNHCR: World at war, 2015). Fördelningen bland världens flyktingbarn (0–17 år) skiljer sig endast marginellt: 51 procent pojkar mot 49 procent flickor. I de mest krigsdrabbade länderna låg flickornas andel bland flyktingbarnen något högre: Afghanistan 50 procent, Somalia 51 procent, Syrien 52 procent.

#P IMM.

Att kvinnor flyr i lika stor utsträckning som män är knappast överraskande. Krig och förtryck diskriminerar i regel inte någon, utan det drabbar alla oavsett kön. Att många flyktingkvinnor är extremt utsatta råder det heller ingen tvekan om. Mänskliga rättighetsorganisationer som Human Rights Watch och andra har i flera rapporter under det senaste året slagit larm om hur kvinnliga migranter utsätts för massvåldtäkter, tvingas till sexuellt slaveri och faller offer för människohandel.

#P IMM.

Genusgapet framstår som lika omotiverat om man tittar på arbetsmigrationen. Enligt den internationella arbetsorganisationen ILO finns i dag cirka 232 miljoner internationella migranter, varav det stora flertalet utgörs av arbetskraft (ILO, Population Facts, 2013/2). Drygt hälften av alla internationella migranter finns i de rika och utvecklade länderna i nord. Flertalet av dessa (52 procent) utgörs av kvinnor. Den långsiktiga trenden är också att kvinnornas andel ökar, det vill säga en utveckling som går tvärs emot den vi ser i Sverige.

#P IMM.

Med tanke på att kvinnor i dag utgör hälften av de internationella flykting- och migrationsströmmarna framstår genusgapet i Sverige som ett problem som bör tas på stort allvar. Särskilt oroväckande är flyktingflickornas situation. Att de utgör hälften av de barn som flyr men bara ett av tio av de som i dag kommer fram till Sverige är en brutal påminnelse om de olika livsvillkoren för flickor och pojkar.

#P IMM.

Genusgapet rimmar också illa med den strävan efter jämlikhet som annars genomsyrar mycket av svensk politik. Det finns därför all anledning för regering och riksdag att inte förhålla sig passiva till en utveckling som innebär att det i praktiken sker en "bortgallring" av kvinnor. Flykting- och migrantkvinnors mänskliga rättigheter och kompetens måste helt enkelt tillvaratas på ett bättre sätt än vad som sker i dag.

#P IMM.

Michael Karlsson.

#P IMM.

professor i statsvetenskap.

#P IMM.

Nujin Tasci.

#P IMM.

master i statsvetenskap.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

