#D IMM.

#T IMM.

Alltför lätt att förtala andra på nätet.

#P IMM.

Vid förtalsbrott på internet är förövaren ofta anonym. Trots att den drabbade kan ha misstankar om vem som står bakom övergreppen är det ofta mycket svårt att få tag på uppgifter som styrker detta och som kan användas som bevis vid en domstolsprocess. Lagen behöver därför anpassas till den nya tekniken, skriver juristerna Sandra Karlsson och Alexander Jute, specialiserade på it-rätt.

#P IMM.

Nyligen dömdes en kvinna för grovt förtal i Svea hovrätt till två månaders fängelse för att ha spridit sexbilder på en annan kvinna på Facebook. Kvinnan ska dessutom utge ett skadestånd om drygt 100 000 kronor till den drabbade kvinnan. I fallet var dock förövaren känd.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Personangrepp och kränkande uttalanden får snabbt stor spridning när det sker i nätmiljö. Skadan för den drabbade blir vanligen långt värre än när förtalsbrottet begås i ett fysiskt medium. Den ständiga utvecklingen av sociala medier innebär dessutom att plattformen för att framföra kränkande uttalanden blir allt bredare. Vanligen erbjuder även leverantörer av sociala medier och bloggportaler användaren en möjlighet att vara anonym.

#P IMM.

Trots att leverantörer ofta har en avtalsrättslig möjlighet att lämna ut uppgifter genom sina användarvillkor tycks oviljan att göra detta vara utbredd. En anledning är förmodligen den stora administrativa påfrestning det skulle innebära att i varje enskilt fall göra en bedömning av om det är försvarbart att lämna ut uppgifterna. Det finns givetvis även ett intresse för leverantörerna att värna om sina användares yttrandefrihet och personliga integritet. Detta intresse står dock i motsats till intresset av värn för den som utsätts för förtal på dessa plattformar.

#P IMM.

Många internetleverantörer lämnar inte heller ut uppgifter om vem som står bakom en viss IP-adress såvida det inte sker på begäran av polis eller åklagare vid misstanke om brott. För att polisen ska kunna begära ut uppgifterna krävs enligt lagen om elektronisk kommunikation att minst två års fängelse är föreskrivet i straffskalan för brottet. För förtal är dock maxstraffet endast två år och detta förutsatt att brottet är grovt. Förtalsbrottet lyder dessutom under enskilt åtal, det vill säga det är primärt den drabbade själv som ska föra talan och stämma gärningsmannen vid domstol. För att åklagare ska väcka åtal krävs att det av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. Den som drabbas av förtalsbrott på Internet har därmed en rejäl uppförsbacke om han eller hon vill få upprättelse.

#P IMM.

För grundlagsskyddade medier såsom webbplatser med utgivningsbevis är det den ansvarige utgivaren som gör sig skyldig till yttrandefrihetsbrott om det på webbplatsen förekommer brottsliga uttalanden, exempelvis uttalanden som kan anses utgöra förtal. Givetvis gör även den som står bakom uttalandet sig skyldig till en brottslig handling men denne är det ofta svårt att komma åt.

#P IMM.

Det är en anledning till att vissa tidningar numera kräver att man uppger sin identitet för att få göra ett inlägg på ett av tidningen modererat nätbaserat forum.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Vid upphovsrättsintrång så finns numera utökade möjligheter för upphovsrättsinnehavarna att få ut uppgifter om vem som ligger bakom intrång på internet. Detta sedan ändringar i ett flertal lagar utifrån det omdebatterade så kallade ipred-direktivet genomfördes 2009. Därigenom kan rättighetsinnehavare i svensk domstol numera begära att en internetleverantör ska utlämna information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer utan att gå vägen via polisen. Upphovsrättsinnehavarnas skyddsintresse ansågs under vissa förutsättningar väga tyngre än intrångsgörarens skydd för den personliga integriteten.

#P IMM.

En annan möjlighet som också står till buds för upphovsrättsinnehavaren är att begära att upphovsrättsligt skyddade verk som lagts på tredjemans elektroniska anslagstavla tas bort med stöd av den så kallade BBS-lagen (lagen om elektroniska anslagstavlor). Den som tillhandahåller den elektroniska anslagstavlan har ett straffansvar att ta bort sådant olagligt material. Lagen omfattar även ansvar för uppgifter som kan anses utgöra bland annat hets mot folkgrupp och uppvigling, dock omfattas inte förtalsbrott.

#P IMM.

Utvecklingen på immaterialrättsområdet leder således successivt mot större möjligheter att komma åt nätbaserade brott. När det gäller nätbaserade brott mot enskilda individer följer dock utvecklingen inte samma takt trots att det innebär en betydande kränkning som inte sällan får omfattande konsekvenser för individen.

#P IMM.

Att kvinnan som spred sexbilder på en annan kvinna på Facebook dömdes till två månaders fängelse är en tydlig indikation på hur allvarlig den kränkning ansågs vara som den drabbade kvinnan utsattes för. Kränkningen är självklart inte mindre allvarlig i de fall då förövaren är anonym.

#P IMM.

Det vore därmed önskvärt med en revidering av lagstiftningen på området så att den anpassas till modern teknik och erbjuder möjlighet för den som drabbas av nätbaserade förtalsbrott att få ut uppgift om förövarens identitet. I likhet med den intresseavvägning som görs i upphovsrättsliga mål bör den förtalsdrabbades skyddsintresse, under givna förutsättningar, kunna anses väga tyngre än förövarens skydd för den personliga integriteten.

#P IMM.

SANDRA KARLSSON.

#P IMM.

jur kand.

#P IMM.

ALEXANDER JUTE.

#P IMM.

jur kand.

#P IMM.

Båda är specialiserade på it-rätt vid Advokatfirman för Marknadsrätt.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

