#D IMM.

#T IMM.

Partipolitiken hotar att rasera Svenska kyrkan.

#P IMM.

Utländska kristna förbluffas över modellen med partipolitiskt inflytande i Svenska kyrkan. Det är dags att låta samhället ha sin värdegrund och kyrkan sin, skriver Gunnar Hyltén-Cavallius, pensionerad präst.

#P IMM.

Det är valår, det vill säga för Svenska kyrkan. Den 17 september hoppas kyrkans ledning att många ska gå till valurnan för att lägga sin röst på förtroendevalda i församling, stift och kyrkomöte. Statistiken talar om ett svagt intresse för kyrkovalen. Bara 12,8 procent av de röstberättigade deltog 2013.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Bland nomineringsgrupperna förekommer ett antal obundna men ännu i dag – 17 år efter skilsmässan mellan stat och kyrka – finns egendomligt nog politiska partier kvar. Främst är det Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna som aktivt söker påverka Svenska kyrkan – och använda kyrkan för att föra ut sina program i samhället. Skrapar man på ytan under alla vackra ord och paroller framstår en ambition att behålla ett viktigt inflytande. Trots sin minskning är kyrkan landets största sammanslutning; med fortsatt maktbas där kan mycket vinnas i samhällsbygget. Sådan verkar den bakomliggande strategin vara för i första hand S, C och SD men också för andra politiska partier som klamrar sig fast i den kyrkliga beslutsstrukturen om än med nya beteckningar. Utländska kristna trossyskon är förbluffade över denna modell.

#P IMM.

I debatten inför årets kyrkovalet går det att se ett tydligt mönster: S och SD har utsett varandra till huvudmotståndare. Gå och rösta för att förhindra att kyrkan kommer att styras av det andra partiet! Som en förövning till det riktiga valet nästa år får kyrkan fungera som skådeplats för två riddare i full fart mot varandra. Ledarskribenten Mattias Lönnebo skriver klarsynt: "Det borde vara uppenbart att täta band mellan riksdagspartierna och nomineringsgrupperna får orimliga konsekvenser i de fall partierna har en agenda som går mot kyrkans grundläggande uppgifter" (Kyrkans Tidning 1/6).

#P IMM.

Förra året utträdde inemot 90 000 ur Svenska kyrkan. Det finns naturligtvis en rad skäl till detta steg. Men en starkt bidragande orsak är säkerligen att många uppfattar kyrkan som alltför vag och därmed irrelevant. Ofta hörs människor säga att de på kyrkans hemsidor knappast möter något av vad kyrkan tror på. Gud och Jesus talas det inte om, kan kommentaren lyda. "Vi lämnar kyrkan för att vi är kristna", yttrar Ann Heberlein (Expressen 17/1). I stället handlar väldig mycket av "kommunikation" och om det så kallade samhällsuppdraget som kyrkans viktigaste uppgift, det vill säga att kyrkan bör stå i frontlinjen för att tänka rätt och handla korrekt.

#P IMM.

Jag menar att roten till Svenska kyrkans problem med medlemsflykt och osäkerhet kring identiteten finns i den partipolitiska beslutsmodellen. För även om kyrkan ska leva i samhället, är den något annat än ett statligt eller kommunalt utskott. Arthur Engberg (S) talade på sin tid om kyrkan som "det kungliga salighetsverket". Låt samhället ha sin värdegrund och kyrkan sin – den sammanfattas i trosbekännelsen, som börjar med orden: "Vi tror på Gud Fader allsmäktig...".

#P IMM.

Om inte skutan vänds med det snaraste, kommer Svenska kyrkan att till slut implodera. Låt kyrkan vara kyrka. Det gagnar alla parter. Visst vore det väl något att arbeta för under 500-årsjubileet av den evangeliska reformationen?.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Gunnar Hyltén-Cavalliuskomminister emeritus, teol. lic.nomineringsgruppen Frimodig kyrka.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

