#D IMM.

#T IMM.

Läxhjälp ett hån mot lärarnas kompetens.

#P IMM.

Läxhjälpen bör bygga på att det är kvalificerad personal som svarar för verksamheten. Det är en paradox om samma regering som inför lärarlegitimation också vill införa att lekmän som entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag. Det skriver professorerna Hans Albin Larsson och Anne-Christine Hornborg.

#P IMM.

Läxhjälp med rutavdrag har debatterats livligt. Främst har frågan gällt om hjälpen verkligen kommer de svagaste eleverna till del, eller om det blir, som en debattör uttryckte sig, enbart de välbeställdas "dumma" barn som får del av skattestödet. Ingen debattör verkar dock ha ställt de två viktigaste frågorna:.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I stället för att diskutera orsakerna till att det behövs läxhjälp och hur elevernas kunskapsluckor bäst kan fyllas, handlar diskussionen om skolan som bas för entreprenöriell verksamhet och i så fall om rutavdrag och skattesubventioner är den bästa, mest rättvisa, formen av stöd. Debattörerna har missat syftet med en skattefinansierad skola, att ge varje individ en så god utbildning som möjligt för dennes egen skull och för samhällets gemensamma nytta.

#P IMM.

Urholkningen kring 1990 av skolans kvalitetsstödjande regelverk innebar att behörighetsregler för lärare och rektorer försvann, klasserna blev större, läromedel eftersattes, skollokaler fick förfalla, speciallärare med flera sparades bort samt att lärarrollen ändrades från expert till trivselvaktmästare. En föga debatterad effekt var att tidsanvändningen i skolan blev en annan: färre riktiga lektioner, fler grupparbeten och betydligt mer självstudier. Detta innebar en försämring för alla, framför allt för elever utan studietradition hemifrån som fick allt svårare att klara sig.

#P IMM.

De senaste årens reformer rättar till en del av bristerna men inte allt. Kommunaliseringen av skolan 1991 innebar att de professionella, lärarna, förlorade tolkningsföreträdet när det gäller kursplaner och metodval. Lokala lekmän har sedan dess styrt skolan, alltför ofta utan kunskap om undervisning och utbildning men med stor förmåga att driva skolor till lägsta kostnad. Följden är att skolan ses kortsiktigt, som kommunal konsumtion eller exploateringsfält för koncerner, där de pedagogiska målen får vika för de ekonomiska.

#P IMM.

Förslaget om läxhjälp rättar inte till de felstyrande strukturerna utan lappar nödtorftigt på ytan. Skattebetalarna förutsätts betala till icke utbildade läxhjälpare och entreprenörer som kan utnyttja ännu en vinstgivande källa i offentlig verksamhet samtidigt som utbildade lärare inte ges särskilt goda villkor. Det betyder att de utbildade speciallärare som tidigare sparades bort nu ska ersättas av outbildade läxhjälpare, finansierade av skattemedel.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Belysningen av den andra frågan borde än tydligare markeras: varje år utbildas lärarstudenter till att kvalificera sig för att arbeta med elever med särskilda behov. Vilka signaler ger vi till dessa studenter som med fem års studielån och specialkunskaper får veta att skattesubventioner ska användas för att okvalificerad arbetskraft istället ska anlitas där det finns barn med speciella behov? Vilka signaler ger vi till dessa barns föräldrar?.

#P IMM.

Om läxhjälp ses som ett komplement till undervisningen kan det skötas av syskon, vänner, ideella läxhjälpare eller till och med läxhjälpsföretag – men utan skattesubventioner. Är läxhjälpen däremot en del av skolans normala verksamhet, bland annat för att alla elever ska ha en chans att nå målen, bör den självfallet bygga på att det är kvalificerad personal som svarar för verksamheten.

#P IMM.

Det är onekligen en paradox om samma regering som inför lärarlegitimation också vill införa att lekmän som entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag. Ännu finns tid till begrundan. Tänk om!.

#P IMM.

HANS ALBIN LARSSON.

#P IMM.

professor i historia och utbildningsvetenskap vid Högskolan i Jönköping.

#P IMM.

ANNE-CHRISTINE HORNBORG.

#P IMM.

professor i religionshistoria, Lunds universitet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

