#D IMM.

#T IMM.

Hälften av utrikes födda elever har upplevt rasism.

#P IMM.

Bengt Westerbergs presenterade på fredagen sitt slutbetänkande från utredningen om effektivare arbete mot främlingsfientlighet och intolerans. Vi anser att Bengt Westerberg har kommit fram till viktiga slutsatser om rasismen i Sverige men menar på att förslagen vittnar om att roten till problemet missas – den strukturella rasismen och den segregation den för med sig. Det skriver Cecilia Englund och Anton Landehag. Ungdom Mot Rasism.

#P IMM.

Den svenska skolan ska kunna bli vad den redan borde vara – en skola för alla.Cecilia Englund och Anton Landehag.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Ungdom Mot Rasism har sedan Bengt Westerberg fick sitt uppdrag arbetat med en skuggutredning där ungas upplevelser av rasism undersökts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vår skuggutredning stödjer regeringens utredning i att det är i skolan arbetet mot rasism måste ske och att lärarna är mycket viktiga att nå med detta arbete.

#P IMM.

Bengt Westerberg lanserar ett lärarlyft med fokus på mänskliga rättigheter som det huvudsakliga förslaget som hans utredning kommer fram till. En sådan satsning anser vi är eftersträvansvärd och välbehövlig men att förslaget inte rår på den segregation som finns såväl mellan skolor som mellan olika grupper av elever inom skolor.

#P IMM.

Liksom i Bengt Westerbergs utredning finner vi i vår utredning att den rasism unga upplever uttrycks genom vardagsrasism, som genom konkreta och mer vardagsnära handlingar kan bryta ner personer, snarare än propagandan från rasistiska organisationer.

#P IMM.

I vår fokusgruppsintervjustudie framkommer att den vardagsrasism som intervjupersonerna upplever kommer till uttryck genom elaka blickar, kommentarer och annan negativ särbehandling från omgivningen i vardagen. Det handlar ofta om okända personer. Intervjupersonernas egna berättelser vittnar däremot också om att segregationen på många olika sätt är påtaglig i de flesta skolor Ungdom Mot Rasism besökt i samband med skuggutredningen. Utredningen visar också att den segregation som vi mött i de skolor vi besökt tydliggörs dels genom elevernas sammansättning när det gäller bakgrund och var skolan ligger och dels när det gäller de strukturer som reproduceras inom skolans väggar.

#P IMM.

Rasismen har kommit att bli en vattendelare och den svenska skolan 2012 är inte en skola för alla. Skolan präglas av en tudelning som utgår från samhällets strukturer. Elevernas verkligheter skiljer sig åt från varandra. Gymnasieelever med utländsk bakgrund är de som i allra högst utsträckning är utsatta för rasism. Nästan hälften av de utrikesfödda eleverna i undersökningen och drygt en tredjedel av elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar uppger att de utsatts för rasism. För svenskfödda elever med två svenskfödda föräldrar är det en tiondel.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Studien visar också att den upplevda rasismen tar sig olika uttryck beroende på vem den drabbar. Utrikesfödda elever och svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar uppgav i högre utsträckning att de utsatts för rasism i skolan, att förövaren varit en lärare eller en annan elev samt att rasismen uttryckts genom sämre behandling och trakasserier. Svenskfödda elever med två svenskfödda föräldrar uppgav i högre utsträckning att de utsatts för rasism på sin fritid, att förövaren varit okänd och att hot och våld varit inblandat.

#P IMM.

Vår studie visar på flera sätt att lärarnas roll är central. Även om en del av intervjupersonerna är till och med mycket nöjda med lärare och annan personal, medan andra anser att skolorna bryr sig mer om att hålla rent i lokalerna än att måna om elevernas välmående. Problematiken med uppdelning mellan elever på en och samma skola kan möjligtvis nås genom ett lärarlyft, segregation i form av elevsammansättning nås dock inte av förslaget. Hur denna segregation och den medföljande rasismen påverkar ungas vardag behöver utredas vidare. Situationen i många skolor är ohållbar och att förslag som påverkar detta inte tas upp av den statliga utredningen är anmärkningsvärt.

#P IMM.

Ett annat perspektiv som tycks saknas i Bengt Westerbergs utredning är det normkritiska perspektivet. En utbildning för lärare om mänskliga rättigheter måste genomsyras av ett normkritiskt perspektiv. För att nå till botten med strukturella problem måste dessa strukturer och normer utmanas, något såväl vår utredning som tidigare studier visar tydligt.

#P IMM.

För att bli en skola för alla måste man tänka nytt och med nya perspektiv. För det första krävs mer forskning inom området för att undersöka segregationens orsaker och konsekvenser. Därutöver måste arbetet med likabehandlingsplaner tas på allvar och effektiviseras för att kunna genomsyra skolornas verksamheter. I detta är det viktigt att arbetet synliggörs för eleverna och att de görs mer delaktiga i processen. För att få nya perspektiv krävs att lärare och annan personal blir bättre på att se sig själva som del av normer och strukturer som styr samhället, det vill säga utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi är övertygade om att det här skulle vara gynnsamt med ett ökat samarbete med civilsamhället.

#P IMM.

Avslutningsvis beror inte problemen bara på en brist på politiska lösningar eller lagregleringar. Det handlar istället om att verktyg, perspektiv och metoder som redan finns måste implementeras för att den svenska skolan ska kunna bli vad den redan borde vara – en skola för alla.

#P IMM.

CECILIA ENGLUND.

#P IMM.

utredare Ungdom Mot Rasism.

#P IMM.

ANTON LANDEHAG.

#P IMM.

ordförande Ungdom Mot Rasism.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

