#D IMM.

#T IMM.

Naiv syn på mångfald i högskolan.

#P IMM.

Är svensk högskola verkligen en "etnisk hierarki" där studenter och personal från andra kulturer systematiskt marginaliseras? Bland universitetens anställda är det dubbelt så stor andel utifrån som i Sverige totalt. Och bland studenter är det uppenbarligen klass och inte ursprung som spelar roll, skriver docent Göran Adamson.

#P IMM.

Är mångfaldsförespråkarna medvetna om att den gruppmystik man här sänker sin själ i är exakt densamma som SD alltid slagits för?.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

År 2000 utkom "Mångfald i högskolan" – en 260-sidig rapport skriven på uppdrag av den socialdemokratiska regeringen. Syftet var att öka mångfalden av "etnisk bakgrund bland studenter och lärare för att högskolan bättre skall kunna svara upp mot mångfalden i samhället." Rapporten utmynnade i ett antal "överväganden och förslag" där regeringen gav i uppdrag åt "universitet och högskolor, att upprätta handlingsplaner för etnisk mångfald". Ambitionen var att lyfta mångfalden från perspektiv till norm.

#P IMM.

Strax därefter presenterade samtliga svenska universitet och högskolor så kallade "mångfaldsplaner" där rapportens ideologi upprepades – inte sällan ordagrant. Entusiasmen berodde delvis på att "Mångfald i högskolan" föreslagit att de lärosäten som visade framfötterna i mångfaldsarbetet skulle få dela på 2,5 miljarder under en femårsperiod. Därefter skulle statsmakterna "överväga om resurstilldelningen ska variera med graden av framgång i mångfaldsarbetet". Men Socialdemokraterna röstade ner sin egen utredning. Det blev till slut bara knappt 5 procent. 40 miljoner på tre år i stället för 500 miljoner på fem år. Ideologiskt och ekonomiskt var det dock en stor framgång för socialdemokratin. Nästan utan kostnad hade det svenska universitetet blivit multikulturellt.

#P IMM.

Jag drar mig till minnes rapporten när jag läser Eli Göndörs belysande artikel: "Vad menar ni när ni talar om mångfald?" ( 21/5). Ja, vad menar man egentligen? Man menar att ökad etnisk variation och "mångfald" gör att organisationer fungerar bättre. Organisationer blir "mer kreativa" om de "speglar det omgivande samhället". Vad stod det i "Mångfald i högskolan" om detta?.

#P IMM.

Det stod att det i Sverige förekommer "ett slags administrativ marginalisering av personer med utländsk bakgrund som är en klar brist i högskolans mångfald". Uppdraget var därför att "öka mångfalden med avseende på (...) etnisk bakgrund". Universitetet måste "bli mer samhälleligt representativt" eftersom det kännetecknas av en "etnisk hierarki".

#P IMM.

Varför är det då så viktigt att högskolan ska "spegla samhället"? Jo, för att studenterna måste kunna "känna igen sig" i läraren. En turkisk tjej känner alltså igen sig bättre i en turkisk lärare, och en blond pojke identifierar sig lättare med en blond och svensk lärare.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Men måste det verkligen vara så? Givetvis finns det egenskaper – språk, historia och så vidare, som delvis knyter oss till andra från samma kultur. Samtidigt låter det ganska dammigt. Varför kan inte jag "känna igen mig" i en person som inte är svensk? Var händer med intellektuella preferenser? Med intressen? Med politiska åsikter? Är mångfaldsförespråkarna medvetna om att den gruppmystik man här sänker sin själ i är exakt densamma som SD alltid slagits för? Och varför skulle en föreläsare från en global akademisk elit plötsligt kasta allt överbord bara för att det kommer en fattig student från samma avlägsna land? Det här är inte bara romantiskt. Det är också lite naivt.

#P IMM.

**En annan fråga: **Stämmer det? Är svensk högskola verkligen en "etnisk hierarki" där studenter och personal från andra kulturer systematiskt marginaliseras?.

#P IMM.

I den statistik som "Mångfald i högskolan" själv citerar står följande: I relation till den samlade befolkningen i Sverige "finns det bland högskolans personal en överrepresentation av personer som är utrikes födda". 10 procent mot 5 procent i befolkningen som helhet. Hur är det med studenterna? Jo, de "med utländsk bakgrund (...) är ungefär som motsvarande andel i befolkningen som helhet". Slutsatsen är att etnisk tillhörighet säger nästan inget och klasstillhörighet nästan allt, eftersom det ofta "bara återstår en svag negativ effekt av etnicitet på utbildning när man jämför personer med samma sociala bakgrund".

#P IMM.

Bland universitetens anställda är det dubbelt så stor andel utifrån som i Sverige totalt. Och bland studenter är det uppenbarligen klass och inte ursprung som spelar roll. Etnisk härkomst har ingen betydelse. Frånsett klasskillnaden – den där gamla stenen i skon – går invandrarungdomar på universitet precis som svenska ungdomar. Att arbetarklassen är underrepresenterad vid våra lärosäten är liksom ingen nyhet.

#P IMM.

**Mitt under en **kraftigt underfinansierad expansion av det svenska universitetet lanserar S-regeringen ett 260-sidigt dokument. Med ens badar hela Sverige i ett multikulturellt spärrljus och på lärosätena ilar administratörer runt och presenterar inställsamma mångfaldsplaner för att tigga till sig några slantar. Den intellektuella autonomin säljs ut för en spottstyver. Men man har glömt en sak. Det finns ingen statistisk grund för det här. Det finns ingen etnisk diskriminering på universiteten. Åtminstone inte om man ska lita på den statistik som "Mångfald i högskolan" själv använt sig av.

#P IMM.

Vad sa då rapportens författare? Att de fick i uppdrag att inte ta hänsyn till skillnaden mellan etnicitet och klass. Varför då? För att om de gjort det hade hela den sentimentala retoriken om etnisk snedfördelning till högskolan försvunnit som en rökpust i rymden.

#P IMM.

Göran Adamson.

#P IMM.

docent i sociologi, Köpenhamns universitet,.

#P IMM.

författare till "Svensk mångfaldspolitik – En kritik från vänster" (Arx Förlag, 2014) och "The Trojan horse – A leftist critique of multiculturalism in the West" (Arx Förlag, 2015).

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

