#D IMM.

#T IMM.

Skolledarna: Nya lönesystemet missar rektorerna.

#P IMM.

Regeringen borde ha lärt sig av svårigheterna vid införandet av karriärlärartjänsterna. Nu riskerar man att skapa en ledarkris i skolan. Utformningen av satsningen på höjda lärarlöner kan slå sönder en bra lönestruktur med incitament som lockar lärare med ledarpotential att bli skolledare, skriver Matz Nilsson.

#P IMM.

Alla i skolan behöver en rejäl uppvärdering lönemässigt.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det blir inga pengar till skolledarna. Trots att utbildningsminister Gustav Fridolin har hävdat att de tre miljarderna som staten satsar på skolan i år också kunde komma skolledarna till del, blir det inte så. Nio av tio arbetsgivare väljer att utestänga sina skolledare från den statliga lönesatsningen på lärare och andra personalkategorier inom skolan, till exempel skolledare.

#P IMM.

Det visar en enkät som Sveriges Skolledarförbund genomfört.

#P IMM.

Jag är bekymrad men tyvärr inte så förvånad över situationen.

#P IMM.

I svaren på vår enkät till förbundets förtroendevalda kan man se att det finns kommuner som har övervägt att inkludera skolledarna, men inte vågat eftersom förordningstexten är så svårtolkad. Vi har också fått besvikna kommentarer från medlemmar som ser sig omsprungna lönemässigt av underställd personal. Endast ett fåtal huvudmän har valt att tolka regleringen som Fridolin anser att den ska tolkas.

#P IMM.

Alla i skolan behöver en rejäl uppvärdering lönemässigt. Det har under lång tid varit svårt att locka kvalificerade studenter att välja lärarbanan. Jag förstår kritiken mot att staten intervenerar i lönebildningen men i det här fallet var det tyvärr nödvändigt.

#P IMM.

SvD:s NYHETSBREV VALET 2018 – veckans viktigaste fördjupningar och granskningar.

#P IMM.

Men det sätt som regeringen valde att utforma lärarlönesatsningen på, riskerar att skapa fler problem än det löser. Man hade kunnat göra det på ett annat och, enligt Sveriges Skolledarförbund, mycket bättre sätt.

#P IMM.

För det första borde regleringen och kriterierna för vilka lärare som kan komma i fråga för lärarlönelyftet ha sett helt annorlunda ut.

#P IMM.

Regeringen borde ha lärt sig av svårigheterna vid införandet av karriärlärartjänsterna och kopplat löneökningarna till tydliga kompetensnivåer (till exempel  masterexamen), eller särskilda uppdrag av mer kvalificerad natur. I stället har man formulerat luddiga kriterier som det blir upp till varje skolledare att tolka.

#P IMM.

Kombinerat med regler om minsta och högsta löneökning per lärare, blir reformen en blandning av ett tarifflönesystem och lokal individuell lönesättning. Det blir en kombination av de båda systemens sämsta kännetecken.

#P IMM.

På många håll slås nu fungerande lönestrukturer med gemensamt framtagna lönekriterier sönder och ersätts med regeringens regler. Förhållandet till förstelärarnas uppdrag och ställning måste också hanteras i processen.  Skolledarna har fått hantera mycket lokal frustration.

#P IMM.

Jag tror tyvärr inte att lärarlönesatsningen, med den utformning den fått, kommer att ge de positiva effekter på som regeringen hoppats på.

#P IMM.

För det andra riskerar regeringen att skapa en ledarkris i skolan. Utformningen av satsningen på höjda lärarlöner kan slå sönder en bra lönestruktur med ekonomiska incitament som lockar lärare med ledarpotential att bli skolledare. Vår medlemsstatistik visar att drygt var tionde skolledare kommer att fylla 65 år inom den kommande treårsperioden – rekryteringsbehoven kommer att vara stora framöver. Att i det läget snedvrida etablerade incitamentsstrukturer skapar ytterligare utmaningar för skolans huvudmän att locka nya att vilja bli skolledare.

#P IMM.

Vi har många exempel på hur de ensidiga satsningarna på lärarnas löner har medfört ökande svårigheter att rekrytera lärare med ledaregenskaper till tjänster som till exempel biträdande rektorer. Många har inte sällan fått tjänster som förstelärare och är inte längre intresserade av en ledarkarriär där arbetsuppgifterna i och för sig är intressanta, men där lönen och arbetsvillkoren i övrigt inte kan konkurrera. Detta kommer att slå tillbaka mot skolan.

#P IMM.

Sveriges Skolledarförbund har envetet försökt övertyga regeringen om vikten av att skolledaryrket är en fortsatt attraktiv karriärväg. Då vi förutsåg att många huvudmän skulle tolka kriterierna i lärarlönesatsningen som att skolledare var uteslutna, uppvaktade vi regeringen med krav på en komplementerande satsning på skolledare. Vi fick tyvärr inget gehör.

#P IMM.

Som facklig företrädare för landets skolledare tar jag mitt ansvar för situationen. Sveriges Skolledarförbund har justerat upp sina rekommenderade ingångslöner för skolledare med belopp som minst motsvarar lärarsatsningarna. Det är viktigt att nya skolledare kommer in med rätt lön från början.

#P IMM.

I vår lönerådgivning till våra medlemmar inför en ny tjänst kommer vi självklart också att uppdatera våra argument utifrån den nya situationen.

#P IMM.

Det samlade löneutfallet för Sveriges Skolledarförbunds medlemmar har varit bra de senaste åren och det är viktigt att det fortsätter så. Eleverna och lärarna är värda riktigt bra skolledare. Konkurrenskraftiga löner för skolans chefer gynnar alla, såväl arbetsgivare som enskilda skolledare och, i förlängningen, hela samhället.

#P IMM.

Matz Nilsson.

#P IMM.

ordförande för Sveriges Skolledarförbund.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

