#D IMM.

#T IMM.

Sverige har inte råd att avstå från OPS.

#P IMM.

Alternativ finansiering kan utgöra ett viktigt komplement till traditionell anslagsfinansiering och upphandling. Sverige inte råd att stänga dörren till nytänkande, OPS och alternativ finansiering, skriver David Erixon, Kreab.

#P IMM.

Vi ska inte vara naiva – det finns i dag stora brister i hur staten genom Trafikverket upphandlar, bygger, underhåller och följer kostnader i infrastrukturprojekt.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Riksgäldsdirektör Hans Lindblad skriver på SvD Debatt (17/8) att infrastrukturinvesteringarnas omfattning i första hand bör "vägledas av den samlade samhällsnyttan i förhållande till kostnaden. Om nyttan överstiger kostnaden bör investeringen genomföras." Denna teoretiska och förenklade, men helt korrekta bild stämmer tyvärr ofta dåligt med den politiska verkligheten och flertalet beslutade infrastruktursatsningar. Något som Finanspolitiska rådet konstaterade så sent som 2015.

#P IMM.

OPS eller alternativ finansiering utgör naturligtvis ingen garant mot samhällsekonomiskt tvivelaktiga eller ineffektiva investeringar. Men privata investeringar tenderar oftare att vila på sunda finansiella bedömningar snarare än politiska hänsyn och ansvarsutkrävandet vid fördyringar eller förseningar är ofta strikt. Mycket av nyttan med OPS handlar om att fördela risker. Att riskera de egna eller ägarnas pengar gagnar en aktiv selektering och borgar för ett projekts kvalitet eller nytta, på liknande sätt som de samhällsekonomiska kalkylerna är tänkta att fungera som skattebetalarnas revisor mot ineffektivt nyttjande av våra gemensamma resurser.

#P IMM.

Tyvärr förminskar Lindblad argumentationen i en i övrigt  välformulerad och väl underbyggd artikel till att OPS på något vis skulle handla om gratis pengar och att staten lånar billigare. Samtidigt undviker Lindblad att bemöta de tillkortakommanden som stat och myndigheter ofta uppvisar i upphandlingar eller de sakliga argument som flertalet aktörer lyft. Eller för den delen många av de utvärderingar och exempel som finns internationellt på olika former av OPS-lösningar.

#P IMM.

Under kommande tolvårsperiod kommer närmare 522 miljarder kronor att satsas på infrastrukturen. Till det ska den så kallade Sverigeförhandlingen läggas – en investering på närmare 500 miljarder kronor i höghastighetståg, kollektivtrafik och nya bostäder. Eller för att ytterligare beskriva samhällets efterfrågan på mer och bättre infrastruktur: bara under remitteringen av rådande infrastrukturplan framfördes "behov" eller önskningar på över 1 500 miljarder kronor.

#P IMM.

Att i ljuset av detta och baserat på blott två svenska exempel (NKS och Arlandabanan) försöka avfärda och stänga dörren för OPS och alternativ finansiering vore mycket olyckligt. Låt oss i stället öppna dörren för en konstruktiv dialog som skapar förutsättningar för ett regelverk och en planeringsprocess som möjliggör för alternativ finansiering (men framför allt organisation av infrastrukturprojekt/investeringar) och möter de behov och utmaningar som samhället och politiken står inför. Det vore även i linje med de förslag och regelverk som EU genom Junckerplanen jobbar för.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Primärt handlar det om tre stora samhällsutmaningar där OPS kan utgöra ett viktigt komplement till traditionell anslagsfinansiering och upphandling.

#P IMM.

**• Ökad produktivitet. **Bristande produktivitet har länge varit ett problem inom såväl anläggningsbranschen som Trafikverket. En produktivitetsutveckling som varit i det närmaste försumbar och lett till mindre järnväg eller väg för pengarna. Genom OPS med ökad samverkan mellan parterna och att finans- och byggkompetens involveras tidigare kan ny teknik, material och innovationer som sänker kostnader och kortar byggprocessen främjas.

#P IMM.

**• Minskad risk. **Infrastrukturinvesteringar är komplexa och en central del i nyttan av OPS handlar om att hantera, dela och minimera risker. I dag bärs hela risken av staten eller i förlängningen skattebetalarna, när en tunnel blir för dyr eller när resandet och nyttan vida understiger tidigare beräkningar.  Nyttan eller vinsten av minskad risk har självklart en kostnad men lyfts enbart av kritiker i efterhand och aldrig som ett skydd för oss skattebetalare när ett projekts kostnader kraftigt överskridits.

#P IMM.

**• Bättre drift och underhåll – tydligare livscykelperspektiv. **Länge ansågs den enda lösningen på bristande underhåll vara mer pengar, även om allt fler experter nu tycks eniga i att utmaningarna är strukturella och att det behövs mer kunskap. Underhållskostnaden som ofta är större än den initiala investeringen lyfts dock inte i beräkningarna. Det helhetsåtagande som OPS ofta innebär, skapar i stället incitament för att välja effektiva metoder och material. Från bättre beläggning som minskar underhållbehovet till en effektivare organisation.

#P IMM.

Utöver dessa nyttor av OPS ska vi inte utesluta alternativa finansieringsformer som sträcker sig utanför traditionell anslagsfinansiering eller brukaravgifter. Attraktiva miljöer med väl fungerande infrastruktur och kommunikationer höjer markvärdet men skapar också nya byggklara områden med stort värde. Genom att låta långsiktiga aktörer utveckla nya fastigheter (exempelvis bostäder) kan detta finansiera ny infrastruktur utanför statens budget och samtidigt frigöra resurser till ytterligare investeringar i infrastruktur. Egentligen en alternativ form till det förslag om värdestegringsersättning som föreslagits av Sverigeförhandlingen.

#P IMM.

Vi ska inte vara naiva – det finns i dag stora brister i hur staten genom Trafikverket upphandlar, bygger, underhåller och följer kostnader i infrastrukturprojekt. Samtidigt som OPS inte utgör någon mirakelkur på alla de regionala önskningar om infrastruktur som av bristande lönsamhet eller resurser inte byggts. Det handlar heller inte bara – eller främst – om pengar, utan också om organisation, effektivitet och livscykelperspektiv. Det saknas i dag och det kommer fortsätta att saknas i nuvarande modell.

#P IMM.

I stället för att debattera OPS genom förenklade modeller och teorier borde vi diskutera hur vi kan skapa regelverk, myndighetsstrukturer och en planeringsprocess som möjliggör för alternativt kapital och kompetens att komma in tidigare infrastrukturplaneringen. Sverige har inte råd att stänga dörren till nytänkande, OPS och alternativ finansiering.

#P IMM.

David Erixon.

#P IMM.

seniorkonsult, Kreab.

#P IMM.

tidigare politiskt sakkunnig till fd infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

