#D IMM.

#T IMM.

Psykiska epidemier känt fenomen.

#P IMM.

APATISKA BARN Vi läkare svek vårt professionella ansvar i frågan om de apatiska flyktingbarnen. Apati är inget nytt och obegripligt symtom i sjukvården, ändå framstod det som att läkarkåren saknade förklaring till tillståndet. Därmed tilläts andra krafter ta över diskussionen, skriver professorn i barn- och ungdomspsykiatri Ingemar Engström.

#P IMM.

ebatten om de apatiska flyktingbarnen blossade nyligen åter upp igen. Det finns anledning till självrannsakan i denna fråga för såväl politiker och myndigheter som media och sjukvård. Ur mitt perspektiv gäller den grundläggande frågan för samt-liga dessa institutioner på vilka grunder det professionella ansvaret utövats.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Debatten inom medierna har huvudsakligen kommit att handla om huruvida apati är en reell sjukdom eller ej. Utifrån denna dikotomi har frågor om (moraliskt) rätt eller orätt dessvärre kommit att blandas samman med frågor om (vetenskapligt) sant eller falskt.

#P IMM.

De två mest centrala frågor som jag finner obeaktade i debatten är:.

#P IMM.

**1.**Går det att förstå fenomenet apati?.

#P IMM.

**2.**Var det något historiskt nytt som hände?.

#P IMM.

Vanligen föreställer vi oss att sjukdomar är möjliga att klassificera entydigt, har en bestämd orsak och går att diagnostisera på ett säkert sätt. I sjukvården förekommer emellertid alltid problem och symtom som inte på detta enkla sätt går att kategorisera och benämna. Vad som påtagligt saknats i debatten om apati är att sjukdomar kan bero på en mängd olika faktorer som överskrider den individuella patientens nivå utan att de för den skull kan kallas förfalskade.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Dessa kulturella och strukturella nivåer påverkar oss alla och gör att vissa sjukdomsuttryck är vanligare i vissa perioder än i andra, och att ett och samma sjukdomsuttryck benämns på olika sätt beroende på när och var detta sker.

#P IMM.

Detta leder till frågan om fenomenet "apati" var något nytt och okänt. Enligt min mening var det inget nytt, men länge föreföll det som att också vi läkare saknade förklaring till ett sådant tillstånd. De familjer jag har mött, där barn utvecklat ett apatiskt tillstånd, har en historia av förföljelse, trauman, långvarig ovisshet och uppgivenhet inför framtiden. De barn som blivit apatiska har vanligen haft en central roll i familjen och tvingats ta ett alltför stort ansvar för sviktande föräldrar och behövande syskon. När pressen har blivit för stor har en depressiv position utvecklats.

#P IMM.

När de apatiska flyktingbarnen började uppmärksammas i Sve- rige togs sjukvården på sängen. Samsynen inom läkarkåren sviktade betänkligt och inför politiska och mediala kanonader duckade vi och lät medicinska frågor bli politiska. Jag menar att vi läkare svek vårt professionella ansvar i denna fråga och bidrog till förvirringen i diskussionen. Apati är inget nytt och obegripligt symtom i sjukvården.

#P IMM.

Vi har sett det förr, om än inte i denna epidemiska omfattning. Vanligen kallar vi det med ett psykiatriskt fackspråk för kataton depression. Detta kan inträffa efter kortare eller längre svår psykisk påfrestning där situa- tionen blir övermäktig för individen. Att dra sig tillbaka och stänga av yttervärlden kan då bli en yttersta konsekvens för vissa människor.

#P IMM.

Det finns gott om exempel i historien på psykiska epidemier. Lärdomarna av sådana är inte att de bör förstås som inbillning eller fabricering. Snarare har det lärt oss hur mänskligt liv i så hög grad påverkas av samspel med andra människor, av medias sätt att framställa tid och rum och av kulturella och ideologiska strömningar i samtiden.

#P IMM.

När nu läkarprofessionen var villrådig och tafatt fick andra krafter ta över diskussionen. Enstaka kollegor kom med empiriskt helt ogrundade påståenden om förgiftning och föräldraspel. Centrala tjänstemän och politiker med egen agenda gav uttryck för amatörmässigt baserade påståenden om vad apati är och inte är. Media hakade gärna på; ju mer extrem position man hade i frågan desto större plats gavs i debatten, medan vi som hade en mer reflekterande och öppen hållning i frågan inte ansågs intressanta.

#P IMM.

I detta händelseförlopp kan man peka på ett bristande professionellt ansvar från många håll. Knappast någon sektor i samhället går fri i den process som ledde till att apatiska flyktingbarn så starkt misstänkliggjordes ifråga om autenticitet. Jag menar att apati emellertid inte är det minsta svårbegripligt som psykiskt fenomen och att det tillhör det psykiatriska kunskapsområdet att kunna känna igen och förstå detsamma.

#P IMM.

Jag menar också att det enskilda barnet har en berättelse och en levd erfarenhet som oftast ger nycklarna till förståelsen av hur ett depressivt tillstånd kan utvecklas till en total avstängning från en hotfull yttre värld.

#P IMM.

För att förstå vidden i denna epidemi behövs sociala, politiska och kulturella perspektiv som tillägg till det psykiatriska perspektivet. Tyvärr tog vi som profession inte chansen att peka på betydelsen av dessa kunskaper och perspektiv, vilket ledde till att mänskligt lidande kom att politiseras – en process i vilket media spelade med.

#P IMM.

Det bristande professionella ansvaret inom medierna är uttryck för en brist liknande den som läkarkåren delvis kan åsättas – en brist på professionell eftertänksamhet som hade kunnat undvika den vetenskapliga och moraliska reduktionism som nu blev fallet. Förlorarna i denna process var ytterst de lidande barnen och deras familjer.

#P IMM.

INGEMAR ENGSTRÖM.

#P IMM.

professor i barn- och ungdomspsykiatri.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

