#D IMM.

#T IMM.

Medieföretag vill försvåra   
kamp mot brott på internet.

#P IMM.

De största medieföretagens företrädare och deras mäktiga organisation Utgivarna agerar för att försöka ytterligare försämra möjligheterna att motverka brott på internet. Det skriver Robin Enander och Mårten Schultz.

#P IMM.

Via internet kan brottsliga uttalanden nå avsevärt fler och erhålla en mer långvarig exponering än om materialet i fråga hade publicerats i, låt säga en bok eller tidning.Robin Enander, Mårten Schultz.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Hatbrott och andra kränkningar på internet har framträtt som ett allt viktigare samhällsproblem. Av mediernas rapportering från senare tid har vi fått höra om unga människor som utsätts för så allvarliga kränkningar att de tar sitt liv, mobbning via sociala medier och hetsande mot människor och grupper. I kölvattnet av dessa händelser har en diskussion förts om hur juridikens regelverk kan hantera de brott – det vill säga sådana handlingar och beteenden som redan i dag utgör just brott – i digitala miljöer.

#P IMM.

Det råder nog mer eller mindre samsyn kring att det finns brister i hur rättsordningen i dag hanterar brott på internet. En del av dessa brister beror på det materiella regelverket i sig – vissa kränkningar hamnar mellan stolarna. Andra brister hänger samman med reglerna för rättsväsendets prioriteringar, särskilt åtalsreglerna för förtal. Åter andra brister beror på effektiviteten och kompetensen.

#P IMM.

Vi företräder två organisationer – Juridikfronten och Institutet för Juridik och Internet (Juridikinstitutet) – som på olika sätt försöker verka för att brott motverkas även när de sker på internet. Båda organisationerna är små, ideella föreningar som drivs av engagerade volontärer. Våra metoder skiljer sig åt, liksom vår inställning till politik. (Juridikfronten har som funktion att motverka brott sammanhängande med "den nationella rörelsen"; Juridikinstitutet är uttalat apolitiskt.) Vi har dock ett gemensamt intresse i att värna skyddet för enskilda som riskerar att utsättas för brott på internet.

#P IMM.

När vi nu har fått kunskap om att de största medieföretagens företrädare – med Expressens Thomas Mattsson i spetsen – och deras mäktiga organisation Utgivarna agerar för att försöka ytterligare försämra möjligheterna att motverka brott på internet anser vi att det är viktigt att försöka få fram vad som står på spel.

#P IMM.

Först en bakgrund. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger ett särskilt stort skydd till vissa medier såsom tidningar men även i viss mån webbplatser. Databaser med journalistiskt innehåll är ett exempel. Detta skydd förutsätter dock en ansvarig utgivare och i många fall utgivningsbevis. Den person som följaktligen ensamt ansvarar för innehållet i databasen är också den som kan ställas till svars för yttrandefrihetsbrott; hets mot folkgrupp, förtal, uppvigling med mera.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Via internet kan brottsliga uttalanden nå avsevärt fler och erhålla en mer långvarig exponering än om materialet i fråga hade publicerats i, låt säga en bok eller tidning. Detta ställer regleringen av yttrandefrihetsbrott inför nya utmaningar. I fråga om YGL-skyddade webbplatser blir utgivaransvaret ett centralt spörsmål. Vem svarar för publicerat material om den ansvarige utgivaren byts ut? Är det den som fattade beslutet om publicering eller den som för närvarande innehar utgivaransvaret?.

#P IMM.

Högsta domstolen (HD) meddelade den 7 november 2013 beslut i mål Ö 3507-12 rörande just detta. HD slog fast att en ansvarig utgivare även står till svars för sådant som publicerats före dennes tillträde, givet att det fortsatt finns tillgängligt för allmänheten. Denna slutsats grundar sig på en tolkning av bestämmelsen i 4:3 YGL, att den ansvarige utgivaren för en webbplats ensam har befogenhet att förutom över nytt innehåll bestämma över sådant som tillförts under dennes företrädare. Det finns givetvis problem med denna ordning. Men alternativet vore att belasta en tidigare ansvarig utgivare som inte längre har rätt att påverka materialet och hur länge det kvarstår i databasen.

#P IMM.

HD:s beslut är i sig inte särskilt kontroversiellt. Det är däremot det tillägg som tillfogats beslutet av justitierådet Göran Lambertz. Han anför att den nuvarande ordningen är "mindre lämplig, bland annat därför att ensamansvaret urholkas till ett formellt ansvar", vilket inte är fel i sak. Den ansvarige utgivaren "ärver" material som hen inte publicerat och ansvaret utövas i dessa fall genom rätten att radera befintligt, misshagligt material till skillnad från att ta ställning inför en publicering. Mot bakgrund av denna ståndpunkt föreslår Lambertz en grundlagsändring till förmån för en preskriptionstid om sex månader liknande preskriptionsfristen för tidningar. Enligt våra källor är det Lambertz förslag, eller något liknande det, som de stora mediebolagens företrädare och deras mäktiga lobbyorganisation Utgivarna nu avser att argumentera för inför lagstiftaren.

#P IMM.

Lambertz förslag är emellertid problematiskt och framstår inte som helt genomtänkt. Det skulle medföra att brottsligt material, inte minst sådant som utgör grova fall av hets mot folkgrupp, förtal och dylikt, skulle kunna distribueras straffritt på internet efter att en kortare tid förflutit. Det är enligt vår mening orimligt att enbart för att någon kontinuerligt kränkt en annan, eller begått ett annat brott inom detta område, under sex månader så skall det vara fritt fram att fortsätta distribuera det i sig otillåtna budskapet. Det underminerar enskildas möjligheter att själva ta tillvara sina rättigheter, men det har också betydelse för rättsväsendets möjlighet att agera.

#P IMM.

Sex månader torde således sällan vara tillräckligt för att JK ska hinna väcka åtal i fråga om yttrandefrihetsbrott. Det tog till exempel JK mer än ett år från beslut om förundersökning till åtal i ett antal fall av hets mot folkgrupp på en välkänd högerextrem webbplats (se JK:s beslut d. 2009-10-27 i ärendena 7165-07-30, 3828-08-31, 2860-09-31). Ett konkret exempel på följdverkningarna av en preskriptionstid på sex månader är att grova antisemitiska låtar, om att judar ska mördas, upplagda på en viss YGL-skyddad nazistisk webbutik skulle kunna spridas fritt utan rättslig prövning eftersom själva tillgängliggörandet började för mer än sex månader sedan.

#P IMM.

Hatbrotten är härvid särskilt betydelsefulla. Det är viktigt att dra sig till minnes de historiska oförrätter som grundat sig i spridandet av hat- och våldsuppmaningar mot olika folkgrupper och behovet att av det skälet i viss mån inskränka möjligheterna för våldsbejakande element att sprida uttalanden och uppmaningar som försätter människor i fara på grund av sin härkomst, sexuella läggning eller religiösa hemvist. Lambertz förslag skulle tyvärr medföra en frizon som i hög utsträckning gynnar högerextrema på nätet.

#P IMM.

Möjligheten att lagföra förtal skulle dessutom efter sex månader begränsas till enskilt åtal. Regeringen har aviserat att den vill ta bort det krav på särskilda skäl, som idag finns för att förtalsbrott ska kunna åtalas av allmän åklagare. Om detta går igenom lär Justitiekanslern behöva väcka fler allmänna åtal för förtal (inget har väckts sedan Persbrandtfallet 2005). Vi känner till fall där enskilda olagligen utpekats som prostituerade, brottslingar, extremister och kriminella mordanstiftare, på av YGL skyddade webbplatser. De flesta av dessa fall skulle vara preskriberade med de regler som Utgivarna och Lambertz förordar.

#P IMM.

I Sverige är yttrandefriheten generös och i allt väsentligt oinskränkt. Parallellt med den omfattande yttrandefriheten fordrar en demokratisk samhällsordning att det finns effektiva rättsliga instrument för att hantera yttrandefrihetsbrotten, som utgör ett hot mot det fria samhället och dess medborgare. Dessa djupt klandervärda gärningar blir inte mindre straffvärda enbart för att ett halvår förflutit, snarare tvärtom.

#P IMM.

ROBIN ENANDER.

#P IMM.

vice ordförande för Juridikfronten.

#P IMM.

MÅRTEN SCHULTZ.

#P IMM.

ordförande för Institutet för Juridik och Internet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

