#D IMM.

#T IMM.

Obegripligt att Björklund inte vill utvärdera kvaliteten i friskolorna.

#P IMM.

Trots att en stor andel elever numera går i friskolor vet vi väldigt lite om hur kvaliteten på undervisningen har påverkats. Den kunskapsluckan måste täppas till. Det hade Björklund också kunnat göra genom den friskoleutredning som regeringen tillsatte tidigare i höstas, men han valde att inte göra det. Det är obegripligt, skriver Patrik Waldenström och Håkan Wiclander, Idéburen skola.

#P IMM.

Friskolereformen 1992 har lett till att nära var femte grundskola och cirka hälften av gymnasierna idag är friskolor. Friskolereformen berör alltså en stor del av landets 1,2 miljoner elever.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Friskoleutredningen är den första genomlysningen av hur friskolemarknaden utvecklats i Sverige. Den ska undersöka vilka möjligheter Skolinspektionen ska ha att ingripa när man hittar kvalitetsbrister i vinstdrivna friskolor. Utredarna ska också granska om det finns möjligheter att publicera information om skolors kvalitet och därmed underlätta skolvalet. Men om den stora frågan – vad utbildningskvalitet egentligen är och hur det är ställt med kvaliteten på friskolorna – finns inte ett ord i utredningsdirektiven.

#P IMM.

Friskoleutredningens direktiv är alltså så snävt formulerade att utredningen helt riskerar att missa den viktigaste frågeställningen. Istället har utbildningsminister Jan Björklund på ett ovetenskapligt vis redan antagit att marknaden driver fram en ökad kvalitet i skolan bara genom att konkurrera om eleverna.

#P IMM.

I SNS forskningsantologiKonkurrensens konsekvenser – vad händer med svenskt välfärd? (2011) belyses kvalitetsfrågan inom friskolor. Till skillnad från regeringens stympade utredningsdirektiv tar SNS ett modigt grepp om kvalitetsfrågan genom att ställa relevanta frågor om vad kvalitet egentligen är inom skolan. Kvalitetsaspekter är svåra att definiera och fånga, och SNS pekar på att "[...] det finns en risk att privatiseringar kan leda till kvalitetsförsämringar, åtminstone inom delar av skolväsendet". Genom att inte ens hantera kvalitetsfrågan i utredningsdirektivet blundar regeringen för den risken.

#P IMM.

Direktiven till friskoleutredningen anger att ett av skälen till friskolereformen var att skapa incitament för kostnadseffektivitet och ökad kvalitet. SNS rapporterar dock att det varken finns forskning eller belägg som tyder på att de stora privatiseringar som skett i offentlig sektor under dessa år har resulterat i något av dem. SNS konstaterar att kunskapsunderlaget är bristfälligt och efterlyser ytterligare forskning.

#P IMM.

Därför kräver vi att utbildningsminister Jan Björklund tar fram ett sådant kunskapsunderlag genom ett tilläggsdirektiv till friskoleutredningen.

#P IMM.

För självklart har kvaliteten i skolan påverkats av friskolereformen. Eftersom friskolor är förbjudna att ta ut avgifter av elever eller föräldrar är den offentliga skolpengen den huvudsakliga intäktskällan. Om skolorna ska kunna ge vinst till ägarna måste de därför hålla nere sina kostnader. Att detta påverkar verksamheten är uppenbart, och friskoleutredningen bör få i uppdrag att undersöka vilka effekterna blir på undervisningens kvalitet.

#P IMM.

Friskolereformen har gjort det möjligt för flera hundra allmännyttiga föreningar att starta och driva skola. Därmed finns ett alternativ till de internationella riskkapitalbolag som jagar vinster genom sina skolkoncerner. Istället för ekonomiska resultat som drivkraft har de idéburna skolorna satt decentralisering, mångfald, lokalt inflytande och samhällsansvar i första rummet.

#P IMM.

Vi som verkar inom den idéburna sektorn ser dagligen att vår värdegrund är en förutsättning för att driva en skola med den enskilda elevens utveckling i centrum. Vi hävdar också att kvalitet hänger ihop med organisationsform, vilket SNS pekar på som ett särskilt intressant område att studera närmare. Även här borde friskoleutredningen vara rätt forum för att inhämta den kunskap som idag inte finns.

#P IMM.

Likaså måste utredningen ta reda på hur utbildningskvaliteten påverkats av att många skolor som startats av enskilda rektorer eller lärare köps upp av riskkapitalbolag. Inte minst därför att en tilltagande ägarkoncentration går på tvärs mot det mångfaldstänkande som präglade friskolereformen.

#P IMM.

Tyvärr verkar friskoleutredningens syfte vara att få undan partipolitiskt heta frågor från dagordningen. Vi anser att detta är fel angreppsätt om man vill skapa en världsledande skola.

#P IMM.

Därför kräver vi att friskoleutredningen ges ett tilläggsdirektiv om att undersöka reformens påverkan på kvaliteten i skolorna. Gärna helt utan ideologiska och politiska skygglappar. Vågar utbildningsminister Jan Björklund det?.

#P IMM.

PATRIK WALDENSTRÖM.

#P IMM.

ordförande Idéburen skola, vd Vackstanäsgymnasiet.

#P IMM.

HÅKAN WICLANDER.

#P IMM.

styrelseledamot Idéburen skola, verksamhetschef Stockholms Stadsmissions skolor.

#P IMM.

Idéburen skola är en förening bestående av väldigt olika skolor med en sak gemensamt, vi är inte vinstutdelande. Vi anser istället att utbildning ska bedrivas med glädjen att se människor utvecklas som främsta drivkraft. Hos oss går de pengar som följer en elev i form av skolpeng oavkortat till att förbättra skolan och undervisningen. Det finns alltid en elev som behöver mer stöd och då vill vi inte hamna i en situation där pedagogiska insatser vägs mot vinstutdelning.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

