#D IMM.

#T IMM.

Sverige i Nato bidrar till upptrappning.

#P IMM.

Hotbilden mot Sverige bör noga analyseras innan vi tar ställning till ett medlemskap i Nato. Det skriver Krister Wedin, fil mag i statsvetenskap och officer.

#P IMM.

Debatten om ett svenskt Natomedlemskap har ökat i skuggan av krisen i Ukraina. Frågan lyftes ett antal gånger under valrörelsen. De fyra allianspartiernas ledare skrev på DN Debatt 3/9 om ett "alltmer hotfullt Ryssland" som "ökar behovet av ett starkt och enat Europa." Den senaste SOM-undersökningen visar på ett ökat stöd för ett svenskt medlemskap bland befolkningen även om motståndet fortfarande är större.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Samtidigt har senare opinionsmätningar i samband med krisen i Ukraina visat på att Natomotståndet ökar igen. På ledarsidan i SvD 17/9 skriver Tove Lifvendahl att "hotbilden är reell, komplex och tilltagande". Men samtidigt hänvisar hon till ValU där försvaret kom sist bland 19 undersökta frågor som hade betydelse för folks partival. Även SOM-undersökningarna ger utrikespolitiken en låg plats på dagordningen. Lifvendahl ger ett underbetyg till partierna att inte ha förklarat frågan för väljarna.

#P IMM.

Samtidigt splittrar frågan om ett svenskt Natomedlemskap den tidigare alliansregeringen men också Socialdemokraterna. Den antagna svenska säkerhetspolitiska linjen kan förefalla tydlig men är överlag övergripande och innehåller tolkningsmöjligheter där det saknas mer djupgående detaljer.

#P IMM.

Samtidigt har debatten om ett svenskt Natomedlemskap eller inte glömt frågan om vad ett medlemskap skulle innebära. Nato idag är inte vad Nato var under det kalla kriget. 2010 antog Nato ett nytt strategiskt koncept, ett koncept som pratar om utvidgning. Natostadgans artikel 5 om det kollektiva försvaret av medlemsstaternas territorium finns kvar, och var också ett viktigt argument för flera av de nya medlemsstaterna från Central- och Östeuropa att gå med. Men samtidigt har nya uppgifter lyfts fram och Nato är idag mest aktiv i så kallade "out-of-area"-operationer, alltså insatser utanför medlemsstaternas territorium.

#P IMM.

Vi har kunnat se detta bland annat i Serbien, Afghanistan, Irak och Libyen. I Serbien blev lösningen en splittring med ett självständigt Kosovo trots att FN som princip har att konflikter inte ska lösas genom delning av länder. I Afghanistan har svårigheterna att tillsätta en ny regering efter det senaste valet öppnat för fortsatt kamp från talibaner och andra regimkritiska grupper. I såväl Irak som Libyen har den tidigare statsapparaten slagits sönder och någon ny centralmakt har inte kunnat inrättas på grund av interna motsättningar. Därmed finns inte någon kontroll över det egna territoriet, vilket öppnat för fortsatta strider från oppositionsgrupper. IS möjligheter att verka i Irak kan till stor del tillskrivas avsaknaden av en centralmakt med kontroll över landet och vakuumet i Libyen bidrar till möjligheten för oseriösa aktörer att fortsätta med människosmugglingen till Europa, där framförallt Italiens resurser sätts på prov. Flyktingfrågan riskerar splittra EU.

#P IMM.

En internationell insats i Syrien skulle mycket väl ha kunnat ge samma scenario där – en sönderslagen statsapparat där olika grupper fortsatt strider mot varandra och där civilbefolkningen fortsatt lider. Även IS hade förmodligen kunnat dra fördelar av detta och lagt större områden under sin kontroll. Erfarenheterna från Afghanistan, Irak och Libyen visar ju tydligt att striderna inte upphör eller att lidandet för civilbefolkningen tar slut i och med en internationell insats.

#P IMM.

Ett svenskt medlemskap i Nato framhålls ofta som en garant för ökad säkerhet. Samtidigt lyfts bilden fram om att hoten från Ryssland ökar. Men vilket hot utgör egentligen Ryssland mot Sverige? Något militärt angrepp mot Sverige bedöms inte som troligt under överskådlig tid. Ryssland har sedan det kalla krigets slut varit involverade i konflikter i Georgien och Ukraina, men dessa är direkta grannländer där Ryssland har ett intresse av ekonomisk, befolkningsmässig eller militär art. Ryssland bedriver inte den form av "out-of-area"-operationer som Nato gör. Något intresse från Ryssland att angripa Sverige finns inte idag.

#P IMM.

**Men ett svenskt **(och finskt) medlemskap i Nato skulle innebära att Östersjön till största delen blir ett innanhav i Nato och att Nato därmed också får full kontroll över utloppet i Öresund. Den ryska Östersjöflottan skulle därmed effektivt blockeras och Ryssland se ännu ett närmande av Nato mot ryskt territorium. Ett Ryssland som ser Nato krypa ännu närmare kan av dem uppfattas som hotfullt och provokativt, med upprustningar och ökad övningsverksamhet i Sveriges närområde som följd. Sverige kan därmed uppfattas som en del av hotet mot Ryssland. Detta kan i sin tur bidra till att hotbilden mot Sverige ökar, där det ökade hotet inte utgörs av Sverige som stat utan av vårt medlemskap i ett expansivt Nato.

#P IMM.

Utifrån Sveriges nuvarande säkerhetspolitiska linje bygger vi säkerhet tillsammans med andra. Den tidigare försvarsministern upprepade detta flera gånger när hon i SVT förklarade det svenska värdlandsavtalet med Nato som regeringen godkände i augusti. Men vad som sällan eller aldrig diskuteras i detta avseende är varför denna säkerhet oftast byggs västerut, men sällan österut. Det kan knappast vara det sätt som säkerhet byggs på. Här verkar Sverige ha övergett sin tidigare traditionella syn att involvera genom aktiv diplomati och medling, och istället sällat sig till en hårdare Nato- (och EU-) linje.

#P IMM.

Så frågorna vi bör ställa oss initialt innan vi säger ja eller nej till ett medlemskap i Nato, och som också behöver föras i en saklig debatt, är hur detta skulle påverka den svenska hotbilden. Möjligen kan det vara så att ett svenskt medlemskap i Nato skulle innebära ett ökat hot mot Sverige.

#P IMM.

Samtidigt kan man också fråga sig om ett ökat behov av ett starkt och enat Europa, som alliansledarna skrev, är ett steg mot en ny polarisering och en ökad risk för ett nytt kallt krig i Europa. De som höjer rösten för att hotbilden mot Sverige ökar borde alltså fundera på hur Sveriges eget agerande bidrar till detta. Är ett medlemskap i Nato bästa sättet att skydda sig? Men framförallt – vilket hot vill vi skydda oss emot?.

#P IMM.

KRISTER WEDIN.

#P IMM.

fil mag i statsvetenskap och officer.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

