#D IMM.

#T IMM.

Behövs en revolution i  vården av hiv-positiva.

#P IMM.

I dag avslutas den internationella hivkonferensen i Melbourne i Australien. Hundratals experter har samlats där i veckan för att försöka hitta lösningar på de svåraste utmaningarna: hur man kan förebygga de 1,6 miljoner dödsfallen varje år, hur man kan säkerställa att inget barn föds med hiv, hur man ska lyckas ge antiretroviral behandling (ARV) till de 16 miljoner människor som behöver den.

#P IMM.

Men det är lättare sagt än gjort. Denna satsning på folkhälsan, den största som mänskligheten någonsin har åtagit sig, leds främst av afrikanska länder vars svaga sjukvårdssystem inte är rustade att möta den enorma utmaningen.

#P IMM.

I Malawi där jag arbetar är två tredjedelar av jobben inom vårdsektorn inte tillsatta på grund av bristen på läkare, sjuksköterskor och labbtekniker. I Kongos huvudstad Kinshasa dör en av tio hivpositiva patienter inom två dagar efter ankomsten till Läkare Utan Gränsers klinik eftersom de är för sjuka för att kunna räddas till livet av behandlingen. Och detta trots att de antiretrovirala läkemedlen har förvandlat hiv/aids till en kronisk sjukdom som det går att leva med, vilket till exempel den amerikanske basketlegenden Magic Johnson gjort i 24 år!.

#P IMM.

Vad som krävs för att sjukdomen ska besegras är inget mindre än en revolution när det gäller vården av de hivpositiva. En av de mest lovande strategierna är vårdmodeller som är anpassade till hur verkligheten ser ut där pandemin slår hårdast. När behandlingen fungerar bra behöver patienten inte träffa en läkare varje månad: han eller hon behöver bara ta sin dagliga tablett och för övrigt fortsätta med sitt vanliga liv. Så varför inte flytta behandlingen närmare patienternas hem? Varför inte hjälpa dem att organisera sig i patientklubbar där en av dem kommer till kliniken för att hämta medicin till alla?.

#P IMM.

Idén är så enkel. Samtidigt förändrar den allt. Våra pilotprojekt med olika typer av patientnära vårdmodeller har visat att dessa minskar bördan för varje enskild patient, samtidigt som de frigör resurser inom sjukvården så att fler kan få livräddande mediciner. Dessutom skapar de utrymme för vårdpersonalen att ägna sin dyrbara tid till de svårt sjuka.

#P IMM.

Tidigare hoppade upp till en tredjedel av patienterna av behandlingen inom tre år, eftersom de ofta måste välja mellan sin långsiktiga hälsa och sin mer kortsiktiga, ekonomiska överlevnad. Låt oss säga att du är en gravid hiv-positiv kvinna i Lesotho. Till fots tar det flera timmar över snötäckta berg att nå fram till kliniken för att hämta din månatliga påfyllning av mediciner. Risken är stor att du inte tar dig dit och att ditt barn föds med hiv. Eller låt oss säga att du är en gruvarbetare i Mocambique. Om du måste ta ledigt en dag varje månad för att köa i timmar innan du kan få din medicin är risken stor att du får sparken. Så du struntar i det eftersom dina barn behöver äta, både i dag och i morgon.

#P IMM.

Resultaten i pilotprojekten är spektakulära. Bland de patienter som ingår i patientklubbar i Mocambique, Sydafrika och även i Kongo-Kinshasa, ett land där behandlingsresultaten är särskilt oroande, var fortfarande mer än 90 procent kvar i programmen och tog sina mediciner efter två till fyra år.

#P IMM.

Att förändra vården på det här sättet kräver ett djärvt val och en stor förändring av hur vården organiseras i många afrikanska länder. Ändå är det absolut nödvändigt. För att kunna stoppa hivepidemin måste vi våga tänka nytt och anpassa behandlingen till människors verklighet, vilket jag hoppas blir ett av resultaten av veckans konferens.

#P IMM.

Daniela Belén Garone.

#P IMM.

FAKTA.

#P IMM.

REN:.

#P IMM.

N:.

