#D IMM.

#T IMM.

Läkarnas joursystem behöver fasas ut.

#P IMM.

Svenska läkare träffar färre patienter än i många andra länder. Ett viktigt steg för att förbättra sjukvården skulle därför vara att fasa ut joursystemet för läkare. Istället bör läkare få ett arbetsschema liknande övrig vårdpersonal. Det skriver Johan Edstav (MP), landstingsråd i Uppsala, inför den SKL-kongress som hålls kommande vecka.

#P IMM.

Svensk hälso- och sjukvård är i toppklass vid jämförelse med andra länder. Den erbjuder en hälso- och sjukvård av hög kvalitet med goda hälsoresultat. Trots det finns problem vad gäller tillgänglighet och effektivitet. Statistik från OECD visar att under den senaste 20-årsperioden har hälso- och sjukvårdens kostnader som andel av BNP i Sverige ökat med 1,4 procentenheter från 8,2 procent år 1990 till 9,6 procent år 2012.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Trots det uppvisar svensk hälso- och sjukvård produktivitetsproblem med långa vårdköer och bristande tillgänglighet till vård. Tidigare i år kom en rapport (euroHope) som jämförde de nordiska akutsjukhusen i vilken det framkom att de svenska akutsjukhusen har lägst produktivitet. Dessa problem har säkert flera olika orsaker. Men ett tydligt sätt att åskådliggöra problematiken är att också se till antalet patientbesök.

#P IMM.

OECD:s rapport Health at a Glance 2013 att svenska läkare i genomsnitt träffar knappt 900 patienter per år. Motsvarande siffra för alla 34 OECD-länder är 2400 patienter, i Tyskland fler än 2500 och i Kanada fler än 3000 patienter per år. Detta trots att Sverige ligger bra till sett till antalet läkare per 1000 invånare där vi kommer på sjätte plats med 3,9 läkare (OECD-genomsnittet 3,2).

#P IMM.

I boken "Den sjuka vården 2.0" beskriver Stefan Fölster och Monica Renstig samma problematik. År 1975 fanns det drygt 8500 läkare i Sverige som sammanlagt hanterade fler än 17,2 miljoner patientbesök om året. Nästan 40 år senare, år 2012, fanns över 32.500 läkare i landet - i det närmaste en fyrdubbling. Antalet patientbesök hade också stigit till drygt 28 miljoner per år. Men det innebar att antalet läkarbesök per läkare mer än halverats, från i snitt 9 patientbesök till 3,8. i snitt per läkare betydde det mer än en halvering, från 9 patientbesök om dagen till 3,8. Bara i jämförelse mellan år 2000  och 2012 så är det i snitt 4 patienter/dag respektive 3,8 patienter/dag.

#P IMM.

Det finns säkert flera förklaringar till denna försämring, förklaringar som borde kunna användas som incitament till förändringar för att öka produktiviteten. En förbättrad logistik på våra mottagningar har efterfrågats av läkarna själva liksom en översyn av behovet av personal med annan kompetens.

#P IMM.

Antalet patientbesök är självklart heller inte det enda måttet för att bedöma produktiviteten i hälso- och sjukvården men det är likväl en viktig indikator på hur effektivt våra gemensamma resurser används.

#P IMM.

Ett viktigt steg för att åstadkomma en förbättring av svensk hälso- och sjukvård är att fasa ut joursystemet för läkare. Nuvarande system innebär att läkarna genom jourtjänstgöring samlar på sig ett stort antal kompensationstimmar, något som oftare tas ut i ledighet än i ekonomisk ersättning. Det leder till att färre läkare är i tjänst dagtid. De är kompensationslediga, ofta hela veckor. Det innebär svårigheter att få till en kontinuitet i schemaläggning och patientkontakter. Uppföljning av patienter blir lidande då den ansvariga läkaren inte är på plats. Med dagens joursystem kan en betydande andel av varje verksamhets läkare vara kompensationslediga.

#P IMM.

Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, som presenterades i rapporten Mot en patient- och behovsstyrd hälso- och sjukvård, står jour- och beredskapsarbete för 20-25 procent av läkarnas löner. Det är inte hållbart med ett arbetstidssystem som skapar incitament att arbeta mer utanför ordinarie arbetstid.

#P IMM.

En analys av varje verksamhet behov bör ligga till grund för schemaplanering. Det finns betydande potential till förbättring av både arbetsmiljö för läkarna själva, övrig vårdpersonal och för patientsäkerheten genom att planera schemaläggning så att jourkompensation inte byggs på till ett berg. Bland annat har man på barnkliniken i Kristianstad arbetat strukturerat och med goda resultat för att förbättra både tillgänglighet, arbetsmiljö och i slutändan patientsäkerheten.

#P IMM.

Vi behöver förändra hälso- och sjukvårdens arbetstidsmodeller genom en utfasning av läkarnas joursystem till förmån för en schemaläggningsmodell. En vinst med en övergång från jour till schemaläggning av läkarna ligger i möjligheten att optimera teamets arbete genom en gemensam schemaläggning samt att läkar-patientkontinuiteten förbättras.

#P IMM.

Jag har därför tagit initiativ till en motion till SKL:s kongress i Karlstad 11-12 november om att inleda förhandlingar med Läkarförbundet om utfasning av joursystemet och att ersätta det med ett arbetstidssystem som motsvarar det som gäller för annan vårdpersonal. SKL har kongress endast vart fjärde år, och då samlas flertalet av Sveriges kommunal- och landstingsråd. Det är därför en sällsynt möjlighet att ta ställning i en viktig strategisk fråga.

#P IMM.

Jag hoppas att vi kan finna politisk enighet för en förändring som ger större effektivitet i sjukvårdens verksamhet, bättre arbetsmiljö för personalen och ökad patientsäkerhet.

#P IMM.

Johan Edstav (MP).

#P IMM.

landstingsråd, landstinget i Uppsala län.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

