#D IMM.

#T IMM.

Bra att unga lär sig mer om depression.

#P IMM.

När vi har utvärderat så kallade Disa-program i skolan, visar det att de flesta ungdomar som deltagit är mycket eller ganska nöjda med programmet. Det skriver flera debattörer i en replik.

#P IMM.

På SvD Debatt 19/9 hävdar forskare vid Linköpings universitet med rätta att det är av största vikt att myndigheter och skolledare kritiskt granskar de program som används i skolan, och att oberoende forskning spelar en viktig roll. Linköpingsgruppen har genomfört värdefull och intressant forskning om Disa. Bland annat är deras granskning av programmets teoretiska utgångspunkter viktig att fundera över. Är det rimligt att använda tekniker som tagits fram för att behandla depression i förebyggande syfte? Och är det så att programmet utgår från att ungdomar ska må dåligt, och att programmet enbart förstärker detta negativt? Och missar vi sociala och strukturella problem när vi fokuserar på individens tankar, känslor och beteende? Detta är viktiga frågor som behöver undersökas vidare, och som vi behöver diskutera.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Forskning blir sällan "färdig". Det behövs flera oberoende grupper som undersöker samma fenomen ur olika utgångspunkter. Linköpinggruppens undersökning är ett viktigt bidrag till vetenskapssamhället, men det är inte den enda grupp som undersöker förebyggande program i skolan generellt eller Disa specifikt. Vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet pågår sedan 2012 också en utvärderingsstudie om Disa. I doktorandprojektet är två av avhandlingens fyra delstudier publicerade, och resterande två delstudier är inskickade till vetenskapliga tidskrifter.

#P IMM.

I dessa studier har drygt 400 elever i årskurs 8 som deltagit i Disa besvarat enkäter både före och ett år efter avslutat program. Ungefär lika många elever från skolor som inte har Disa har samtidigt också besvarat enkäter för att vi skulle kunna jämföra svaren mellan grupperna. Det visar sig då att de flesta ungdomar som deltagit i Disa är mycket eller ganska nöjda med programmet, och att många har använt sig av teknikerna efteråt. Det verkar också om att programmet har en viss positiv effekt på elevernas psykiska hälsa. Utöver denna enkätstudie har vi också intervjuat 22 ledare samt 89 ungdomar som deltagit i Disa. I dessa intervjuer får Disa både ris och ros.

#P IMM.

Gruppen i Linköping hävdar med rätta att manualbaserade program har begränsningar när det gäller att möta varje individs behov, och detta reflekterade också ledarna i vår studie kring.  Ledarna menar att det är en utmaning att å ena sidan följa manualen och å andra sidan möta elevernas individuella behov. De flesta ledare menade dock att de uppskattade manualen, för utan den hade de inte genomfört en gruppverksamhet av det här slaget. De flesta ungdomar som vi intervjuat är också nöjda med programmet. De menar bland annat att det stärkt deras självförtroende och att det fått en bättre gruppgemenskap i klassen. Men programmet kritiseras också, och en önskan om ett mer positivt fokus framkommer.

#P IMM.

Linköpinggruppen adresserar viktiga frågor. Vad är skolans uppdrag? Ska vi arbeta förebyggande mot depression i skolan? Det finns såväl fördelar och nackdelar med skolbaserade program. Den uppenbara fördelen är att vi har möjlighet att nå många. Det är viktigt att tala om psykisk ohälsa i samhället. Var fjärde kvinna och var femte man kommer att drabbas av depression någon gång under sin livstid. Det innebär att vi alla kommer att vara anhörig, granne eller kompis med någon som har eller har haft depression. Bakom de flesta självmord och självmordsförsök finns en depression, och det är angeläget att vi arbetar förebyggande. En viktig skyddande faktor mot psykisk ohälsa och suicidala beteenden är förmågan att söka hjälp och kommunicera med andra människor om sina problem. Ett bra stödjande socialt nätverk är också en viktig skyddande faktor.

#P IMM.

Att skolan kan erbjuda kunskap om detta, och på så vis förhoppningsvis förhindra framtida självmord, är uppenbart en enorm vinst för såväl enskilda individer som för samhället i stort.

#P IMM.

Disa och andra manualbaserade program är inte perfekta. Det finns utrymme för utveckling mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt. Vi tror heller inte att en manual någonsin kan bli fulländad – däremot kan det vara bra att ha som utgångspunkt i det förebyggande arbetet.

#P IMM.

Pernilla Garmy.

#P IMM.

skolsköterska och doktorand.

#P IMM.

Eva K Clausson.

#P IMM.

lektor.

#P IMM.

Agneta Berg.

#P IMM.

professor.

#P IMM.

Artikelförfattarna är verksamma vid sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Kristianstad samt Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds universitet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

