#D IMM.

#T IMM.

Nationella regler krävs för ambulanssjukvård.

#P IMM.

I Sverige är det upp till varje landsting att bestämma hur snabbt en ambulans ska vara på plats. I stället borde det finnas nationella riktlinjer kring hur tillgängligheten ska se ut, skriver flera ambulanssjuksköterskor.

#P IMM.

Ambulanssjukvården i Sverige saknar nationella riktlinjer. En konsekvens av detta är brister i tillgängligheten vilket fått allvarliga konsekvenser för flera personer under den senaste tiden. En av dem är Maximilian och hans mamma som blev påkörda på trottoaren av en 23-årig förare som hade tappat kontrollen över sin bil. Det tog nästan en timme innan pojken flögs till sjukhus med helikopter från olycksplatsen på Tjörn utanför Stenungsund. Maximilian blev bara tio veckor.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det finns ett regionalt beslut i Västra Götaland om att 90 procent av alla patienter som ringer SOS ska få hjälp inom 20 minuter när uppdraget bedömts som högsta prioritet. Ändå tog det nästan en timme innan ambulansen hämtade Maximilian.

#P IMM.

Detta är ett tragiskt exempel på varför det är hög tid att införa nationella riktlinjer för den svenska ambulanssjukvården. Det är vårdkvalitet och patientsäkerhet det handlar om.

#P IMM.

Det senaste året har ambulanssjukvården i landet debatterats flitigt. Såväl ambulanspersonal som patienter, anhöriga och räddningspersonal har reagerat starkt över missförhållanden. En av kärnfrågorna i detta sammanhang berör just tillgängligheten. Hur lång tid är detrimligt att svårt sjuka och skadadepatienter ska vänta på en ambulans?.

#P IMM.

Ansvaret för bristerna i ambulanssjukvården kan omöjligt läggas enbart på personalen på SOS Alarm, ambulanspersonalen eller kanske inte ens på den enskilda ambulansorganisationen. Det faktum att ambulanssjukvården i dag är konkurrensutsatt innebär att varje landsting kan upphandla driften från privata leverantörer. Ansvaret för ambulanssjukvårdens vårdkvalitet och tillgänglighet ligger dock ytterst på ansvariga politiker i respektive landsting, inte på den enskilda ambulansorganisationen, oavsett om den drivs i egen eller privat regi. Dock får inte glömmas bort att även verksamhetschefer har ett stort ansvar när det gäller att signalera brister i vårdkvalitet, i detta fall tillgänglighet.

#P IMM.

Vad vill vi i Sverige med framtidens ambulanssjukvård? Finns det lagar och regler som talar om vad ambulanssjukvården har för uppdrag?.

#P IMM.

Det otillfredsställande svaret är att det i Sverige inte finns några tydliga mål om hur hög tillgängligheten till ambulanser ska vara. Socialstyrelsen lägger, i sin författningssamling, hela ansvaret på de enskilda landstingen. Varje verksamhetschef formulerar sedan, utifrån ekonomiska och politiska ramar, de mål som ska gälla för respektive ambulansorganisation. Dessutom förekommer det även att områden och distrikt inom samma ambulansorganisation kan sätta upp egna mål.

#P IMM.

En internationell utblick visar att det i England finns ett lagstadgat krav på att tre fjärdedelar av alla svårt sjuka eller skadade patienter på landsbygd eller i storstad ska nås av ambulans inom åtta minuter. Liknande lagstadgade tillgänglighetskrav finns i Italien. I USA och Kanada finns formulerade mål som säger att 90 procent av de allvarligaste fallen ska nås av ambulans inom 10–15 minuter. Australien har snarlika krav.

#P IMM.

Forskning visar att ambulanssjukvården har en livsviktig roll i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. När det gäller patienter som utsatts för allvarlig skada är tiden från skadetillfället till att patienten kommer under kvalificerad vård direkt relaterad till överlevnad. Även vid hjärtinfarkt och stroke är tiden fram till sjukhusvården avgörande för patientens framtida livskvalitet. Vid plötsliga oväntade hjärtstopp utanför sjukhus – något som drabbar i genomsnitt 15 personer varje dag i Sverige enligt senaste siffrorna ur det svenska hjärtstoppsregistret – minskar chansen till överlevnad för varje minut som går innan ambulansen är på plats. Samtidigt visar forskning att ambulansens insatstider vid hjärtstopp i Sverige ökar för varje år.

#P IMM.

Tydliga mål eller lagstadgade mål skulle pressa ambulansorganisationerna till att dimensionerasina organisationer utifrån lägstainsatstid. Ambulanssjukvården måste genom lagstöd och nationella riktlinjer ges rimliga förutsättningar för balans mellan beredskap för akutverksamhet och planerade transporter av patienter som inte är i omedelbart behov av akut omhändertagande.

#P IMM.

Det är dags att vi i Sverige tar ett helhetsgrepp om ambulanssjukvården och formulerar tydliga mål och krav på verksamhetens uppdrag. I de målen kommer tillgängligheten att vara en viktig faktor, om Sverige inte ska riskera att halka långt ned på listan när länder med kvalitativ och jämlik ambulanssjukvård rankas. Men vad viktigare är: För att landets invånare på landsbygd och i storstad ska känna sig trygga i att ambulansen kommer inom rimlig tid och att den vård som ges är av god kvalitet behövs nationella riktlinjer.

#P IMM.

CHRISTER AXELSSON.

#P IMM.

med dr, universitetslektor och narkos- och ambulanssjuksköterska.

#P IMM.

ANDERS BREMER.

#P IMM.

doktorand, universitetsadjunkt och ambulanssjuksköterska.

#P IMM.

MAGNUS HAGIWARA.

#P IMM.

doktorand, universitetsadjunkt och ambulanssjuksköterska.

#P IMM.

JOHAN HERLITZ.

#P IMM.

professor i kardiologi och prehospital akutsjukvård i Västra Götaland.

#P IMM.

Samtliga är verksamma vid Institutionen för vårdvetenskap, Kunskapscentrum PreHospen, Högskolan i Borås.

#P IMM.

LÄS MER:Rättegång om utebliven ambulans.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

