#D IMM.

#T IMM.

Militär insats målas upp som syndabock.

#P IMM.

Militära medel krävs när diplomatin gjorts verkningslös, men detta verkar svårsmält för debattörerna som kritiserar den svenska insatsen i Afghanistan, skriver Callis Amid i en replik.

#P IMM.

Ferm, Liljestrand och Theorin låter påskina att den försämrade utvecklingen i Afghanistan beror enkom på den militära insatsen i landet (SvD Debatt 30/8). Att fler faktorer har haft betydelse för landets utveckling, såsom etniska låsningar i den politiska ledningen och brist på koordinerg av militära och civila resurser, underlåter debattörerna att nämna. Det är enfaldigt och ger en onyanserad bild av en komplex händelseutveckling.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Debattörerna hänvisar vidare till det ökande antalet skadade och dödade men väljer att bortse från en starkt bidragande faktor; tillbakadragandet av västvärldens militära styrkor. Antalet dödade och skadade civila ökade med 22 procent under 2014 – året då lejonparten av världssamfundets militära bidrag avvecklades – jämfört med 2013 enligt en rapport från UNAMA tidigare i år. Varför redogör inte Ferm, Liljestrand och Theorin för detta samband?.

#P IMM.

**Det tycks inte heller finnas **förståelse för att en framgångsrik biståndspolitik är avhängigt säkerhet. Den icke statliga organisationen ACBAR, en nationell organisation som samordnar 128 biståndsorganisationer i Afghanistan, beskriver säkerhet som avgörande för landets ekonomiska utveckling. Svenska Sida uppger att det fortfarande finns en rad "utmaningar" som behöver tillgodoses om investeringsklimatet i landet ska förbättras. Totalförsvarets forskningsinstitut beskriver landets säkerhetsstyrkor (ANSF) som dåligt samövade (FOI-R--388--SE) och därmed oförmögna att upprätthålla säkerheten, vilket bekräftas av UNAMA:s rapport.

#P IMM.

Varför nämner inte Ferm, Liljestrand och Theorin vilken roll det internationella samfundets militära bidrag har haft i landets säkerhets- och biståndsstrategi? Den underliggande fientligheten till USA och Nato är en förklaring. Att militära medel har en roll att fylla när diplomatin gjorts verkningslös, verkar svårsmält för debattörerna då det går stick i stäv med övertygelsen om att militär intervention saknar plats i konfliktskalan. Därför torde det vara lägligt att påminna om att det just är den USA-ledda koalitionen och dess "bombkrig" i kombination med handlingskraftiga Peshmergastyrkor som begränsar Islamiska Statens barbari.

#P IMM.

Artikelförfattarna behöver ha i åtanke att konfliktskalan är och förblir högst rörlig till sin natur. En insats kan börja som en fredsbevarande för att sedan utvecklas till en fredsframtvingande, eller tvärtom. Det går inte heller att förutse vilket nationellt åtagande som är nödvändigt under ett drygt decennium varför anmärkningar på det svenska bidragets storlek är irrelevanta.

#P IMM.

Nato har – debattörerna ihärdiga försök till trots – inte agerat militärt i Afghanistan utan vare sig FN:s eller dåvarande presidentens godkännande. FN:s säkerhetsråd tog beslut om militär intervention i Afghanistan. Nato blev tilldelad uppgiften och det internationella samfundets militära styrkor välkomnades sedermera av den avgångne Hamid Karzai. Sverige valde efter riksdagsbeslut att bistå i säkerhetsarbetet. Beslutet fattades och vidmakthölls dels för att visa att Sverige är en internationell partner att räkna med och dels för att den åderlåtna svenska försvarsmakten skulle få ett existensberättigande när det huvudlösa beslutet togs att gå från ett invasionsförsvar till ett renodlat insatsförsvar.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

**Lyckades Nato bringa fred **och säkerhet i Afghanistan? Vilken skillnad, om någon, gjorde Sverige ur ett säkerhetsperspektiv efter 13 år i landet? Dessa frågor är relevanta och bör givetvis behandlas i den aviserade utredningen. Lika viktigt är det dock att samma strålkastarljus riktas mot det svenska biståndet och att frågorna ställs även där. Vilken skillnad har det svenska humanitära biståndet gjort i landet? Vilken mätbar effekt går att skönja av de åtskilliga miljarder som vida överstiger kostnaderna för det militära deltagandet?.

#P IMM.

Ferm, Liljestrand och Theorin försöker måla upp den militära insatsen som syndabock och som den enda förklaringen bakom det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan. Denna återgivelse är onyanserad eftersom händelseutvecklingen i landet beror av tre parametrar; den politiska ledningen, det humanitära biståndet och den militära insatsen. Att enkom hänga ut en av dessa tre är enfaldigt då det finns beroenden parametrarna emellan, beroenden som förklarar uteblivna reformprocesser.

#P IMM.

**Svenska folket har all rätt att **fråga vad Sverige lyckades uträtta som en del av en stor multinationell styrka efter 13 år i landet. Detsamma gäller det svenska humanitära biståndet som vida överstiger de militära kostnaderna Sverige har haft i Afghanistan. Svenska folket bör även fråga sig varför utlandsveteraner – i frånvaron av politisk uppbackning - gång för annan behöver tydliggöra den utrikespolitik som legat till grund för insatsen i Afghanistan.

#P IMM.

Callis Amid.

#P IMM.

Afghanistanveteran och konsult i systemanalys.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

