#D IMM.

#T IMM.

Ekojordbruket bör baseras mer på vetenskap.

#P IMM.

Det är dags att överge naturlighetsbegreppet som grundval för utformningen av regelverket kring ekojordbruk, skriver Jens Sundström och Torbjörn Fagerström i en slutreplik.

#P IMM.

Jan Bengtsson anser (5/6) att vi tar ett storstadsperspektiv och han gissar att resultatet av vår undersökning skulle bli ett annat om vi inkluderade artiklar i mer branschspecifika tidningar (ATL och Land) eller "landsortstidningar" (GP, UNT och Sydsvenskan).

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Som vi redan framhållit är vår undersökning att betrakta som en förstudie och gör inte anspråk på att visa hela medielandskapet. Samtidigt är det tydligt att nyhetsrapporteringen på landets två största rikstäckande morgontidningar ger en ensidigt positiv bild av ekojordbruket. De berättigade frågetecken kring den produktionsformen som under de senaste åren bland annat förts fram på debattsidor och på ledarplats avspeglas inte i nyhetsrapporteringen.

#P IMM.

Vi har nu breddat vår undersökning till de tidningar Jan Bengtsson nämner.

#P IMM.

Det visar sig att han gissar fel: Vi hittar nyanserande budskap i endast var sjätte artikel och endast var tredje artikel har en balanserad sammansättning av intervjupersoner. De resultat som vi redovisade på SvD debatt den 30/5 är alltså inte ett storstadsfenomen, utan våra slutsatser står sig även vid en breddning av undersökningen: Medierna ger en ensidigt positiv bild av ekorörelsen och påfallande ofta kommer endast personer med ekonomiska bindningar till eko-industrin till tals.

#P IMM.

Gissande är för övrigt en symtomatisk grund för hela ekorörelsen.  Man har till exempel helt sonika gissat att ett regelverk som bygger på ett luddigt naturlighetsbegrepp (det vill säga att något som är naturligt är bättre än det som är konstgjort) per automatik ger ett jordbruk som är bra för hälsa och miljö. Så är det naturligtvis inte, vilket framgår med all tydlighet av den jämförelse mellan produktionsformer som Jan Bengtsson vidare hänvisar till. Det finns en uppsjö av liknande jämförelser och i grunden kommer de alla fram till samma sak: Ekologiskt jordbruk är inte – som ekorörelsen gärna vill få oss att tro – synonymt med ett miljövänligt jordbruk. Vilka produktionsmetoder som har den bästa miljöprofilen beror på vilken produkt som produceras och skiljer sig dessutom mellan de olika miljömålen. Vi vill i det här sammanhanget passa på att påminna om en svensk rapport som publicerats på Livsmedelsverkets hemsida som visar just detta (nr 2, 2016).

#P IMM.

Allt detta har naturligtvis företrädare för ekorörelsen redan insett och därför pågår nu ett internt arbete där reglerna för vad som ska räknas som ekologiskt håller på att revideras (IOFAM_organic_3.0). De regler som ekorörelsen har satt upp har visat sig vara ett hinder för utvecklingen av ett hållbart jordbruk och nu måste regelboken skrivas om. En sådan revision är välkommen eftersom den kan bidra till att riva den gränsdragning som ekojordbruket etablerat mellan sig själv och övriga produktionsformer. Den kan vidare öka samsynen, och göra ekojordbruket lite mer vetenskapsbaserat.

#P IMM.

I all ödmjukhet vill vi därför passa på att ge några råd inför den stundande omskrivningen:.

#P IMM.

Definiera inte i förväg vilka metoder och insatsvaror som får användas, utan se till den reella miljönyttan. För att bedöma miljönyttan kan lämpligen vetenskapens metoder användas.

#P IMM.

Överge naturlighetsbegreppet som grundval för utformningen av ert regelverk. Sluta att svartmåla de vetenskapsbaserade produktionsformer som inte tillämpar ert naturlighetsbegrepp, och som inte är bundna av ert regelverk.

#P IMM.

... och till sist till de forskare som likt Jan Bengtsson sjunger ekorörelsens lov: Vi är säkert överens om att forskningens uppgift är att utveckla vetenskapligt beprövade metoder för ett lantbruk som är både miljövänligt och produktivt. Om ni anser att ekojordbrukets grundläggande utgångspunkt att följa ett förutbestämt regelverk för vilka metoder som får användas är förenligt med ett vetenskapligt förhållningssätt, så ligger bevisbördan hos er.

#P IMM.

Jens Sundström.

#P IMM.

docent i växtfysiologi, Sveriges lantbruksuniversitet.

#P IMM.

Torbjörn Fagerström.

#P IMM.

professor emeritus i teoretisk ekologi vid Lunds universitet, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

