#D IMM.

#T IMM.

Ryssland bryter mot folkrätten.

#P IMM.

Ryssland försöker försvara en åtgärd som uppenbarligen är folkrättsstridig. De ryska argumenten för att rättfärdiga truppnärvaron i Krim är grundlösa, skriver Said Mahmoudi, professor i internationell rätt.

#P IMM.

De argument som Ryssland åberopat både 1979 vid ockupationen av Afghanistan och nu i fallet med Krim är grundlösa och saknar stöd i folkrätten.Said Mahmoudi.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Ryssland har ännu inte formellt bekräftat sina truppers närvaro på Krimhalvön, men många pålitliga källor vittnar om en fullbordad kränkning av Ukrainas territoriella integritet. Som svar på omvärldens skarpa kritik har Ryssland hittills framfört två folkrättsliga argument för att rättfärdiga sitt ställningstagande och handlande gentemot Ukraina i allmänhet och Krim i synnerhet.

#P IMM.

Det första är att det är nödvändigt med ryska truppers närvaro i Krim, en autonom republik inom Ukraina, för att skydda etniska ryssar. De utgör majoriteten av halvöns befolkning och är enligt Ryssland utsatta för hot från Ukraina. Det hävdas från Rysslands sida att det handlar om en humanitär intervention eftersom skyddet av den rysktalande befolkningen – även om de formellt är medborgare i Ukraina – är en rättslig grund för att skicka trupper till Krim.

#P IMM.

Det är inte första gången som en stat bryter mot en annan stats territoriella integritet under förvändningen av att man vill skydda sitt eget folk eller sina egna medborgare. Ryssland använde sig av samma argument i kriget mot Georgien 2008. Ett sådant ingripande inom en annan stats territorium är, även när det verkligen finns ett genuint behov av att skydda egna medborgare, ett brott mot den folkrättsliga principen om en stats territoriella integritet.

#P IMM.

När syftet med en militär intervention är att rädda egna medborgare vars liv bevisligen är i fara kan handlingen betraktas legitim, om inte laglig, i omvärldens ögon. Två konkreta exempel är den israeliska operationen i Uganda 1977 och USA:s militära operation i Tabas (Iran) 1980. Det råder dock inte någon tvekan om att det påstådda hotet mot en folkgrupp måste stödjas av obestridda uppgifter och fakta för att man ska kunna bedöma våldsanvändningens eventuella legitimitet, något som helt saknas i det nu aktuella fallet.

#P IMM.

Rysslands andra argument för att rättfärdiga sin handling är att den före detta presidenten i Ukraina, Viktor Janukovytj, i ett brev daterat den 1 mars 2014 har begärt att Ryssland sänder trupper till Ukraina. Viktor Janukovytj avsattes av Ukrainas parlament den 22 februari 2014 men anses av Ryssland fortfarande vara Ukrainas legitima statschef.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Det kan först och främst understrykas att Ryssland inte har någon rätt att militärt intervenera i Ukraina oavsett om Janukovytj tvingats lämna sin post som en följd av en statskupp eller om han har avgått självmant och oavsett vem som i dag är den legitima statschefen i Ukraina. Det är också irrelevant att, som Ryssland gör, rättfärdiga den olagliga interventionen med att andra stater spelat en roll i Ukrainas politiska oroligheter under de senaste månaderna.

#P IMM.

En legitim regering i en stat kan enligt folkrätten bjuda in andra stater att sända sina trupper eller ge andra former av militär hjälp som kan behövas. Detta är särskilt fallet när en stat angrips av en annan stat och är i behov av militär hjälp från vänligt sinnade stater. Kuwaits begäran om hjälp från USA och Storbritannien efter Iraks invasion av landet 1990 är ett exempel. Denna grund åberopades otillbörligt av Ryssland för att rättfärdiga landets invasion av Afghanistan 1979. På den tiden hävdade Ryssland att invasionen skedde på inbjudan av Afghanistans president Hafizullah Amin.

#P IMM.

**De argument som Ryssland **åberopat både 1979 vid ockupationen av Afghanistan och nu i fallet med Krim är grundlösa och saknar stöd i folkrätten. I båda fallen finns det starka skäl att betvivla att den person som har "bjudit in" utländska trupper för att invadera landet har haft ett rättsenligt mandat att göra så.

#P IMM.

Om den utlovade folkomröstning som ska hållas på Krim i slut av mars genomförs på ett internationellt godtagbart sätt kan det inte uteslutas att resultatet blir till Rysslands fördel. Detta kan dock inte på något sätt rättfärdiga det folkrättsbrott som landet nu begår mot Ukraina.

#P IMM.

Ryssland försöker rättfärdiga en åtgärd som uppenbarligen är folkrättsstridig. Andra staters starka fördömanden av Ryssland är ett bevis på att landets agerande är politiskt oacceptabelt oberoende av operationens laglighet. I en sådan situation har andra stater enligt folkrätten rätt att vidta motåtgärder mot den felande staten. Eftersom FN:s säkerhetsråd inte kan anta sanktioner mot Ryssland på grund av dess permanenta medlemskap med vetorätt i rådet, får stater enskilt eller kollektivt införa egna sanktioner.

#P IMM.

Folkrätten ger fria händer till alla länder att i sådana situationer själva få välja sanktioner av varierande grad. Ryssland är politiskt och ekonomiskt ett viktigt land för många stater i världen, inte minst för de europeiska länderna. Det kan vara svårare att införa sanktioner mot Ryssland än mot till exempel Nordkorea, Libyen, Kuba eller Iran. Det finns ändå starka skäl för stater att reagera mot en stormakt och en internationell aktör som har kränkt folkrätten. De sanktioner som har aviserats av USA är en sådan reaktion.

#P IMM.

SAID MAHMOUDI.

#P IMM.

professor i internationell rätt, vid Stockholms universitet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

