#D IMM.

#T IMM.

Borgs glädjekalkyler farliga för Sverige.

#P IMM.

Det är illavarslande att finansminister Anders Borg så länge var så fel ute. Politiskt styrda glädjekalkyler innebär flera faror och Borg måste nu dra lärdom av dessa negativa erfarenheter och se till att felstegen kring höstbudgeten inte upprepas. Det skriver de båda Europaparlamentarikerna Göran Färm och Olle Ludvigsson (S).

#P IMM.

Insatser saknas för omkring 35 000 människor som genom varselvågen är på väg ut i arbetslöshet.Göran Färm och Olle Ludvigsson.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Strax före jul valde finansminister Borg till slut att revidera ner de överoptimistiska prognoser som han lagt till grund för höstbudgeten. Efter hård kritik från en enig ekonomkår bytte han glädjekalkylerna mot mer rimliga antaganden om tillväxt- och arbetslöshetsutvecklingen. Det är bra att han vände, men illavarslande att han så länge var så fel ute. Krisen i Europa har nämligen visat att det politiskt drivna glädjekalkylerandet är en farlig ovana som ger allvarliga negativa konsekvenser. Detta är något som Sverige inte har råd med.

#P IMM.

Glädjekalkylerandets destruktiva effekter visade sig i dynamiken före krisutbrottet. Särskilt i de nu hårdast drabbade krisländerna var det under decenniet fram till 2008 praxis att få statsfinanserna att se ok ut genom överdrivet optimistiska prognoser om tillväxt och budgetbalans. Harvard-ekonomerna Frankel och Schreger konstaterar i en rapport att flera av euroländerna under denna period drev den ogrundade optimismen till sin spets genom att systematiskt leverera långtgående glädjekalkyler. Grekland, Irland och Portugal var de värsta syndarna. Detta blev en metod att på konstgjort vis hålla igång uppgångar och dölja svagheter. Med hjälp av glädjekalkylerna kunde man exempelvis få plats med stora ofinansierade skattesänkningar och samtidigt undvika att ta tag i reella problem. När prognosbubblan sedan sprack gjorde den det med besked. När den sanna bilden kom fram blev det tydligt att statsbudgetarna i själva verket inte var hållbara.

#P IMM.

Farorna i det politiskt styrda glädjekalkylerandet har även visat sig i krishanteringen. För att tvinga fram extrema och ensidiga åtstramningar i de svagaste krisländerna har de europeiska högerregeringarna – inklusive den svenska med Borg i spetsen – valt att konsekvent luta sig mot orealistiska ekonomiska antaganden. I prognos efter prognos har de hävdat att om åtstramningarna bara görs ännu hårdare väntar tillväxt och sunda statsfinanser runt hörnet. Så har inte alls blivit fallet.

#P IMM.

IMF:s senaste World Economic Outlook är en avslöjande sågning av denna åtstramningsdogm. Högerledarna har kraftigt underskattat de negativa tillväxteffekterna av drastiska åtstramningar i flera länder samtidigt mitt under brinnande kris. De har i prognoserna räknat med att nedskärningar på 1 procent av BNP i snitt skulle leda till BNP-minskningar på omkring 0,5 procent. Facit har i stället blivit BNP-minskningar på i storleksordningen 0,9-1,7 procent. De felaktiga antagandena har blivit direkt skadliga. Genom att sänka efterfrågan, minska skatteintäkterna och höja arbetslöshetsutgifterna har den alltför snabba åtstramningstakten gjort det svårare att få statsfinanserna i framför allt Grekland, Spanien och Portugal på fötter. Dessa länder dras nu allt djupare ner i kraftiga ekonomiska tillbakagångar. En mer balanserad och välplanerad skuldsanering – byggd på objektiva prognoser – skulle helt tydligt ha varit att föredra.

#P IMM.

En grundläggande orsak till att krisen uppstod och till att den blivit så utdragen är alltså att de ansvariga ledarna låtit politiska preferenser styra prognosmakandet. I stället för att anpassa politiken till ärliga prognoser har de justerat prognoserna för att få dem att passa politiken.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Borg måste nu dra lärdom av dessa negativa erfarenheter och se till att felstegen kring höstbudgeten inte upprepas. Detta kommer att kräva verkligt ansvarstagande. Det kommer att vara lockande för honom att återigen dra prognoserna åt det överoptimistiska hållet – exempelvis för att bjuda regeringens allt mindre småpartier på vidlyftiga favoritsatsningar eller för att på konstgjord väg klara det överskottsmål som han redan avviker från. Frankels och Schregers forskning visar i själva verket att det är just när politiker är på väg att bryta mot viktiga budgetregler som tendenserna att trixa med prognossiffrorna är som starkast. Vad Borg måste visa är att han har förmågan att stå emot dessa lockelser.

#P IMM.

De mörka molnen hopar sig över svensk ekonomi. Arbetslösheten närmar sig 8 procent, ungdomsarbetslösheten är klart högre än i jämförbara länder och antalet långtidsarbetslösa har mer än fördubblats sedan 2006. Till detta kommer det faktum att Borg rättat till prognoserna, men inte korrigerat politiken. Insatser saknas för omkring 35 000 människor som genom varselvågen är på väg ut i arbetslöshet. I det läget finns det absolut inte plats för några fler glädjekalkyler. Skulle Borg fortsätta att vackla i det avseendet finns risken att Sverige råkar illa ut.

#P IMM.

GÖRAN FÄRM (S).

#P IMM.

OLLE LUDVIGSSON (S).

#P IMM.

Europaparlamentariker.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

