#D IMM.

#T IMM.

Varning för fallgropar i kamp mot extremism.

#P IMM.

Handlingsplaner mot våldsbejakande extremism får inte bara bli pappersprodukter. Och samhället bör inte försöka utöva åsiktskontroll. Men det finns framkomliga vägar, skriver företrädare för Segerstedtinstitutet med flera.

#P IMM.

Avgörande är att finna en balans för vad som är en möjlig och en legitim avgränsning för insatser mot presumtiva riskpersoner/grupper.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Samtidigt som Segerstedtinstitutet, vid Göteborgs universitet, fyllde ett år lanserades den nationella strategin mot våldsbejakande extremism. Debatten har minst sagt varit böljande och frågorna har kretsat kring hur terrorism och våldsutövande extremism skall förebyggas, hur extremism uppstår och hur denna samhällsutmaning skall beskrivas och förstås.

#P IMM.

Diskussionen om de konkreta åtgärderna har ofta varit svepande och ibland ytlig, samtidigt som många debattörer tycks ha varit mer intresserade av vilket perspektiv som har tolkningsföreträde än av analytisk skärpa. Att tolkningen av extremismens och våldets orsaker och ursprung är i fokus är helt självklart, men i striden om tolkningsföreträdet underordnas fakta och empiri ofta ideologiska positioneringar, vilket främst har bidragit till ett skyttegravskrig mellan företrädare för olika positioner, samt viss begreppsförvirring.

#P IMM.

Segerstedtinstitutets uppgift är ta fram kunskaper och arbetsformer för att förebygga att människor, i huvudsak unga, ansluter sig till miljöer i vilka de kan komma att utvecklas till ideologiskt motiverade våldsutövare eller terrorister. För att uppnå detta mål krävs omfattande förståelse för hur ideologier samverkar med sociala strukturer, och inte minst kunskap om individers psykosociala sårbarhet, samt en väl underbyggd omvärldskunskap.

#P IMM.

I det dagliga arbetet på Segerstedtinstitutet har verksamheten främst kretsat kring det praktiska arbetet med att utbilda lärare, social- och ungdomsarbetare, stödja kommuner i genomförandet av förebyggande åtgärder, samt bistå andra myndigheter och fackförbund i professionsutveckling. Vi har lett utbildningsinsatser för nyckelpersonal, från enstaka fortbildningsdagar till omfattande kursverksamhet, och det har gett resultat. I ett drygt 30-tal kommuner har det startats eller kommer nästa läsår starta konkret operativt preventivt arbete för att förhindra att unga människor hamnar i våldsutövande subkulturer.

#P IMM.

Förebyggande arbete kräver djup förståelse för bakomliggande ideologier samt sociala och psykologiska processer.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Vad som är nytt med Segerstedtinstitutet är att vi samlar expertis från humanistiska, samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga discipliner och fokuserar på tidigt förebyggande insatser utifrån socialt och pedagogiskt arbete. Detta innebär bland annat att ett socialpedagogiskt perspektiv har anlagts på en traditionell säkerhetspolitisk arena, vilket onekligen har väckt starka reaktioner. Ett sådant perspektiv reser också en lång rad frågor som vi inte kan kringgå med förenklad retorik om att lärare och socialarbetare endast behöver mer kunskap. Förutom att innehållet i denna kunskap sällan är specificerad så riskerar denna retorik att ge upphov till två illavarslande tendenser, något som inte minst märks inom flera länder i EU.

#P IMM.

Den ena är ett smörgåsbord där ett antal mindre nogräknade aktörer kan "sälja" samma slags metoder som de tillhandahållit i åratal för alla typer av samhällsproblem.

#P IMM.

Den andra är en tvivelaktig utveckling av lärar- och socialarbetaryrkena i riktning mot åsiktskontroll.

#P IMM.

Avgörande är att finna en balans för vad som är en möjlig och en legitim avgränsning för insatser mot presumtiva riskpersoner/grupper. Ju tidigare vi önskar intervenera, vilket är eftersträvansvärt, desto sämre förutsägbarhet för att det är "rätt" individer som fokuseras och desto större risk för att individers grundlagskyddade rättigheter kränks. Förutom att det finns en risk att mänskliga rättigheter och yttrandefrihet åsidosätts genom otydliga, illegitima och alltför generaliserade insatser så kan dessa i sämsta fall bli kontraproduktiva. Fienden till det öppna samhället behöver skapa en fiendemask och det är olyckligt om det öppna samhället hjälper till med att tillhandahålla denna. Förebyggande arbete kräver därför djup förståelse för bakomliggande ideologier samt sociala och psykologiska processer.

#P IMM.

Olika ideologier ger olika förutsättningar att förebygga olika extremiströrelser.

#P IMM.

Men olika ideologier ger olika förutsättningar att förebygga olika extremiströrelser. Vitmaktmiljöerna grundar sig i tydligt rasistiska föreställningar som samhället sedan länge gett till exempel skolan i uppdrag att motverka. Samma tydliga möjligheter att förebygga ideologier som är drivkrafter inom annan extremism saknas än så länge. Här återstår mycket arbete att göra för att hitta en ingång till legitima tidiga insatser, vilket inte utesluter användandet av allmänt demokratifrämjande insatser.

#P IMM.

Från institutet menar vi att en framkomlig väg är att fokusera på att förstärka preventionen mot ungdomsbrottslighet och social oro i de områden där vi har haft en hög grad av anslutning till de miljöer som utövar våld i islams namn. Men också en större politisk medvetenhet om de utmaningar och svårigheter som stora delar av landets mindre orter och landsbygden står inför, inte minst när det gäller stöd till vitmaktrörelser. Detta kommer inte lösa hela problemet, men det är ett första operativt steg att ta genom vilket vi förväntar oss att lära oss mer om sambandet mellan social oro, ungdomskriminalitet, gängkriminalitet och våld.

#P IMM.

När vi beaktar de kommunala handlingsplaner som växer fram just nu, liksom den nationella strategin, så är det tydligt att detta är ett kunskapsområde som kommer behöva utvecklas för att dessa inte bara skall bli pappersprodukter.

#P IMM.

Att det finns olika sätt att förklara vad som orsakar och driver individer till att ta till våldsamma metoder ligger i frågornas komplexa natur.

#P IMM.

På Segerstedtinstitutet bedriver vi redan ett omfattande arbete med att utveckla kompetensen kring förebyggande av rekrytering till vitmaktvärlden. Under det kommande läsåret kommer vi inleda flera pilotverksamheter där vi önskar bygga upp både kunskap, kompetens och förmågan till att förhindra att individer lockas av i rörelser som utövar våld i islams namn. Säkerligen kommer vi möta stora hinder i detta arbete och säkerligen kommer det att ha brister. Men om det förebyggande arbetet skall kunna utvecklas från en tolkningsföreträdesfråga till något som faktiskt skyddar samhället, och de sårbara individer som i förlängningen gör samhället illa, så är det dags att flytta fokus från mediala strider till praktiskt arbete. Givetvis måste även det praktiska arbetet granskas och kritiseras, men en sådan förskjutning i debatten kommer att bidra till verklig kunskapsuppbyggnad och reella insatser som kan utvärderas och testas enligt gängse vetenskapliga metoder.

#P IMM.

Att det finns olika sätt att förklara vad som orsakar och driver individer till att ta till våldsamma metoder ligger i frågornas komplexa natur och därför är det inte konstigt att det finns olika förklaringsmodeller, men detta faktum får inte komma i vägen för det öppna samhällets kamp mot våld, intolerans och vårt förvar av demokrati och det öppna samhällets grundläggande fri- och rättigheter.

#P IMM.

Robin Andersson.

#P IMM.

projektledare för kommunsamverkan.

#P IMM.

Marie Demker.

#P IMM.

professor i statsvetenskap.

#P IMM.

Thomas Johansson.

#P IMM.

sociolog och professor i pedagogik.

#P IMM.

Göran Larsson.

#P IMM.

professor i religionsvetenskap.

#P IMM.

Christer Mattsson.

#P IMM.

doktorand i pedagogik och tf föreståndare.

#P IMM.

Sara Stendahl.

#P IMM.

professor i offentlig rätt.

#P IMM.

Roger Säljö.

#P IMM.

seniorprofessor i pedagogik och vetenskaplig ledare.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

