#D IMM.

#T IMM.

Flyktingbarn lever   
i rättslig gråzon.

#P IMM.

Sverige vänder barnen ryggen. Myndigheterna tillåter att flyktingbarn lever sina liv i en gråzon utan tydliga besked, skriver Adam Hedengren, fri skribent.

#P IMM.

Hisham ges inte tillgång till arbetsmarknaden utan befinner sig i en gråzon mellan utvisning och uppehåll som ingen tycks tala om.Adam Hedengren.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Sverige sätter barnets bästa i första rummet. Det klargjorde den svenska regeringen 1990 i samband med underskriften av Barnkonventionen. Tyvärr har nya fall uppdagats där flyktingbarn lever i en omänsklig gråzon, exempel som vittnar om Sveriges oförmåga att leva upp till konventionens krav.

#P IMM.

Sommaren 2012 kom "Hisham" till Sverige från Västsahara. Enligt egen utsago flydde han den marockanska ockupationen. Hisham saknar papper i Marocko och ambassaden i Stockholm säger att han inte existerar i några register. Men på Migrationsverket godtog man Hishams historia. Eller rättare sagt, den har inte motbevisats. Beslut kunde alltså fattas, men pojken ansågs inte ha tillräckliga skyddsskäl och ska därför skickas tillbaka. Samtliga instanser avslog efterföljande överklagan. Men utan giltiga dokument kan ingen resehandling utfärdas, varken från svenskt håll eller genom marockanska myndigheter. Hisham har enligt sin gode man varit samarbetsvillig, trots en stark vilja att inte återvända till en plats där han häktats och förföljts för sina åsikter. Han har precis fyllt 18 år och ärendet går nu över till polisen. Men där finns ytterst små möjligheter att verkställa Migrationsverkets beslut om utvisning.

#P IMM.

Hisham kommer sannolikt fortsätta att vistas på asylboende med minimal ersättning från Migrationsverket – 24 kronor om dagen. Han ges inte tillgång till arbetsmarknaden utan befinner sig i en gråzon mellan utvisning och uppehåll som ingen tycks tala om. Tar man en titt på Migrationsverkets hemsida förklaras asylprocessen svart på vitt – avslag innebär utvisning. Att detta inte alltid sker lämnas ute.

#P IMM.

På fackspråk säger man "verkställighetshinder". Sådant kan överklagas men det tar tid. Till och med den ansvarige handläggaren på Migrationsverket hävdar att polisen inte lär agera om identiteten förblir oklar. Gråzonen hålls vid liv. Rättigheterna Hisham hade som asylsökande är nu borta, framförallt är det rätten till arbetsmarknaden som sopats undan. En annan tjänsteman på Migrationsverket hänvisar till preskriptionstiden. Om fyra år kan han söka asyl på nytt. Jovisst, men fyra år i tomhet, utan möjligheter till arbete och leverne!.

#P IMM.

Vi har stött på ett liknande fall, nu en pojke från Irak. Med föräldrar från norra Iran som själva flytt krig föddes han i flyktinglägret Al-Tash i Irak. Pojken är i praktiken statslös men har id-kort från lägret. Under asylprocessen klargör dock myndigheterna i Bagdad att man inte kan fastställa hans identitet – id-korten kan vara falska, menar man. Asylansökan avslås i första instansen och pojken sätts så småningom i förvar under 120 dagar i väntan på deportering till Irak. Men i Irak finns ingen trygghet. Pojken är född i ett flyktingläger och har därifrån tagit sig till Sverige i hopp om ett värdigt liv. Men Migrationsverket beslutar trots allt om utvisning till ett land som inte vill ha honom. Värst av allt är att han kom hit 2006. Nästan åtta år senare befinner sig pojken - som nu blivit man - alltjämt på svensk mark och mitt upp i en utdragen och tärande överklagandeprocess. Så sätter man tydligen barnets bästa i första rummet. "Svensk standard", som vi säger.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Situationen som beskrivits avslöjar tydligt hur Sverige vänder barnen ryggen. Myndigheterna tillåter att de lever sina liv i en gråzon utan tydliga besked. Man kan säga vad man vill om de respektive ärendena, men när beslut inte kan verkställas på grund av oklara identitetshandlingar och dessutom en ovilja i mottagarlandet att samarbeta måste vi prioritera barnets bästa. Det står i Barnkonventionen – den Sverige skrev på 1990 med stolthet.

#P IMM.

För att undvika samma problematik i framtiden krävs att:.

#P IMM.

• Barnkonventionen görs till svensk lag. Först då kan vi vara säkra på att myndigheter som Migrationsverket lever upp till dess krav.

#P IMM.

• Personer – barn såväl som vuxna – som fått sin asylansökan avslagen aldrig tillåts hamna i en gråzon mellan utvisning och uppehåll. Migrationsverket måste överge sin snäva tolkning av utlänningslagen och per automatik bevilja uppehållstillstånd då verkställighetshinder föreligger.

#P IMM.

• Barn som fått avslag men inte kan utvisas på grund av oklar identitet tillåts söka arbete under resterande rättsprocess. Denna får aldrig överstiga sex månader.

#P IMM.

Barnkonventionen är allmänhetens ansvar – politikerna kommer och går men barnens rättigheter tror vi alla på. Därför bör den skrivas in i lagböckerna. Först då kan vi förhindra att fler barn traumatiseras av utdragna asylprocesser. Det är upprörande att år av bollande mellan instanser leder fram till beslut som inte verkställs. Tänk er, åtta år och fortfarande utan besked. Kort sagt, ett rättsligt haveri. Låt oss tillsammans säga att här och nu gör vi rätt för Sverige. För barnets bästa.

#P IMM.

ADAM HEDENGREN.

#P IMM.

fri skribent och grundare av nätmagasinetwww.yourmiddleeast.com.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

