#D IMM.

#T IMM.

Förenklat att kalla avslag orättvisa.

#P IMM.

Det är bra att migrationsdomstolarnas dömande verksamhet diskuteras. Men det är att göra det väl enkelt för sig att kalla avslag på ansökningar om arbetstillstånd för orättvisa, skriver Eva Edwardsson, tidigare kammarrättsråd i Migrationsöverdomstolen, i en replik.

#P IMM.

Jag har själv varit med och dömt i målet MIG 2015:11 som är ett av de fall som Hultman och Ahlgren hänvisar till.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I en debattartikel den 22 augusti 2016 hävdar Fredrik Hultman och Jesper Ahlgren från Timbro att migrationsdomstolarna utvisar arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU på vad som sägs vara svaga grunder och att utvisningarna är orättvisa.

#P IMM.

Det är mycket märkliga påståenden, om man ser till hur utlänningslagens regler om arbetskraftsinvandring är konstruerade. Enligt utlänningslagen får arbetstillstånd ges till medborgare från länder utanför EU om tre krav är uppfyllda. Det ska röra sig om ett erbjudande om en anställning som gör det möjligt för personen i fråga att försörja sig, lönen och andra anställningsvillkor får inte vara sämre än villkor som följer av svenska kollektivavtal eller branschpraxis och rekryteringsförfarandet måste vara förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Genom att uppfylla dessa tre krav kan utländska medborgare från hela världen få arbetstillstånd i Sverige.

#P IMM.

Om det emellertid visar sig att villkoren för arbetstillståndet inte följs, gäller den obligatoriska regeln i 7 kap. 7:e § utlänningslagen att arbetstillståndet ska återkallas och personen i fråga måste lämna Sverige.

#P IMM.

Det är vanligen när arbetskraftsinvandraren söker om förlängning av sitt arbetstillstånd som det ibland upptäcks att de villkor som legat till grund för arbetstillståndet inte har följts. Migrationsverket kontrollerar nämligen vilka inkomster som har deklarerats under tillståndstiden.

#P IMM.

Jag har själv varit med och dömt i målet MIG 2015:11 som är ett av de fall som Hultman och Ahlgren hänvisar till. Artikelförfattarna får det att framstå som att en amerikansk kvinna utvisades för att hon ville gå ned i arbetstid och läsa svenska. Domen finns på nätet, så vem som helst kan läsa att kvinnan i fråga hade fått arbetstillstånd på ett anställningserbjudande med en heltidslön på 18 750 kronor. I ansökan klargjordes att kvinnan skulle arbeta endast 80 procent och ha 15 000 kronor i månadslön, vilket godkändes. Det fanns alltså redan från början utrymme för eventuella studier. Efter två år med arbetstillstånd visade det sig att kvinnan deklarerat en månadsinkomst på endast 12 000 kronor. Migrationsöverdomstolen godtog Migrationsverkets sätt att definiera försörjningskravet och delade bedömningen att kravet inte varit uppfyllt, vilket medförde att ansökan avslogs.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Är det här en utvisning som är orättvis och vilar på svag grund? Ansvaret för att arbetstillståndet inte förlängdes måste ju ändå sägas ligga på arbetsgivaren och till del även på arbetstagaren. Det är nämligen mycket lätt att betala lön, skatter och avgifter i Sverige liksom att hålla reda på hur lönenivån på svenska arbetsmarknaden ändras till följd av avtalsförhandlingar. Allra enklast måste ju vara att följa de villkor som man själv uppgett för Migrationsverket. Hade kvinnan fått de 15 000 kronor per månad som var överenskommet, hade arbetstillståndet förlängts.

#P IMM.

Arbetsgivaren i det aktuella fallet erbjöd sig att betala mellanskillnaden retroaktivt, och höjde lönen inför den framtida anställningsperioden. Det är inte ovanligt att arbetsgivare kommer med sådana erbjudanden när ansökningar om förlängning av arbetstillstånd redan har avslagits. Det förekommer också att det uppges att det har förelegat andra förmåner, till exempel gratis bostad (som dock inte har deklarerats som inkomst).

#P IMM.

Lagstiftaren har emellertid i förarbetena till den obligatoriska regeln om återkallelse av tillstånd angett att vid avvägningen mellan att värna det svenska systemet för arbetskraftsinvandring och de konsekvenser en återkallelse får för enskilda, så väger det allmännas intresse tyngre. Utgångspunkten är att återkallelse ska ske när villkoren under tillståndstiden inte varit uppfyllda.

#P IMM.

Det finns givetvis utrymme för ytterligare utveckling av rättspraxis, men lagstiftningen är tydlig. Ofta framställs det i media som att myndigheter och domstolar är hårdhjärtade när ett arbetstillstånd återkallas eller inte förlängs. Fokus borde kanske snarare riktas mot arbetsgivare som inte uppfyller de lönevillkor de själva två år tidigare intygat till Migrationsverket.

#P IMM.

Arbetstillstånd är juridiskt sett en förmån. Om man uppfyller villkoren, kan man beviljas förmånen. Om man inte uppfyller villkoren, kan man självklart inte beviljas förmånen av myndigheter och domstolar, det vore tvärtom orättvist om så skedde.

#P IMM.

Arbetstillståndet skiljer sig i detta avseende inte från andra förmåner, som till exempel studiestöd eller bostadsbidrag. Ett avslag på en ansökan om arbetstillstånd gäller heller inte för evigt. Den enskilde kan återvända till hemlandet och söka på nytt. Visst medför det olägenheter och kostnader för den enskilde, men det är trots allt inte fråga om människor som har flytt till Sverige, utan om människor som själva valt att arbeta utomlands. Det är inte annorlunda jämfört med att svenska medborgare kan få arbetstillstånd i länder som USA, Kina och Australien och att den som inte följer de villkor som gäller där kommer att bli tvungen att återvända hem, åtminstone för ett tag.

#P IMM.

Det är bra att migrationsdomstolarnas dömande verksamhet diskuteras, men det är att göra det väl enkelt för sig att kalla avslag på ansökningar om arbetstillstånd för orättvisa. Hultman och Ahlgren ska dock ha en eloge för att de tagit del Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut och domar. Det sker alltför sällan när enskilda människoödens skildras i medierna. Det är också nödvändigt att medier och myndigheter, till exempel Skatteverket, kritiskt börjar granska arbetsgivarna till dem som inte får sina arbetstillstånd förlängda.

#P IMM.

Eva Edwardsson.

#P IMM.

kammarrättsråd i Migrationsöverdomstolen 2011–2016.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

