#D IMM.

#T IMM.

Miljön som svepskäl för minskad invandring.

#P IMM.

På SvD Debatt 16/3 förordar en grupp forskare en mer begränsad invandring till Sverige. De gör det med ogrundade miljöargument som svepskäl.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Författarna hävdar att det finns ett proportionellt förhållande mellan ökad befolkning och ökade utsläpp av växthusgaser, och att Sverige därför bör minska sin invandring. Nu är förhållandet knappast så enkelt. I vissa fall bör ökad befolkning kunna minska utsläppen per capita (en något större befolkning skulle till exempel ge ett bättre ekonomiskt underlag för snabbtåg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket skulle minska antalet flygningar). Men även om det stämmer, att det råder ett proportionellt förhållande, innebär invandringen ingen påtaglig skillnad för klimatförändringarna. Det spelar nämligen ingen roll var dessa personer befinner sig. De bidrar till klimatförändringarna även om de är utanför Sverige.

#P IMM.

Författarnas argument blir bara relevant om de menar att invandrarna skulle bidra mer till klimatförändringarna just för att de hamnade i Sverige, eftersom människor i Sverige har mycket större "ekologiskt fotavtryck" per person än människor i andra länder. I så fall är det ju inte ett argument mot invandring, utan snarare ett argument för att Sverige bör skärpa sin miljö- och klimatpolitik generellt.

#P IMM.

Författarna oroar sig också över att ökad befolkning skulle öka trycket på grönytor och åkermark. Scenarierna bortser från att befolkningsökningar och migrationer aldrig är så linjära, utan beroende av olika omständigheter i Sverige och utomlands. Och även med en betydande befolkningsökning fram till 2100, skulle befolkningstätheten i Sverige vara jämförelsevis låg. Vi ska komma ihåg att befolkningstätheten i Sverige i dag är ungefär en tiondel jämfört med Storbritannien, Tyskland och Italien, och ungefär en sjättedel jämfört med Danmark och Kina. Så en ökad befolkning i Sverige skulle knappast vara något drama, i varje fall inte jämfört med andra, riktiga miljö- och klimatutmaningar som vi står inför under detta tidsintervall.

#P IMM.

I sin iver att övertyga om invandringens skador går författarna längre än så. De skriver att "Starkt utökat utbud av arbetskraft (genom stor invandring) kan skapa ökande klyftor, genom att lönenivåer sänks eller att bidrag inte höjs". Men vänta nu. Bortsett från att argumentet är helt taget ur luften, vad har detta med miljöeffekter att göra? Ingenting. Det visar däremot att författarnas huvudsyfte är att slå ett slag för minskad invandring. Och för detta syfte är de beredda att sätta ihop diverse lösa miljöargument som svepskäl.

#P IMM.

Det jag reagerar mest mot är att författarna inte berör de etiska aspekterna i sin miljöargumentation (trots att en av dem är professor i miljöetik). Inte ett ord om världen utanför Sverige, till exempel krig, katastrofer, humanitära kriser och ökad migration, och om Sveriges ansvar att tillsammans med andra länder hantera dessa situationer. Trots att författarna inte anger den, är deras etiska utgångspunkt tydlig: att Sverige i sin miljöpolitik bara ska se om sitt eget hus och bortse från förhållandena utanför Sverige. Nu blundar de inte bara för Sveriges ansvar vid humanitära kriser, de ger också en skev bild av vårt ansvar och våra lösningar för att minska trycket på klimat och socialekologiska system.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Vi kan diskutera invandringens olika samhällseffekter, och vi kan argumentera för och mot invandring. Men av alla tänkbara åtgärder för att uppnå en bättre och effektivare miljöpolitik och minska vårt "ekologiska fotavtryck", särskilt i ett globalt sammanhang, är minskad invandring det som skulle ha minst betydelse.

#P IMM.

Jonas Ebbessonprofessor i miljörätt, Stockholms universitet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

