#D IMM.

#T IMM.

Låt inte kvot-tänkande och hyckleri ta över.

#P IMM.

Många organisationer upplever nu ett mycket starkt tryck på att visa positiv kroppsräkningsjämställdhet. Vi får inte låta komplicerade sammanhang reduceras till ytligt och obegåvat kvot-tänkande, särskilt inte på våra universitet. Det skriver Mats Alvesson och Kristina Sundquist i en slutreplik.

#P IMM.

Vi uttryckte den 12 februari stark kritik mot kvoteringstänkande och kroppsräkningsjämställdhet. Vi menar att regeringen och många myndigheter, till exempel universiteten, blandar samman jämställdhet i meningen lika möjligheter för båda könen med jämställdhet i meningen lika resultat för båda könen. Detta är två diametralt olika ting där det sistnämnda sannolikt har inneburit en överbefordran av kvinnor. Betydligt bättre meriter hos till exempel manliga professorer jämfört med kvinnliga antyder att ytterligare förstärkt kvot-tänkande är direkt kontraproduktivt och skadar skattefinansierad verksamhet på bred front.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Vårt inlägg syftade att bryta ett tabu och uppmuntra klarare tänkande inom ett område som lider av politisk korrekthet, med åtföljande hyckleri och ytlighet som följd.

#P IMM.

Vi har fått två svar och noterbart är att inget av svaren berör möjligheten av att huvudproblemet kan vara konservativa familjemönster och vissa kvinnors nedprioritering av karriär och således ej endast handlar om organisationsförhållanden. Båda svaren exemplifierar även förvirringen inom området. Att låta individer till följd av en viss egenskap få förtur till en tjänst som till exempel professor är regelrätt inkvotering och bör även fortsättningsvis kallas vid sitt rätta namn.

#P IMM.

Trots detta hävdar rektor Torbjörn von Schantz vid Lunds universitet att det sagda målet 40 procent kvinnliga professorer år 2020 inte rör sig om inkvotering. Dessutom påtalar rektor förekomsten av "informella, manliga strukturer" och att man vill undersöka om "det finns strukturer inom akademin som gagnar män". Enligt rektor: "Man kan inte bara se på den formella strukturen på en arbetsplats, att räkna andelen kvinnor och män på ledande positioner och i beslutande organ, och tro att det är ett mått på jämställdhet." och "Ges kvinnor färre prestigeuppdrag än män under karriären på grund av informella, manliga strukturer?".

#P IMM.

Von Schantz skriver vidare att "skapa lika förutsättningar för män och kvinnor kan inte starta när man står inför professorsbefordran utan det ska starta långt tidigare i karriären". Dessa ord är i linje med vår egen uppfattning och, om olika förutsättningar påvisas, kan komma att ge resultat på längre sikt men de motsäger samtidigt von Schantz intention att nästan dubbla den procentuella kvoten av kvinnor på tre år. Detta är inget annat än ett uttryck för den ytlighet och den opportunism – vilja att presentera fördelaktig statistik – som kännetecknar vår tid. Dessvärre finns denna opportunism även på universiteten som bör stå upp för akademins frihet istället för att vika från sina ideal ifråga om kunskap, reflektion och långsiktighet till förmån för trendkänslighet och tjusig yta. Det är ungefär som när skolan "förbättrar" sina resultat med glädjebetyg.

#P IMM.

Om en undersökning av "manliga strukturer", ibland även kallade "patriarkala strukturer", verkligen kommer att ske vid vårt universitet, som von Schantz föreslår, ser vi fram emot resultaten av en sådan undersökning och hoppas på att den inte enbart bygger på subjektiva upplevelser utan kommer att bedrivas på ett kvalificerat sätt. Enligt vår egen uppfattning (självklart även den subjektiv) är de "manliga strukturerna" tyvärr inte helt lätta att identifiera och påvisa. Vi misstänker att det är en myt som stämde förr men sällan i dag, där forskare oftast har nätverk och samarbeten mellan könen.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Kanske finns dessutom även "kvinnliga strukturer" där den största obalansen mellan könen vid till exempel Medicinska fakulteten vid Lunds universitet finns inom traditionellt kvinnliga discipliner. Givet överbefordran av kvinnor med svagare meriter kanske till och med kvinnobefrämjande nätverk existerar. Rektor talar även om att det finns en uppsjö av kvalificerade kvinnor att tillgå men att de inte har fått samma chans som sina manliga kollegor att visa det. Men hur man kan vara en kvalificerad forskare utan att också ha visat detta? Möjligen kan man ha potentialen att vara kvalificerad men detta kan inte likställas med att också vara det. Vi vill även hävda att det är fritt fram för båda könen att söka professorstjänster och att det inom akademin, till skillnad från i till exempel näringslivet, finns förhållandevis tydliga indikatorer för hur meriter ska räknas för att ta fram den bästa kandidaten till en tjänst.

#P IMM.

Ethel Brundin med flera professorer vid bland annat Högskolan i Jönköping hävdar att kvinnor ofta innehar (ofrivilligt?) administrativa tjänster, vilket "hindrar dem från att publicera sig". Samtidigt argumenterar de mot att publikationer i vetenskapliga tidskrifter och citeringar är en lämplig metod för att mäta vetenskaplig kompetens. Brundin med flera exemplifierar liksom von Schantz förvirring och motsägelsefullhet kring kroppsräkningsjämställdhet och kvot-tänkande. Brundin med flera skriver:.

#P IMM.

"Vi håller med om att kroppsräkningsjämställdhet i sig inte fungerar, men anser att det kan fungera som ett incitament för akademin att arbeta med ovanstående punkter så att kvinnor de facto får en rimlig chans att meritera sig.".

#P IMM.

Ska något som inte fungerar således vara ett incitament? Brundin med flera efterlyser vidare: "att tänka lite mer modernt och utmana akademiens snäva syn på att det enbart är ett visst mått av publiceringar och citat som utgör definitionen av meriter". Självklart har dessa metoder sina svagheter men de är vedertagna över hela världen. Dessutom är det nog få som bara ser till ett visst mått av publiceringar och citat. Att vara "villig att tänka lite mer modernt och utmana akademiens snäva syn" är ingen tydlig metod som kan anses vara rättssäker vid tillsättningen av akademiska tjänster. Risken för godtycke och extrem subjektivitet är här betydande. Försök att realisera meritokrati så långt som möjligt är nödvändiga för att potentiellt missgynnade grupper med "fel" kön, etnicitet och klassbakgrund samt icke-mainstream forskningsprofil eller obenägenhet att odla kontakter ska kunna uppnå akademiska framgångar.

#P IMM.

Vi anser att lika möjligheter är självklart angeläget men att lika möjligheter inte är att likställa med lika resultat. Många organisationer upplever nu ett mycket starkt tryck på att visa positiv kroppsräkningsjämställdhet. Vi får inte låta sådan funktionell dumhet – där komplicerade sammanhang reduceras till ytligt och obegåvat kvot-tänkande – innebära att komplexa sammanhang förnekas och att överbetoning på det som till synes ser bra ut förstärks ytterligare, särskilt inte på våra universitet.

#P IMM.

Mats Alvesson.

#P IMM.

professor och organisationsforskare vid Lunds universitet, har bland annat publicerat "Kön och organisation" (med Yvonne D Billing).

#P IMM.

Kristina Sundquist.

#P IMM.

professor vid Lunds universitet och har innehaft en gästprofessur vid Stanford University inom hjärt-kärlsjukdomar.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

