#D IMM.

#T IMM.

Uppropen sätter fokus på en tystnadskultur.

#P IMM.

Sedan #metoo-rörelsen briserade i Sverige har den utvecklats till en av de största i världen. Det har väckt frågan om hur vanligt förekommande sexuella trakasserier och övergrepp är. Anna Hedenmo har undrat vad som är känt om omfattningen. Åsa Linderborg har frågat om metoderna för att mäta förekomst är erkända. Bo Rothstein har hävdat att omfattningen är mycket lägre än #metoo-rörelsen ger sken av, och att det är farligt ifall många anställda tror att de kommer att bli utsatta då det leder det till bristande tillit, med övervakning och kontroll.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I en ny artikel tar Enkvist, Haverling, Olsson, Rodén och Zetterholm ännu en gång upp frågan och hävdar att problemet är försumbart. De menar att jämställdhetspolitik vid lärosätena därmed är destruktivt då det skadar beslutsprocesser, forskning och undervisning.

#P IMM.

Först kan vi konstatera: Jo, forskning visar att sexuella övergrepp är ett betydande problem för jämställdheten i vårt samhälle. Den senaste mest tillförlitliga befolkningsstudien i Sverige visade 2014 att 47 procent av kvinnorna och 15 procent av männen hade utsatts för sexuellt våld efter 18 års ålder, enligt WHO:s definition där sexuella övergrepp och sexuella trakasserier ingår. Före 18 års ålder var förekomsten 54 procent respektive 20 procent. Förövarna var i huvudsak män.

#P IMM.

I en tidigare befolkningsstudie 2001, där 56 procent kvinnor hade trakasserats sexuellt, bedömdes universitet och högskolor vara en särskilt riskfylld plats. Det är också vedertaget att medarbetarenkäter, som Rothstein och Enkvist med kollegor åberopar, inte ger tillförlitlig kunskap då de ofta ställer en enstaka fråga "Har du under det senaste året blivit utsatt för sexuella trakasserier på din arbetsplats?". Denna fråga ger en underskattning. Studier som bedöms tillförlitliga frågar efter konkreta handlingar, plats, hur personen upplevde handlingen och vem som utsatte (chef/kollega/lärare/vän/granne etc). Att anmälningarna är mycket få är inte heller ett mått på problemets omfattning, som Enkvist och kollegor hävdar, utan mer en indikator på anmälningsbenägenhet. I studien från 2014 var det endast 5 procent som hade polisanmält. Det är välkänt att den som utsatts väger möjligheterna att bli hörd, trodd och få stöd mot risker för repressalier av olika slag.

#P IMM.

Enkvist och kollegor skriver att "ett upprop saknar [därför], till skillnad från en kompetent utförd enkätundersökning, vetenskapligt värde för att belägga hur ofta trakasserier förekommer". De använder detta argument för att ifrågasätta värdet med #akademiuppropet jämfört med en enkät. Men #akademiuppropet är ingen enkätundersökning och har aldrig haft ambitionen att vara en sådan. Uppropet har ett värde i att det skapade en möjlighet för kvinnor i akademin, eller som lämnat akademin, att berätta om utsatthet. #Metoo-uppropen beskriver hur kvinnors ställning försvagas i mellanmänskliga samspel präglade av en maktordning, där olika trovärdighet, handlingsutrymme och möjligheter tillskrivs människor beroende av främst kön. Vittnesmålen synliggör hur män tar sig rätten att kränka kvinnors kroppar och hur det får stora konsekvenser för hälsa, ekonomi och arbete.

#P IMM.

#akademiuppropet kommunicerar också en verklighet starkt präglad av en tystnadskultur, som i sig är förknippad med underrapportering av sexuella trakasserier. En tystnadskultur består av vanor, värderingar och normer för handling som bidrar till en kollektiv upplevelse av att vissa ämnen ska undvikas i kommunikationen. Men #akademiuppropet med över 300 vittnesmål visar också vad som är känt genom forskning; att kvinnor har erfarenheter av utsatthet som de vill berätta om och få erkända. Det blir också möjligt om frågor ställs på rätt sätt, om det finns en trygg miljö och om repressalier inte är att vänta. Uppropen kan därmed ges stor betydelse och värde genom att de synliggör och kommunicerar en verklighet som medarbetarenkäter knappast kan lyckas med.

#P IMM.

Frågan om hur vanligt förekommande sexuella trasserier och övergrepp är, är även kritisk för om problemet ska ges legitimitet, och om resurser och åtgärder sätts in. Forskningsområdet som helhet har legitimitet och är förhållandevis väl beforskat. Kunskapsområdet om sexuella trakasserier i arbetslivet är samtidigt underbeforskat men flera undersökningar enbart i år – efter att #metoo-uppropen har brutit tystnadskulturer – påvisar att vi bör ta denna fråga om förekomst på högsta allvar. I en undersökning framkom att 24-35 procent av kvinnorna inom  Svensk Scenkonsts olika medlemsorganisationer hade utsatts för "ovälkommen beröring av sexuell art som upplevts kränkande" de senaste 12 månaderna.

#P IMM.

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att utbilda lärare och andra utbildningsansvariga vid universitet och högskolor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Vi välkomnar initiativet starkt. Likaså ser vi fram emot Universitets- och högskolerådets kommande kartläggning av lärosätenas arbete med att förebygga och åtgärda sexuella trakasserier. Vi föreslår också mer forskning – det är nämligen hög tid.

#P IMM.

Nu när tystnadskulturen börjar ge vika behöver vi finna bättre metoder för att förhindra och åtgärda miljöer med sexuella trakasserier i arbetslivet, så även vid Sveriges lärosäten, givet det övergripande målet är att verka för jämställdhet i samhället.

#P IMM.

Lisa Salmonssonfilosofie doktor, universitetslektor i sociologi, Örebro universitet, Initiativtagare till #akademiuppropet.

#P IMM.

Maria Sandgrenfilosofie doktor, universitetslektor i psykologi, Södertörns högskola.

#P IMM.

Ninni Carlssonfilosofie doktor, universitetslektor i socialt arbete, Göteborgs universitet.

#P IMM.

Elza Dunkelsfilosofie doktor, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet.

#P IMM.

Expressen (15 januari, 2018). https://www.expressen.se/kultur/granskningen-av-metoo-har-varit-alldeles-for-svag/.

#P IMM.

(8 januari, 2018). https://www.aftonbladet.se/kultur/a/6nkk88/ett-svartvitt-metoo-forminskar-kvinnor.

#P IMM.

Dagens Nyheter (10 februari, 2018). https://www.dn.se/nyheter/sverige/bo-rothstein-pa-dn-debatt-ryggradsloshet-bland-forskare-efter-metoo.

#P IMM.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt koppling till hälsa. NCK-rapport 2014:1, Uppsala. http://nck.uu.se/forskning-och-utredning/vald-och-halsa/.

#P IMM.

WHO (2002). World report on violence and health. http://www.who.int/reproductivehealth/topics/violence/sexual_violence/en/.

#P IMM.

Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J., & Kalliokoski, A-M. (2001). Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning. Brottsoffermyndigheten & Uppsala universitet. https://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/B%C3%B6cker/Slagen%20dam.pdf.

#P IMM.

Göteborgs universitet (2015). https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1557/1557500_arbetsmiljobarometer-2015.pdf.

#P IMM.

Kantar Sifo (2018). https://teaterforbundet.se/wp-content/uploads/2018/04/Rapport-Kantar-Sifo-2018.pdf.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

