#D IMM.

#T IMM.

Genom att bygga tätt värnas grönområden.

#P IMM.

Den täta staden ställer nya fordringar på  samhällsplaneringen. Parker, grönområden och lekplatser är oerhört viktiga, men hur garanterar vi att det finns i ett rikligt antal, runt husknuten? Genom tät stadsbyggnad värnar vi grönområden, skriver Gustav Hemming (C), regionplanelandstingsråd.

#P IMM.

Under flera decennier har världen varit i greppet på en modernistisk stadsbyggnadsvurm som syftade till att omintetgöra själva staden.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det traditionella, täta, stadskvarteret med en blandad bebyggelse av bostäder, kontor och service – där det bor en mångfald av människor tätt inpå varandra – har visat sig vara en hållbar livsmiljö. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

#P IMM.

En tät stad där det mesta går att nå inom en kort promenad leder till ett minskat bilberoende och därtill reducerade klimatutsläpp. Mycket forskning visar att den täta staden är mer ekonomiskt produktiv och att den leder till en bättre hälsa eftersom människor rör sig mer, och andas mindre avgaser. Den täta staden har även, vilket Thorbjörn Andersson lyfter fram (20/7), en viktig social funktion genom att den underlättar kontakter, erfarenhetsutbyten och ett omväxlande och gemytligt liv.

#P IMM.

På andra sidan en tät stad har vi en utglesad modernistisk stadsbebyggelse, på engelskan kallad sprawl, som visat sig vara ohållbar. Redan vid en låg befolkningstäthet tenderar sprawl att inte betala tillbaka de stora investeringar i vägar, parkeringsplatser och annan kommunal infrastruktur som krävs för att det över huvud taget ska kunna existera. Urban sprawl konsumerar grönområden och odlingsmark i en alarmerande hastighet och ger upphov till en lång radda problem i form av trafikstockningar, luftkvalitetsproblem och social isolering.

#P IMM.

Under flera decennier har världen varit i greppet på en modernistisk stadsbyggnadsvurm som syftade till att omintetgöra själva staden. Modernismen ville montera isär dess urbana beståndsdelar och smeta ut ett tunt lager av separerade bostäder, serviceinrättningar och arbetsplatser över ett stort, bilförsörjt asfaltslandskap. Därför är det oerhört glädjande att beslutsfattare nu återigen har tagit sitt förnuft till fånga och insett att framtiden ligger i att replikera en typ av tät stadsbyggnad som klarat av att möta tidens utmaningar.  Det är även denna stad jag, i egenskap av miljö- och regionplanelandstingsråd, har i åtanke under vårt nu pågående arbete med att ta fram en ny regionplan för Stockholmsregionen.

#P IMM.

Som Thorbjörn Anderssons kritik tydliggör medför emellertid den täta staden nya fordringar på oss som har ett finger med i samhällsplaneringens utveckling. Parker, grönområden och lekplatser är oerhört viktiga, men hur garanterar vi att det finns i ett rikligt antal, alldeles runt husknuten? Genom tät stadsbyggnad värnar vi grönområden.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Utmaningar med transporter till köpcentrum, sommarstugor med mera bör även mötas med nya mobilitetslösningar och en restriktivare hållning till extern handel som underminerar redan existerande regionala centrumområden. Där trängseln inte är en utmaning innebär nya miljöbilar att klimatavtrycket minskar.

#P IMM.

När det gäller bristen på solljus i Årstadal så har detta lite med täthet och hushöjd att göra – det är ett designproblem. Det går att designa klumpiga, lådformade höghus som ger upphov till väldiga skuggor. Men det är även fullt möjligt att designa höghus som är aktsamma med solljuset och byggs med tekniker som maximerar solinsläppet, både inne i byggnaden liksom nere i gatuplanet. Runt om i världen pågår en mängd intressanta designprojekt som syftar till att bygga skugglösa skyskrapor och städer som New York tar med detta i beräkningen när de ser över föråldrade byggregler. Och vad spelar det för roll om en stor och bra lekplats ligger på en innergård eller några våningar över marken?.

#P IMM.

Urbaniseringstrenden i Sverige må vara stark, men det är inte Stockholms snabba tillväxt som är orsaken till en stagnerande befolkning i glesbygdsområden. Stockholmregionens snabba befolkningsökning drivs av höga födseltal och invandring, inte inflyttning från landsbygden. Sanningen är dessutom att de allra flesta kommuner och samtliga län har ökat i befolkning under de senaste åren.

#P IMM.

Det är även viktigt att anlägga rätt tidshorisont i dessa frågor. En hög invandring kombinerat med en god integration tack vare ett starkt företagsklimat och fördelaktiga anställningsvillkor innebär att alla delar av landet kan växa.

#P IMM.

Vi får inte heller glömma bort att urbaniseringen är ett utslag för var människor vill bo, jobba, studera och starta företag. En bättre befolkningsutveckling utanför de stora städerna måste fokusera på människors vilja att bo och leva där, inte att man ska strypa de större städernas bostadsmarknad för att tvinga fram en ofrivillig grön våg.

#P IMM.

Gustav Hemming (C).

#P IMM.

miljö- och regionplanelandstingsråd.

#P IMM.

Stockholms läns landsting.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

