#D IMM.

#T IMM.

Anna-Karin Hatt hade visst rätt.

#P IMM.

IT-ministern gav med rätta sjukvårdshuvudmännen huvudansvaret för den bedrövliga och farliga situationen när det gäller bristen på kommunikation mellan olika vårdenheter. Lagstöd för detta arbete fanns långt före 2008.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Den nya IT-ministern, Anna-Karin Hatt har i ett tal den 27/10,"En digital agenda för Sverige" bland annat pekat på bristerna i vårdens IT:.

#P IMM.

"Bristande samordning och ineffektiva system (i vården) är bokstavligt talat livsfarligt: ... det är nödvändigt med journalsystem som på ett säkert sätt kan prata med varandra. Med etablerade och gemensamma standarder kan vi åstadkomma det.".

#P IMM.

Styrelsen för Center för eHälsa i samverkan (CeHis) under ledning av landstingsdirektör Mona Boström har känt sig träffade av kritiken ochförsvarar sig i SvD 12/11: "Före patientdatalagen (juli 2008) var det endast tillåtet att ha patientuppgifter från den egna kliniken eller vårdcentralen i sin dator.".

#P IMM.

Men det är inte sant att det skulle varit olagligt att ha journal från en annan vårdgivare i sin dator. Vi i vården har alltid haft laglig möjlighet att rekvirera kopior på journaler från andra vårdenheter och lagra dem i vår dator.

#P IMM.

Ett annat exempel är då en patient skrivs ut från sjukhus för fortsatt uppföljning i primärvården. Då skickas en journalsammanfattning till vårdcentralen. När primärvården remitterar patienter till sjukhus kan man skicka med en pappersutskrift från sin datorjournal med post eller fax som sedan skannas och lagras i sjukhusets dator. Det finns inte något legalt hinder för att i stället skicka detta elektroniskt.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Regelverket för detta beskrivs i Patientdatautredningen och kallas utlämnande på medium för automatisk databehandling som inkluderar e-post. Det följer av Offentlighets- och sekretesslagen men kräver att det görs en så kallad menprövning av den som lämnar ut uppgifterna till annan vårdgivare. Givetvis behöver man säkerställa att elektronisk kommunikation mellan enheter sker på ett betryggande sätt.

#P IMM.

Landstingen verkar inte ha förstått vikten av att satsa på sådan kommunikation. Helst, men inte helt nödvändigt, borde man följa de internationella standarderna för journalöverföring. Det är väsentligt att åtminstone uppgifter om aktuella läkemedel och varningar skickas standardiserat så att de kan användas aktivt i mottagande system.

#P IMM.

CeHis skriver att man satsar för fullt på en centraliserad lösning som redan 2012 påstås vara fullt utbyggd, Nationell patientöversikt (NPÖ). Alla vårdenheter i landet ska ansluta sig och sedan ska alla som jobbar i vården kunna se uppgifter ur alla svenskars journaler bara de kryssar i att de har patientens samtycke. Intentionen är god men svåra tekniska och terminologiska problem skall lösas och riskerna för den personliga integriteten är betydande.

#P IMM.

Denna typ av lösning har varit tillåten sedan 2008 men ännu 2010 hade man inte anpassat projektet till de säkerhetskrav som gäller så Datainspektionen stängde den drift som prövats i Örebro län under en tid.

#P IMM.

CeHis anser att: "I den nationella debatten tenderar riskerna för den personliga integriteten att överdrivas." Vi anser att det är rätt att vara försiktig med nationella lösningar när det som krävs är att två enheter kan kommunicera.

#P IMM.

Förberedelserna för anslutning är i de flesta delar av landet fördröjda. Även om NPÖ kommer fungera i en del av landet så blir det en “titta-lösning" där man i en webbläsare kan visa uppgifter men ingen strategi för den verkliga integration som behövs för att öka patientsäkerheten.

#P IMM.

Man kan inte skylla på regeringen för att det tar tid. Lösningen är inte heller att patienterna "äger" sin journal. Det är förvånande att CeHis nu förordar en lagändring som skulle innebära det. Men vad innebär det egentligen i praktiken? Om man hade läst Patientdatautredningen kunde man fått flera goda skäl varför det är mindre lämpligt.

#P IMM.

URBAN FORSUM.

#P IMM.

professor/överläkare, Linköping universitet/landstinget i Östergötland.

#P IMM.

GUNNAR KLEIN.

#P IMM.

med dr, Karolinska Institutet och Råcksta Vällingby Närvård, Praktikertjänst.

#P IMM.

ROLAND MORGELL.

#P IMM.

specialist i allmänmedicin, Jorbro vårdcentral, Stockholms läns landsting.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

