#D IMM.

#T IMM.

Arbetslinjen når inte ända fram.

#P IMM.

Jobben kommer, sa Göran Persson i valrörelsen 2006 och verkade tro att arbetstillfällen är något som kommer och går, oundvikligen. Som om det inte spelar någon roll vad politiken gör, som om jobben alltid kommer tillbaka till slut, när det vänder.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Väljarna trodde dock inte på Persson och han och hans regering fick gå. En ny regering tog vid, väl medveten om vikten av en aktiv politik för jobb. Arbetslinjen vann över bidragslinjen i 2006 års val.

#P IMM.

Sedan dess har regeringen uthålligt hävdat och på många sätt också reformerat för, att det ska löna sig att arbeta. Fokus är rätt, men frågan är om politiken är tillräcklig för att uppnå det man lovar?.

#P IMM.

Allt fler människor i arbete är centralt för att medborgarnas och statens finanser ska stärkas och tryggt bära oss in i framtiden. Men det räcker inte att tala om fler arbetade timmar, de måste alltid arbetas i något företag. För att leverera vad man lovar måste arbetslinjen utvecklas och även inbegripa politik som gör att företag och entreprenörer får utrymme att utvecklas och växa.

#P IMM.

Jobbskatteavdragen och politiken för att det ska löna sig att arbeta har varit avgörande. Dels för att den stärker incitamenten för fler arbetade timmar och för fler som arbetar och färre som lever av bidrag, dels – och detta nämns allt för sällan – för att den ger medborgaren större utrymme att planera och bestämma över sin egen tillvaro.

#P IMM.

För att det ska löna sig att arbeta måste det också löna sig att äga. Det som lönar sig och ges utrymme, växer och utvecklas. Företagare, och följaktligen företagsägare, är själva förutsättningen för fler arbeten och fler arbetade timmar.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

I en rapport som presenteras idag har Svenskt Näringsliv använt resultaten av FORA:s (organisation under danska näringsdepartementet) analyser för att syna Sveriges entreprenörsklimat. Sverige ligger under genomsnittet av världens rika länder på fyra områden. Det handlar om normer och vilja att bli företagare, om skatter och offentlig påverkan, om arbetsmarknaden och om möjligheter att starta om.

#P IMM.

På tre områden, administrativ börda, globalisering och innovation och delar av kapitalmarknadens funktionssätt, tillhör Sverige däremot den bästa fjärdedelen av de länder som ingår i respektive undersökning.

#P IMM.

I Sverige har näringspolitiken i första hand varit inriktad mot det vi redan är bra på, medan alltför lite har gjorts på Sveriges svaga områden. Eftersom svagheterna till stor del handlar om drivkrafter för entreprenörskap, blir effekterna stora. I många fall raderar svagheterna styrkorna. På fyra centrala områden ser jag som företagare tecken på detta:.

#P IMM.

• Att det är enkelt att betala skatt hjälper inte när skatterna är så höga att det ändå inte är lönt att starta eller expandera ett företag.

#P IMM.

• Att det administrativa krånglet vid anställningar är litet hjälper inte när ansvaret och risken som ett företag tar på sig vid en anställning.

#P IMM.

är alltför stort. Ungdomar utan arbetslivserfarenhet drabbas särskilt hårt när anställningsbeslut blir allt för riskfyllda – därför väljs de allt för ofta bort till förmån för äldre och mer beprövad arbetskraft.

#P IMM.

• Att Sverige satsar ännu mer på forskning gör inte näringslivet mer innovativt när patenten och idéerna kommersialiseras i länder med lägre skatter.

#P IMM.

• Att Sverige enligt internationella undersökningar har världens mest professionella företagsledningar är bra, men de hade kunnat uträtta mer om arbetsmarknaden i övrigt var mer flexibel.

#P IMM.

Sverige är bra på att få fram nya idéer och patent, men inte på att kommersialisera dem och skapa växande företag av dem. Vi lägger en jämförelsevis hög andel av BNP på forskning och utveckling, vilket genererar många idéer och patent. I rätt miljö skulle dessa utvecklas till nya och växande företag.

#P IMM.

För detta krävs riskkapital som i Sverige ofta tillhandahålls av internationellt verksamma riskkapitalbolag. Problemet för Sveriges del är att företagen ofta säljs vidare till ägare i länder med betydligt lägre skatter.

#P IMM.

Om personer av kött och blod och med hemvist i Sverige i högre grad kunde finansiera dessa företags verksamhet skulle fler av dem kunna fortsätta att utvecklas i Sverige. Men då måste kapitalinkomstskatten sänkas så att svenska ägare kan konkurrera på samma villkor som utländska ägare.

#P IMM.

Sveriges skatt på kapitalinkomster är nästan dubbelt så hög som i jämförbara länder. Enligt International Bureau of Fiscal Documentation, är siffrorna 30 respektive 17 procent. Det är knappast tal om gradskillnader, utan om en så stor konkurrensnackdel för Sverige att oviljan att reformera på detta område är svår att förstå.

#P IMM.

En framgångsrik politik måste utgå från var själva basen för välståndet och allt det som politikerna är ivriga att fördela, skapas. Det sker i företagen, bland flitigt arbetande anställda och företagsledare.

#P IMM.

Om inte vikten av företagande och ägande blir en lika central del av regeringens arbetslinje som jobbskatteavdrag kommer det blir mycket svårt att hålla vad man lovat.

#P IMM.

Signhild Arnegård Hansen, ordförande Svenskt Näringsliv.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

