#D IMM.

#T IMM.

Förändring är möjlig för de som tigger.

#P IMM.

Fattigdomen och utanförskapet för de som tigger är en komplex fråga. Det finns inga enkla lösningar, men vi kan inte sluta att vara medmänniskor och försöka göra det vi kan. Det skriver Rickard Klerfors på biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta.

#P IMM.

Tiggeriet är ett fenomen som väckt mycket känslor. En stor del av de som tigger i Sverige är romer och kommer från Bulgarien och Rumänien. Åsikterna om tiggeriet kan jämföras med folkomröstningen om kärnkraften:.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Linje 1: Tiggeriet ger fattiga människor möjligheter. Genom att tigga kan man förbättra bostaden i hemlandet. Man får råd att låta barnen gå i skolan. Vi bör ge direkt till de som tigger. Tiggeriet ska inte förbjudas.

#P IMM.

Linje 2: Tiggeriet är inte bra och ska avvecklas. Det är bättre att ge via organisationer än direkt till de som tigger. Långsiktiga insatser i hemländerna är nödvändiga. Tiggeriet ska inte förbjudas.

#P IMM.

Linje 3: Tiggeriet är del av den organiserade brottsligheten. Det svenska samhället har inte något ansvar för andra länders medborgare som tigger i Sverige. Tiggeriet ska förbjudas.

#P IMM.

Är tiggeri en väg ut ur fattigdom?I hemländerna finns problem med äganderätten. Den romska minoriteten är överrepresenterad i gruppen medborgare som inte har ett legalt ägande. Det är vanligt att man under kommunisttiden köpt en fastighet men inte legaliserat ägandet. När säljaren dör kan arvsanspråk leda till att köparens familj vräks. En del av de som förbättrat boendestandarden genom inkomster från tiggeriet riskerar alltså att bli bostadslösa.Det finns exempel på barn som genom inkomster från tiggeriet får bättre ekonomiska förutsättningar till utbildning men också negativa effekter på grund av föräldrarnas bortavaro. Det finns forskning om effekterna för barnen, av att föräldragenerationen migrerar. Sämre skolresultat och en högre andel elever som aldrig börjar i skolan eller hoppar av den i förtid är effekter för barn som lämnas av föräldrarna.

#P IMM.

De som tigger i Sverige är överlag fattiga. Den situation de visar när de tigger brukar vara sann. Men det avgrundsdjupa utanförskap som vi inte ser i Sverige lyfts inte i debatten. Ciprian Necula, statssekreterare vid Ministeriet för Europeiska fonder, deklarerade i maj 2016, att det i Rumänien, enligt de undersökningar man genomfört, finns 160000 personer i Rumänien som saknar identitet. De identitetslösa lever helt utanför samhället. De identitetslösas extrema fattigdom bekämpas inte genom tiggeriet i Sverige.

#P IMM.

SvD:s NYHETSBREV VALET 2018 – veckans viktigaste fördjupningar och granskningar.

#P IMM.

Är tiggeriet organiserad brottslighet?.

#P IMM.

Det finns misstänkta fall av människohandel och prostitution i samband med tiggeri i Sverige som utreds av rättsväsendet. Det förekommer mindre grava former av utnyttjande, till exempel att en grupp tar betalt av andra som vill tigga på "deras" platser. Omfattningen av olika grader av utnyttjande i samband med tiggeri har hitintills varit begränsad. Förespråkarna för linje 1 verkar tysta ner fenomenen medan förespråkarna för linje 3 generaliserar dem.

#P IMM.

En majoritet av det svenska folket är idag för ett tiggeriförbud. Olika politiker gör utspel om förbud och repressiva åtgärder mot de som tigger. Sist ut var civilminister Ardalan Shekarabi. I den svenska debatten saknas en analys av andra länders tiggeriförbud. Skulle tiggeriet minska eller upphöra genom ett förbud? I Danmark, som har ett nationellt tiggeriförbud, har antalet personer som tigger den senaste tiden ökat. I Salzburg införde man förra året ett lokalt tiggeriförbud. Vad har blivit effekten av det? Antalet fattigdomsmigranter, främst från Rumänien, verkar inte ha minskat. Man har satsat av samhällets resurser för att bötfälla och fängsla tiggare. En redan utsatt grupp har ytterligare stigmatiserats. Är det rätt väg för Sverige?.

#P IMM.

I debatten hörs olika argument om vem som bär ansvar för den romska minoritetens utanförskap och för tiggeriet i Sverige.

#P IMM.

• Individen.

#P IMM.

Varje människa har ett eget ansvar för sig sitt liv. För den romska minoriteten i Europa är det, på grund av diskriminering och rasism, svårt för individen att påverka den situation man befinner sig i.

#P IMM.

• Hemlandet.

#P IMM.

Ofta sägs det att vi ska sätta press på de utsatta EU-medborgarnas hemländer. De har ett ansvar för sina medborgare. Det är sant, ur många synvinklar, men vi får inte glömma att dessa länder redan är under stor press. 25 procent av Rumäniens befolkning lever, under landets fattigdomsgräns.

#P IMM.

• EU.

#P IMM.

I debatten höjs inte många krav om att sätta press på EU. EU satsar miljarder på att förbättra situationen för romerna. Reglerna för vad pengarna får användas till är inte anpassade till verkligheten i till exempel Rumänien. Vem har ansvaret för att följa upp hur de allmänna medel, som förmedlas genom EU systemet, används? Svaret kan tyckas självklart: EU. Vem tar på sig det politiska ansvaret för den ineffektiva användningen av dessa miljarder?.

#P IMM.

• Sverige.

#P IMM.

Det svenska samhället har ett ansvar för alla som vistas här. Vistelsebegreppet finns angivet i socialtjänstlagen. En del kommuner har, med vistelsebegreppet som grund, gjort akuta insatser för utsatta EU-medborgare. Hur långt sträcker sig det svenska samhällets ansvar för medborgare från andra länder?.

#P IMM.

Det finns hos de flesta som migrerar en längtan att återvända hem. Vi måste underlätta för de som strävar efter att komma in i vårt samhälle. Saknas hemvändarperspektivet i den svenska migrationsdebatten på grund av en uppblåst självbild över att Sverige är bäst i världen? Vårt land behöver fortsätta vara öppet och välkomnande. För att lyckas med utmaningen, som migrationen innebär, krävs en pragmatisk integrationspolitik. För att nå integration behövs, utöver en konstruktiv politik, att vi öppnar upp våra arbetsplatser. Vår före detta statsminister, Fredrik Reinfeldts ord, om att vi måste öppna våra hjärtan ekar tomma i dagens Sverige.

#P IMM.

• Medmänniskan.

#P IMM.

Vi har alla ett ansvar att hjälpa våra medmänniskor. De flesta i Sverige har det bra men det var inte länge sedan Sverige var Europas fattigaste land. Det skulle kunna varit du och jag som levde i fattigdom och migrerade till ett annat land för att finna försörjning.

#P IMM.

Jag ger inte pengar till de som tigger. Jag gjorde det, när jag i början av 1990-talet arbetade med olika sociala projekt i Rumänien. Jag mötte extrema fall av utnyttjande av tiggare. Bland annat en pojke som lemlästats (en arm och ett ben hade stympats av en korrumperad läkare). Även om pojken var ett fall, en på miljonen, vill jag inte bidra till att någon människa utnyttjas genom tiggeri. Jag bidrar istället till förändring i fattigdomsmigranternas hemländer.

#P IMM.

Vi måste se fattigdomen och utanförskapet som de är utan att generalisera. Förändring är nödvändig och möjlig – låt oss tillsammans se till att den blir av. Det handlar inte om vi ska hjälpa – utan hur vi ska göra det på bästa sätt!.

#P IMM.

Rickard Klerfors.

#P IMM.

Hjärta till Hjärta.

#P IMM.

Fotnot: Hjärta till Hjärta är en kristen biståndsorganisation med fokus på materiellt och ekonomiskt bistånd till utsatta och fattiga, framförallt i de östra delarna av Europa.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

