#D IMM.

#T IMM.

Världen går mot svält om inte mer görs.

#P IMM.

För att avskaffa världssvälten och föda en växande befolkning krävs en fördubblad matproduktion fram till 2050. Hur ska det gå till? Finns det en svensk politik för att möta utmaningen? Det frågar Lennart Båge, Christer Isaksson och Stefan de Vylder.

#P IMM.

Vi blir allt fler som ska äta oss mätta. Fram till 2050 förväntas världens befolkning öka med två-tre miljarder människor. Liksom i rika länder kräver människor i låg- och medelinkomstländer med stigande inkomster inte bara mer mat utan också en mer resurskrävande diet. Medan konsumtionen av spannmål minskar ökar andelen kött och mejeriprodukter, vilket kräver mer åkermark. Efterfrågan ökar allt snabbare, produktionen har svårt att hänga med och följriktigt har priserna fördubblats sedan 2007. Den mark som kan nyuppodlas är ganska liten, vilket medför att merparten av en ökad livsmedelsproduktion måste tillkomma genom ökad produktivitet på befintlig jordbruksareal, och detta på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I antologinMaten och makten, som utkommer i dagarna och där vi medverkar tillsammans med ytterligare tio författare, ställer vi mot denna bakgrund den stora frågan om det alls är möjligt för världen att föda en befolkning på tio miljarder människor år 2050.

#P IMM.

Vårt svar blir nej om världens makthavare försummar jordbruket i tron att marknaden automatiskt löser problemen.

#P IMM.

Svaret blir ja om jordbrukets långsiktiga produktivitet och uthållighet tas på allvar som politisk utmaning - om politikerna vågar uppgradera frågan på agendan i ljuset av klimathot, vattenbrist och en trolig prishöjning på olja och handelsgödsel.

#P IMM.

Trots en snabb ökning av jordbruksproduktionen under de senaste decennierna lever fortfarande en miljard människor i svält och hunger. Och produktionssystemet blir alltmer ansträngt.

#P IMM.

Frågan om matpriser har på senare år fått ökad sprängkraft. Tillsammans med ofrihet och arbetslöshet låg stigande livsmedelspriser bakom revolterna i Tunisien och Egypten förra våren. Matpriser driver inflationen i Kina och Indien och ligger bakom kampen om råvaror till jordbruket liksom jakten på jordbruksmark. I Afrika kontrolleras redan betydande delar av bördig mark av utländska aktörer. Hösten 2011 varnade SIPRI för att ökande priser på livsmedel skapar säkerhetspolitiska utmaningar. Mat och matpriser är en het fråga från Moçambique i söder till Moldavien i norr, från Vietnam i öst till Venezuela i väst.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Det är inte konstigt. På kort tid har världen gått från livsmedelsöverskott och sjunkande världsmarknadspriser till motsatsen. Ökad köttkonsumtion, konkurrens om majs och vete från starkt subventionerade biodrivmedel i USA och EU, väder- och klimatfaktorer och en jordbruksfientlig politik i delar av världen har tunnat ut världens livsmedelslager, drivit upp priserna och gjort marknaden nervös.

#P IMM.

Många oroas med rätta av dyrare livsmedelspriser. I fattiga länder går över hälften av familjeinkomsten till mat – hos oss är motsvarande siffra elva till tretton procent. Stadsbefolkningar kommer i kläm när priser stiger, samtidigt som småbönder utan överskott kortsiktigt kan ha intresse av billig mat. Men vad vi har bevittnat på världsmarknaden för livsmedel de senaste sex-sju åren är endast en partiell återhämtning, efter decennier av sjunkande priser.

#P IMM.

Det går att föda en köpstark global befolkning på tio miljarder människor år 2050. Mer än två miljarder människor på närmare 500 miljoner småjordbruk i Asien, Afrika och Latinamerika utgör en viktig del av lösningen till långsiktigt uthållig produktion. En minskning av fattigdomen måste gå hand i hand med en förbättrad lönsamhet i jordbruket och växande inkomster för de miljarder människor som är beroende av jordbruket för sin försörjning. Och en positiv utveckling av jordbruket tenderar att generera stora spridningseffekter till sektorer som handel, transporter, livsmedelsindustri liksom till ekonomin i stort.

#P IMM.

**Utmaningen berör oss alla och kräver stora insatser. Låt oss här nämna behovet av forskning och ökad kunskap. Det globala jordbruket behöver förbättrade metoder för produktion under allt osäkrare klimatförhållanden och stärkt forskningskapacitet för att klara en hållbar hög produktion, så även i Sverige. **.

#P IMM.

Det krävs också ett förnyat och fördjupat engagemang på högsta politiska nivå. För precis 40 år sedan länkade FN:s Stockholmsmöte ihop begreppen miljö och utveckling som språngbräda för diskussion om hållbar utveckling. 2012 är det märkvärdigt tyst om frågor som kopplar svenskt jordbruk till internationell utveckling. Under kommande decennier står världen och dess jordbruks- och livsmedelsproducenter inför en rad utmaningar som kräver insatser från många håll.

#P IMM.

Det är viktigt att Sverige på hemmaplan och internationellt – inom jordbruks-, miljö och klimat-, utrikes-, forsknings-, handels- och biståndspolitik – aktivt agerar tillsammans med världssamfundet för att möta de krav som ställs. Det är hög tid för alliansen och de rödgröna att klargöra vad de vill på dessa områden.

#P IMM.

LENNART BÅGE.

#P IMM.

fd chef Ifad, FN:s jordbruksfond.

#P IMM.

CHRISTER ISAKSSON.

#P IMM.

författare.

#P IMM.

STEFAN DE VYLDER.

#P IMM.

nationalekonom.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

