#D IMM.

#T IMM.

Europa kan bli ledande ekoekonomi.

#P IMM.

EKOEFFEKTIV EKONOMI Klimatkris och finanskris är stora utmaningar under det svenska ordförandeskapet i EU. Vi måste driva på för en ekoeffektiv ekonomi, men vi kan inte bara montera ner konkurrenshinder och lita på marknaden. Vi måste acceptera att nya tekniker kräver riktat stöd från staten, skriver Måns Nilsson och Mats J Nilsson.

#P IMM.

Om fyra dagar börjar Sveriges andra EU ordförandeskap. Klimatkris, en stagnerande ekonomi, en hårt konkurrensutsatt industri och energisäkerhet är några av utmaningarna på agendan. Vi menar att man måste ta ett samlat grepp för att möta dessa utmaningar. Vi måste driva på för enekoeffektiv ekonomi och utveckla formerna för mer effektiv styrning i denna riktning. Med detta tror vi att Europa kan leda utvecklingen också globalt.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Europa har svagare innovationskraft än exempelvis Japan eller USA. Vi måste bli starkare på att främja framväxten av nya industrier och affärsidéer. Vi ligger efter vad gäller riskkapital och hjälp till före- tagen att ta sig igenom "dödens dal" mellan demonstration och marknad. Samtidigt måste vi stödja omställning och effektivisering i industrisektorer såsom verkstad, massa och papper, kemi, och stål - och detta med bibehållen konkurrenskraft.

#P IMM.

Sverige har redan tagit på sig att driva frågan om en ekoeffektiv ekonomi under ordförandeskapet. Vilka frågor ska prioriteras? Vi identifierar tre centrala områden:.

#P IMM.

Systemeffektivisering berör energi, kyla och värme, smarta elsystem, stadsplanering, transporter. 54 procent av Europas energi importeras idag, till en kostnad av 350 miljarder Euro. Europeiska kommis- sionen uppskattar att vi slösar bort cirka 20 procent av all energi i onödan.

#P IMM.

Värme och kyla står för hälften av all energianvändning i Europa. Men vi har enorma förluster i nuvarande system. Många länder i öst har infrastrukturen, men har inte konverterat till förnybara bränslen, och har stora möjligheter till effektivisering.

#P IMM.

Hållbara städer har fått stort genomslag medialt men framstegen har skett i mindre skala och i enskilda städer. Det gäller hantering av existerande fastigheter, isolering och effektivisering, men också hur och var man bygger nytt, och hur man planerar för tillgänglighet och mobilitet. Eftersom 75–80 procent av Europas befolkning bor i städer är detta en nyckel. EU:s direktiv om prestanda i byggnader som nu behandlas är en viktig pusselbit.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Ny teknologiutveckling berör förnybar el men också andra gröna tekniker inom bioteknik, biomaterial och gröna kemikalier. Dessa kräver mer insatser. Globalt satsas idag endast 12 procent av energiforsk- ningen på förnybara alternativ.

#P IMM.

Den biobaserade industrin, med applikationer inom förnybar energiproduktion, bioteknik inom jordbruk och grön kemi är ett viktigt teknologiområde. Framtaganden av den andra generationens biodrivmedel måste accelereras. Europas ledare kan inte vända ryggen åt möjligheterna att använda avancerad bioteknik för hållbar utveckling. Fordonsindustrin är viktig för Europa, och har börjat ta klimatfrågan på allvar. Men världsledande på hybridteknik är inte Europa utan Japan och Toyota. Volvos avancerade FoU på området lades ner på 1990-talet. Toyota tittade framåt, gjorde strategiska satsningar på FoU, infrastruktur, marknadsstöd och ett nära samarbete mellan staten och industrin. Exemplet visar på vikten av strategi, uthållighet, och mod att investera för framtiden.

#P IMM.

Globalt pris på växthusgaser måste till för att effektivisering och ny teknik ska nå sin fulla potential. Visst kan Europa gå före. Men vi européer står för 12 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. USA och Kina står för 50 procent. Vi kommer aldrig runt konkurrensproblem och läckage av koldioxid, och medföljande politiska svårigheter på hemmaplan, utan ett globalt pris. Utvecklande ekonomier hävdar sin rätt att släppa ut växthusgaser precis som västvärlden har gjort i decennier. Men varför bara prata volymåtaganden? Ett gemensamt pris är konkurrensneutralt. Kina, Indien och andra länder kan acceptera priset och sedan kräva kompenserande insatser i form av finansiellt kapital, FoU samarbeten och tekniköverföring.

#P IMM.

För att nå framåt måste politiken gå framåt och hitta vägar för att skapa inlåsning mot hållbar utveckling. Det är tveksamt om nuvarande beslutsformer räcker till. Vi föreslår tre strategiska inriktningar:.

#P IMM.

För det första måste beslutsfattare förstå bättre hur system utvecklas och vilka effekterna blir av olika handlingsvägar. Ingen förvånas väl över att vi forskare ropar efter att skaffa mer evidens. Men både miljöorganisationer och industrier ser detta som den stora akilleshälen i dagens beslutsprocesser.

#P IMM.

För det andra måste den politiska processen koordineras bättre, mellan olika sektorer såsom transport, energi och jordbruk, och upp till internationella förhandlare inom exempelvis handel och klimat.

#P IMM.

För det tredje måste generella styrmedel såsom skatter och utsläppshandel kompletteras med riktade insatser för att skapa innovationskraft, entreprenörskap och nya teknikmarknader. Vi kan inte bara montera ner konkurrenshinder och lita på marknaden, vi måste acceptera att nya tekniker kräver riktat stöd från staten. Det går att välja vinnare. Med väl utformade riktade stöd kan Europa bli en ledande marknad för ekoeffektiva produkter – och en attraktiv plats att investera i.

#P IMM.

Om vi driver dessa frågor med kraft, kan Europa bygga en ekoeffektiv ekonomi, där klimatpåverkan kontrolleras samtidigt som det skapas en ny, konkurrenskraftig, dynamik i ekonomin.

#P IMM.

MÅNS NILSSON.

#P IMM.

Docent, Stockholm Environment Institute.

#P IMM.

LARS J NILSSON.

#P IMM.

Professor, Miljö och Energisystem, Lunds Universitet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

