#D IMM.

#T IMM.

Ingen bör utvisas hit.

#P IMM.

I Washington hävdar presidenten och en snabbt krympande skara av hans anhängare att det inte råder något inbördeskrig och att upprorsmakarna går mot nederlag. I Sverige påstår myndigheterna lika kategoriskt att det inte råder väpnad konflikt i Irak och att ”situationen i Irak utvecklas kontinuerligt”. Med det senare uttalandet avses förmodligen att läget nu har förbättrats och att det inte finns några bärande skäl mot avvisning.

#P IMM.

Skulle Bushadministrationen erkänna det uppenbara, att inbördeskrig råder, vore detta lika med att medge ett strategiskt och militärt misslyckande med stora politiska konsekvenser.

#P IMM.

Skulle svenska myndigheter förklara att krig råder, vilket är ännu mera uppenbart, skulle detta få konsekvenser för asylpolitiken.

#P IMM.

I båda fallen, om än på vitt olika nivåer, ägnar man sig åt ett illusionsmakeri som undergräver allmänhetens förtroende för den offentliga makten och förorsakar omfattande mänskligt lidande.

#P IMM.

Sverige borde hålla sig för god för dylikt taskspeleri. Vi talar om ett land där var femte irakier antingen dödats eller sårats, fördrivits ur landet eller blivit flykting i sitt eget land. Ett land som är i snabbt förfall och där inga statliga institutioner kan garantera någons säkerhet och där all fiktion om nationell samling är bortblåst eller bortsprängd. Där finns dessutom krigförande utländsk trupp som av de allra flesta uppfattas som ockupationsmakt. De amerikanska soldaterna i Irak är nu långt flera än antalet soldater i samtliga 18 av FN:s fredsmissioner och vars kostnad också vida överstiger FN:s totala budget för fredsbevarande operationer.

#P IMM.

Denna julimånad då Migrationsverket kungjorde sitt bisarra beslut och då migrationsminister.

#P IMM.

Tobias Billström talade om återvändandefrågor under Almedalsveckan, kunde man läsa i två artiklar i New York Times att Irak nu befinner sig i fullt inbördeskrig och att våldtäkter används allt oftare som ett vapen i krigföringen mellan de olika etniska grupperna.

#P IMM.

Det är de två Mellanösternexperterna Robert Malley och Peter Harling från den erkända och Sverigestödda International Crisis Group som beskriver (New York Times, 11/7) vad som närmast kan kallas den irakiska statens fall till ickestat. De har särskilt granskat utvecklingen i södra Irak och Basra, där engelsmännen stått för vad man tidigare ville framställa som en lyckad ockupation. Nu styr genom infiltration i företag och säkerhetsstyrkor i mångt och mycket olika väpnade miliser ohejdat och ostraffat i samma område. Författarna fruktar att samma mönster skall gå igen i hela Irak.

#P IMM.

Än mera upprörande är den amerikanska antropologen Diane Kings artikel (”Using rape as a weapon”, NYT 9/7) om systematiska våldtäkter av samma typ som i Balkan, Rwanda och Darfur. King har forskat i Irak sedan 1995, framför allt i irakiska Kurdistan.

#P IMM.

Hennes bärande tes är att när en medlem av en folkgrupp våldtar en kvinna från en annan folkgrupp, och hon menar att dessa brott begås av representanter från alla folkgrupper, så är detta våldförande förutom ett enskilt vidrigt övergrepp också en systematisk krigsmetod. Genom att ”så sitt frö i en fiendes sköte” förstärks övergreppet och leder till kvinnans stigmatisering och utstötning från den egna gruppen men också till att hennes barn kan ses som en potentiell fiende i hennes egen kropp. King avslutar sin artikel med en vädjan om att alla makthavare i Irak bär ett ansvar för att så slut på denna galenskap.

#P IMM.

Sverige bör också väga in denna form av kvinnoförtryck som måste klassas som krigsförbrytelser – i ett land som givetvis befinner sig i väpnad konflikt.

#P IMM.

Pierre Schori.

