#D IMM.

#T IMM.

Liberala bör kunna samarbeta med vänstern.

#P IMM.

De borgerliga partierna utmanas idag av nationalister. Men inom borgerligheten är splittringen stor, i både Sverige och Europa. De nyliberala har ofta mer gemensamt med vänstern i centrala frågor, skriver sociologen Tomas Berglund.

#P IMM.

Polariseringen verkar vara starkare mellan borgerliga partier än bland partierna i det andra blocket.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Den nationalistiska högern ställer borgerligheten inför ett dilemma. Å ena sidan lockar den politiska makt som en anslutning till det nationalistiska projektet innebär. Men priset för en sådan allians kan bli högt eftersom projektet hotar några av den liberala borgerlighetens kärnvärden: Personlig frihet, frihandel och, när det antar mer auktoritära former, även pressfrihet och demokrati. Delar av borgerligheten, med kristdemokrater och moderater i spetsen, rör sig ganska sorglöst rör sig i riktning mot SD, medan andra delar känner stor tveksamhet. Det är ur ett sådant perspektiv som dagens splittring inom Liberalerna måste förstås.

#P IMM.

Den politiska spelplanen verkar ändras i både svensk och europeisk politik på ett sätt som förskjuter invanda skiljelinjer. Under flera årtionden har striden stått mellan en retirerande vänster och ett neoliberalt projekt fullt av utopisk energi. Detta projekt utlovade en valfrihetsrevolution som skulle bemyndiga individen frihet och ge ekonomisk tillväxt. Medlen var privatiseringar av det offentliga, sänkta skatter, och olika institutionella reformer som skulle befästa marknadens logik (rörlighet inom EU, självständiga riksbanker och så vidare). De reformer som skett i Sverige under de senaste knappa trettio åren har också varit starkt influerade av detta paradigm.

#P IMM.

Men studerar man utfallet av dessa års reformer ser det inte speciellt imponerande ut – fattigdomen har ökat i Sverige såsom i många andra europeiska länder, liksom inkomstskillnaderna. Valfrihetsreformerna verkar inte komma alla till del, och skattepengarna till välfärden blir vinster åt privata aktörer. Den privata konsumtionen har kunnat upprätthållas genom att hushållen skuldsatt sig – nu tar vi inte längre gemensamma risker genom statlig upplåning, istället får var och en ta sin egen risk, och därmed upprätthålls konsumtionen genom en hemmasnickrad Keynesianism.

#P IMM.

Energin i det neoliberala projektet verkar sina när frånvaron av resultat blir alltmer tydliga. Och reaktionen låter inte vänta på sig – en reaktion som framförallt kommer från en nationalistisk höger. Den får stöd av dem som ser den liberala öppenhet som ett hot mot tradition och "svenskhet". Men grogrunden finns också bland dem som aldrig fått del av ett utlovat välstånd, som ser välfärden urholkas, jobben bli osäkra, och lönerna dumpas. Den ökade invandringen lyfts fram som förklaringen till problemen, men effekterna av den genom årtionden förda ekonomiska politiken är skymd. I detta landskap erbjuder de nationalistiska partierna en ny berättelse. Den har nostalgiska drag och utlovar kontroll, kulturell överblickbarhet och välstånd till dem som tillhör nationen. Etnicitet är inträdesbiljetten för att bli del av den nationella rörelsen – en för många i majoritetsbefolkningen "billig" avgift. Men återskapandet av nationen kräver en kulturell likriktning där det annorlunda och avvikande måste avlägsnas och utestängas. En sådan "nationaliseringsprocess" sätter djupa spår i det öppna samhälle vi känner.

#P IMM.

Den liberala borgerligheten står således inför en valsituation där valet står mellan det nationalistiska projektet och att samarbeta vänsterut. I ljuset av centrala värden i den liberala ideologin kan man fråga sig om inte det senare framstår som det mest fördelaktiga.

#P IMM.

Ett perspektiv på detta ger den senaste tidens diskussion om två centrala skiljelinjer som positionerar väljares och partiers ställningstaganden. Den första är den klassiska vänster/höger-dimensionen kring ekonomiska och sociala frågor, och här finns en tydlig skiljelinje mellan borgerlighetens och vänsterns synsätt. Men den andra är den libertära/auktoritära dimensionen (också kallad GAL/TAN), där skiljelinjen gäller kulturella värden och normer kring hur vi skall leva och vara. Den auktoritära hållningen vill ha starka normer kring rätt och fel som är bevakade av hårda straff. Det som är rätt definieras av traditionella uppfattningar kring familj och religion, och det finns låg tolerans mot etnisk mångfald. Den libertära hållningen lägger istället vikt vid personlig frihet, jämställdhet och öppenhet för andra kulturer och familjeformer. Dimensionen skär igenom skiljelinjen vänster/höger men där polariseringen verkar starkare mellan borgerliga partier än bland partierna i det andra blocket. Polariseringen inom borgerligheten kan även komma att öka givet ett alltmer utkristalliserat nationalistiskt projekt.

#P IMM.

Men är denna motsättning tillräcklig för att delar av borgerligheten ska vilja samarbeta vänsterut?.

#P IMM.

Här är det nog viktigt att se den högernationalistiska rörelsen i ett europeiskt perspektiv. Såsom har framgått av de senaste åren är den på frammarsch i stora delar av Europa – Österrike, Frankrike, Nederländerna och Visegradländerna, och för att inte tala om flera av våra nordiska grannar. Brexit visar också det reella hot mot det europeiska samarbetet som en tilltagande nationalism, kombinerad med besvikelse på det neoliberala projektets sociala resultat, innebär. Intressant att notera är också hur Jean-Claude Juncker i sitt så kallade linjetal nyligen betonade att ett Socialt Europa som bland annat kommer tillrätta med tendenser till lönedumpning är en väg framåt för ett vidare europeiskt samarbete.

#P IMM.

Förutom gemensamma värden om frihet, öppenhet och tolerans som vänstern och den liberala borgerligheten delar kan i skuggan av den europeiska nationalismen också kompromisser kring Europapolitiken finnas. Om det europeiska samarbetet – det neoliberala projektets mest slående framgång – står på spel av en tilltagande nationalism kan en kompromiss mellan den liberala borgerligheten och vänstern kring en marknadsekonomi med "mänskligt ansikte" vara möjlig.

#P IMM.

På det europeiska planet är en sådan kompromiss förmodligen en av få vägar framåt för den Europeiska Unionen. Också i svensk politik borde den liberala borgerligheten finna en allians med de krafter som står upp för internationellt samarbete, en inkluderande demokrati och en tolerant och frihetsbejakande kultur vara av vitalt intresse i ett klimat med alltmer hårdnande nationalism.

#P IMM.

Tomas Berglund.

#P IMM.

professor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

#P IMM.

GAL står för gröna, alternativa och liberala globalister.

#P IMM.

TAN står för traditionalistiskt konservativa, auktoritära och nationalister.

#P IMM.

Visegradländerna är Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

